Kommer de 200 förslagen att stärka landsbygden?

Riksdagens största parti har nyligen presenterat en lång rad förslag som mål för det Sverige man vill se år 2030. Det finns naturligtvis mycket att säga om ett program för framtiden formulerat i drygt 200 förslag om visioner och politiska beslut. Här på ledarplats diskuteras det som specifikt berör landsbygden. Frågan är om medborgarna utanför storstäderna kan förvänta sig en extra skördetid eller bara nya vackra ord som de hört förut?

Bland de många förslagen från de elva arbetsgrupperna finns förslag vi känner igen från de senaste 20 årens samhällsdebatt som avskrivning av studielån för de som bosätter sig i glesa landsbygdsområden, bidrag till kommuner som tillåter nya vindkraftverk, bidrag till landsbygdens allmänna samlingslokaler för att stödja de ideella folkrörelserna samt dygnetruntöppen polisstation i varje kommun.

Detta är inte oviktiga förslag men knappast nya eller unika för Socialdemokraterna. Det finns även andra förslag i den långa raden av punktförslag som känns lite mer intressanta. Till dessa hör förslag om reseavdrag för alla som vill studera på universitet, folkhögskolor, yrkeshögskolor med mera. Detta kan stimulera personer på landsbygden att satsa mer på utbildning och kompetenshöjning utan att behöva flytta till större orter.

Partiet vill öka satsningarna på infrastruktur med 100 procents ökning mot dagens anslag. Frågan är dock vilka projekt och vilken fördelning partiet vill ha på investeringarna. S-regeringarna har ju under 2000-talet i hög grad gynnat storstädernas önskemål. De ensidiga satsningarna på höghastighetståg gladde knappast medborgarna norr om Mälardalen. En stor del av landets regioner som exempelvis Dalarna och Jämtland/Härjedalen har fortfarande stora problem inom alla trafiksystem.

Det kanske mest unika och radikala förslaget visavis landsbygden handlar om att öka resurserna till kommunerna för att garantera välfärdens kvalitet i hela landet och minska skillnaderna i skatteuttag.

För att nå detta mål vill partiet ha ett kommunalt skattetak. Det kommunala självstyret naggas i kanten och lokala politiker kommer säkert att motsätta sig att staten ökar styrningen av kommunerna.

Det lär bli en tuff strid inom rörelsen.