Med en enkel knapptryckning på radion, teven eller datorn får jag tillgång till information, idéer, insikter och förslag med blixtens hastighet. Jag kan besöka bibliotek fysiskt eller via nätet och fördjupa mig i valfritt ämne. Jag kan resa och lära. Men jag reflekterar sällan över förmånen att få leva i en tid där kunskap om världens olika ämnen är tillgänglig. Det finns inga gränser för hur mycket man kan lära, sett till tillgänglighet (även om mängden åtkomlig information gör oss utmattade).
När jag härförleden nåddes av boken ”Studenter från svensk medeltid” fick jag perspektiv. Professor Per-Axel Wiktorsson, som jag hade förmånen att få möta under en studietid vid Örebro universitet, har sammanställt uppgifter om 1500 unga män som rest ut i världen för att studera. Här beskrivs kortfattat vart, hur och med vem/vilka de reste.
Jag bläddrar i boken och förundras dels över det gedigna kartläggningsarbetet, dels över de unika levnadshistorier som skymtar fram i några korta formuleringar. Här kan man snacka om äventyr långt ifrån all inclusive-resor med skandinavisktalande guide!
Karl Johansson från Linköping, till exempel, blev biskop i Västerås 1259. Han omtalades som ”en wäl beläsen och wälberester man, så at ingen af de Biskopar för honom warit, hafwa öfwergått honom i bokliga konster”. Hans namne Karl Johansson studerade nära 200 år senare i Leipzig och skrev om turen under ritten dit. Han hade passerat platser där vagnar plundrats och köpmän kidnappats. Det ges bara små glimtar av öden, men tankarna får fart. Tänk hur spännande det måste ha varit att få lyssna till dem och andra studenter som återvänt hem. Vilka äventyr och insikter de kunnat berätta om! Och hur hade Sverige varit om inte dessa män rest till Prag, Rostock, Bologna, Paris med flera ställen för att få nya idéer?
Vi reser ju mycket och gärna nuförtiden, ofta på charterresor, men inte så många studenter som önskvärt väljer att läsa en eller flera terminer utomlands. I Internationaliseringsutredningen 2018, beställd av regeringen, slogs fast att år 2025 bör var fjärde nyexaminerad svensk ha studerat utomlands. Men, ni vet, så kom ju Coronaviruset…
Hur många läser i utlandet? Jag googlar. Hösten 2022 fanns totalt 372 000 studenter i högskolan och under läsåret studerade 20 900 svenska elever utomlands (enligt Universitetskanslersämbetet UKÄ och Statistiska Centralbyrån SCB). Det verkar långt från målet.
Varför läsa utomlands? Ja, Sverige är exportberoende och beroende av högutbildad arbetskraft, påpekas det. Organisationen Svenskar i Världen menar att det finns många vinster med utlandsstudier. Utbytesstudenten kan till exempel se fram emot högre lön samtidigt som Sverige berikas med ytterligare en person med interkulturell kompetens, både utifrån nya perspektiv och internationella kontakter.
Det är inte utan att jag blir sugen på att dra iväg och bli ”wäl beläsen”. Frågan är bara i vilket ämne? Jag googlar igen och hittar 120 intressanta alternativ. Hmm… ska jag ta ett i taget eller alla på en gång?