Nalle Elfqvist, en av Länspostens tidigare och mest uppskattade medarbetare, har avlidit. Han var, vågar jag påstå, en av sin tids främsta pressfotografer. Därtill en sällsynt förmåga att hitta och skriva om, udda personer och folklig kultur. Alltid med den lilla människan i fokus.
Han kom som ett yrväder en aprileftermiddag. Klev in på vår redaktion i början på 80-talet. Inte med Höganäskrus om halsen men väl med ett färdigt reportage. Text och bra bilder – om hur mycket man sparade på att handla på loppis, jämfört med att köpa nytt. Han hade, förstås, jämförande bildbevis.
Han hette Björn i dopnamn men eftersom alla kallade honom för Nalle sa hans mamma: ”Nu går vi till pastorsexpeditionen och skriver in Nalle i kyrkboken.”
En av de bästa
Hur kan jag påstå att han var en av de bästa fotograferna? Jo, han kom från tidningen Se. De anställde bara de bästa.
Ett av hans minnesvärda jobb där var när han bevakade Norrmalmstorgsdramat samtidigt som Björn Palmqvist, då polis, stormade in på banken som första polisenhet på plats. Två blivande LP-medarbetare alltså, ovetandes om varandra.
Nalles fotokunskaper uppmärksammades av Bonniers. Han erbjöds bli chef för deras färgfotolabb. Men Nalle kände inte att storstaden lockade, han flyttade till jordnära Örebro.
Med sig i bagaget hade han titeln Dalamästare i limbo-dans och yngste filmaren i Ulf Thoréns då mycket uppmärksammade TV-program ”Hvar fjortonde dag”.
Roliga reportage
Så började en resa på Länsposten där både han, och vi tillsammans, gjorde roliga reportage. Här några exempel.
En gång möblerade han upp ett helt vardagsrum i skogen med soffa, bord, golvlampa och sov ute.
En annan gång sov han över i en cell hos munkar och skildrade deras liv.
När ett nytt storhotell invigdes i Örebro tog undertecknad in i den dyra hotellsviten medan Nalle letade upp det billigaste – Hotell Oden. Jag fick nyttja riktigt bubbelbad, han fick sitta i ett litet badkar – och tog bilden på sig själv när han höll toaborsten som enda tillgängliga ryggskrubbare. Man får förmoda att han inte använde den.
När drottning Silvia besökte ett arrangemang i Örebro halkade Nalle med in bakom drottningen, utan presskort. Slängdes ut av Säpo. Trixade sig in igen. Tog magnifika bilder – som senare köpes av hovet!
Utställning
Hans stora grej blev ändå boken om Ester i Täbygatan, hon som varje vår rapporterade till Länsposten om lärkans ankomst. Nalle åkte dit och gjorde ett reportage, som mynnade ut i en bok om Ester. Nalle fotograferade, Allan Thybell skrev, och därefter – utställning på Länsmuseet där Esters hönsgård byggdes upp och fick stor uppmärksamhet. Och inte minst ett bra exempel på Nalles förmåga att lyfta den lilla människan.
Så här minns Björn Palmqvist sin kollega:
”Jag minns Nalle som både duktig fotograf och skribent. En reporter som stack ut med det han gjorde jobb på. I många fall udda reportage. Men som alltid hade högt läsvärde. Han var unik i att fånga människor och berätta om deras livsvillkor.”