Sensommar… men hur blev sommaren egentligen?

Sensommar…. ett vackert ord och en vacker tid också, fast lite vemodig. Dags att fundera på hur sommaren har varit. En sammanfattning kan vara på sin plats, så man vet vad som blev bra, mindre bra och vad som ska stå på kommande bucketlistor. Allra först kommer förstås det som talats om mer är någonsin förr.

Vädret.

Var det för varmt? För kallt? För blött? För torrt? Lustigt nog har det varit allt det där på en enda sommar. Lantbrukare som i juni måste oroa sig för skörden på grund av torka och i augusti på grund av översvämningar har sannerligen inte haft det lätt. Jag hade turen att vara på varmare plats under hela besöket från Hans, så jag är mycket nöjd.

Planteringarna.

Lyckades jag med salladen så att den räckte hela sommaren? Har stockrosorna, som jag kämpade så med att få att etablera sig ordentligt, spridit något nytt skott? Hur mycket behövde jag bråka med ogräset mellan stenplattorna i år? Svaret på de ställda frågorna är Nej på första, Nej på andra och Alldeles för mycket på tredje. Som vanligt är jag full av entusiasm i maj och juni och när allt sedan ska planteras ut, rensas och vattnas kommer jag på så många andra roliga saker att göra.

Semester och ledighet.

Var resorna lagom långa? Var de för dyra? Har jag upplevt något nytt? Har jag turistat på hemmaplan? Svaren blir Nej, för långa på första, Ja på andra, Ja på tredje och fjärde. Två resor till det stora landet over there har fyllt långresekvoten för (kanske) all framtid. Men så annorlunda och spännande! Bland annat har jag varit på country fair och sett traktens ungdomar stolt visa upp sina grisar, får, höns, kaniner och nötkreatur inför domare på tävling om finaste djuret. De stod i rader och putsade, tvättade och kammade sina djur som de sen ledde runt och visade upp. När man då tänker på hur de små familjejordbruken i Sverige i princip är helt försvunna och djurfabrikerna tagit över blir jag ledsen. Turistat på hemmaplan har jag gjort, precis som vi brukar. Eftersom vi blivit med husvagn blir det ännu mer av det i fortsättningen.

Hösten innehåller ju också mycket kul tänker jag när jag blir lite vemodig över att sommaren är slut. Kräftor hör absolut till det som är ett måste. Att åka på höstmarknaderna runt i länet är alltid lika kul. Tre korvar för en hundring, kokosbollar och en och annan strumpa, förstås. Någon langos brukar slinka ner, eller så letar man på stället där de fortfarande säljer kålsoppa.

En stor nyhet, eller egentligen liten, är det nya tillskottet i familjen. En tolv veckors kattungedam av modellen Äkta bondkatt. Eftersom den äldre kattdamen i huset har blivit lat och inte är särskilt intresserad av att hålla undan mössen längre var det nödvändigt. Vår förra katt hette Biltema, vilket lockade fram många roliga kommentarer bland vänner och på Facebook.

Alla frågor om vad nytillskottet skulle heta gjorde det till en svår uppgift att komma på det där mitt-i-prick namnet på familjemedlemmen. Men nu är det klart. Taget efter byn vi bor i presenterar jag härmed Tall-Åsa.