Lästips:
Efter coronapandemin var det många som förväntade sig en ekonomisk uppgång, men någon sådan kom inte. I stället fick vi först en avmattning i ekonomin, som nu har övergått i lågkonjunktur.
Mycket har blivit dyrare. Bränslet, elräkningen och matkassen känns rejält i plånboken. Hushållen har dragit i handbromsen. Allt fler köper bara det nödvändiga. Och samtidigt som många minskar sin konsumtion drabbas företagen av höjda priser. Bagaren vars mjöl blivit dyrare och vars ugn kostar alltmer att värma har samtidigt färre kunder som unnar sig en bulle.
Så pessimistiska som regionens företag är nu, det har de inte varit sedan pandemins inledning. De ser mörkt på framtiden, både vad gäller försäljningsvolym och anställningar. Närmare 30 procent av företagen i Örebroregionen räknar med en lägre försäljningsvolym nästa år.
Inom handel, besöksnäring, transport samt bygg är siffran ännu högre samtidigt som färre tror på ökade volymer. En fjärdedel av regionens företagen tror att de kommer investera mindre om ett år än i dag. En femtedel tror att de kommer ha färre anställda. Det är i och för sig ungefär lika många som tror på en ökning men sett över tid brukar optimisterna vara betydligt fler än pessimisterna.
Samtidigt ser vi nu att ekonomin bromsar in globalt. Vi kan inte räkna med någon draghjälp från andra delar av världen. Vi sitter alla i samma båt, och det största orosmolnet är inflationen. Det minskade utbud som skapats av kriget i Ukraina och av coronapandemin har gett ett brett genomslag på inflationen i Sverige och världen. Örebroregionens hushåll och företag kommer att få leva med en hög prisnivå en tid framöver, även om vi skulle lyckas pressa tillbaka inflationen. Det som då händer är att ökningstakten avtar, inte att vi går tillbaka till de lägre priser vi hade innan inflationen sköt fart.
Det innebär dock inte att allt är nattsvart. Det finns goda förutsättningar om vi fattar smarta beslut. Svensk produktivitetsutveckling har fallit under lång tid, men det betyder inte att den behöver fortsätta falla. Vi har halkat efter många jämförbara länder, men det går att vända den utvecklingen. Strukturreformer på arbetsmarknaden och i energipolitiken kan ge en bättre produktivitetsutveckling på sikt, där vi skapar ett större värde per arbetad timme. Kloka beslut idag kan ge regionens företag och hushåll anledning att på sikt se ljusare på framtiden.