"Visar bara på det vi har sagt under alla år", säger Gudrun Haglund-Eriksson, lammproducent och ordförande i svenska fåravelsförbundet.
Lästips:
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur lantbrukare och jägare påverkas av att bo och verka i områden med stora rovdjur. Resultaten visar att majoriteten av de tillfrågade upplever ett bristande förtroende för rovdjursförvaltningen.
En av de som intervjuats är lammproducent Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i svenska fåravelsförbundet och med i viltförvaltningsdelegationen i Örebro län.
– Forskarna visar bara på det vi har sagt under alla år, Naturvårdsverket har underskattat hur mycket det här påverkar. Lyssnar man på forskare som har varit med om bevarandeprojekt i andra länder, när det gäller lejon, så säger de att för att lyckas leva med rovdjur så måste man lyssna på lokalbefolkningen.
Sju av tio känner oro
Studien visar att lantbrukare oroar sig för vad som kan hända anhöriga och tamdjur, samt vilka ekonomiska konsekvenser ett rovdjursangrepp kan få. Sju av tio som besvarade telefonenkäten uppgav att de känner oro för sina djur.
– Lyssnar inte myndigheterna på det här får det ju följder. Jag har pratat med fyra unga lantbrukare i sommar och de väljer bort lammproduktion för att det är för hög risk. Förr sa man alltid ”åh, vad skönt, nu släpper vi ut djuren på våren”, nu säger man ”vad skönt, jag fick in alla i år också”. Det är inte den känslan man ska ha, säger Gudrun Haglund-Eriksson.
Hur har det sett ut i år med angrepp på djur i länet?
– Vi har haft det lugnt än så länge fast vi har så mycket varg och lodjur. När vi gick igenom fasen med rovdjursetablering i länet 2010-2015 minskade lammproduktionen här med 11 procent. Folk slutade producera lamm, man minskade besättningen. Men det minskar också andelen betad mark och den biologisk mångfalden. Får är inte bara kött, utan också skinn, ull och naturvård, menar Gudrun Haglund-Eriksson.