2031 löper Hasselfors Gardens tillstånd ut för torvtäkten i Mosås. Ett nytt tillstånd tar mellan fem och tio år att få. De senaste försöken att få ny tillståndsprövning har inte slagit väl ut.
Den akuta situationen för torvfabriken i Mosås och de konsekvenser som det skulle få om torvproduktionen inte längre kan fortsätta behöver uppmärksammas allt mer och framförallt behöver politikerna få upp ögonen för hur det ser ut. Det anser branschföreningen Svensk Torv, som under veckan bjöd in ett antal riksdagsledamöter till Mosås, för att visa produktionen och klargöra de konsekvenser som inträffar om inte tillståndsprocessen förändras.
– Tillståndsprocessen består av två delar, först en dispensansökan som måste bli godkänd innan vi kan gå vidare och göra själva ansökan. De senaste gångerna har vi inte beviljats dispens och därmed inte kunnat få vår ansökan prövad. Vårt nuvarande tillstånd sträcker sig fram till 2031 och att starta upp en ny produktion tar två-tre år, dessutom tar ansökningsprocessen mellan fem och tio år, förklarar Pia Holmberg, produktchef på Hasselfors Garden och ordförande i branschföreningen Svensk Torv.
Torv används till största delen i odlingsjord, för skogsplantering och yrkesodling inte minst, något som Svenskt Torv tycker belyses allt för lite.
– Intresset för odling har ökat dramatiskt sista åren, dessutom pratas det om att vi ska äta mer vegetariskt. För det krävs jord att odla i och till den behövs torv. Det finns inga alternativ till torv som har lika bra egenskaper, säger Pia Holmberg.
På anläggningen i Mosås jobbar 17 personer på heltid året runt och ytterligare sex säsongsanställda under högsäsong mellan februari och augusti. Varje dygn produceras mellan 60 000 och 70 000 säckar av olika jordblandningar på anläggningen, som är en av tre i Sverige som ägs av Hasselfors Garden.
Tio år återstår av det nuvarande tillståndet för att skörda torv i Mosås, men resterande torv på den befintliga täkten kommer inte räcka mer än drygt hälften så länge. Därför är det akut att få till en tillståndsprocess för angränsande områden om fabriken ska kunna finnas kvar i Mosås.
– Hela branschen skriker efter nya tillstånd, men idag är det nästan omöjligt att få ett. Snittåterstoden för Sveriges torvtäkter är 16 år och om ingenting händer så står vi snart inför en kris, säger Rita Larsson, vice ordförande, Svensk Torv.
Redan idag köper Hasselfors Garden in ungefär hälften av all torv som används i produktionen. Det har bland annat att göra med att man använder olika sorters torv till olika ändamål. Torven som köps in kommer bland annat från Lindesberg, Nora och Gävle.
Efterbehandling är en stor fråga för torvproducenter. Den bekostas av producenterna själva. I dagsläget är det enbart återvätning som tillåts, även om det finns andra alternativ som skulle kunna funka minst lika bra, enligt Sabine Jordan, torvforskare på SLU.
Ett alternativ som diskuteras i branschen är solcellsanläggningar.
– Det behöver bedömas individuellt, återvätning är inte det bästa alternativet för alla områden. Vi tittar från forskningshåll på substrat från vitmossa om det blir ett politiskt beslut som skulle sätta stopp för torvproduktion, förklarar hon.
Sedan 2018 finns en forskningsstation på täkten i Mosås där det pågår ett odlingsförsök för en svensk produktion av vitmossa till odlingssubstrat, där man även kan bedöma hur odlingen påverkar klimat och miljö.
En av de deltagande riksdagsledamöterna på studiebesöket i Mosås var Helena Vilhelmsson, Centerpartiet.
– Det är orimligt med så långa tillståndsprocesser. Det slår undan benen för de här verksamheterna och är inte rättssäkert. Som jag ser det är det självklart att torv behövs och att vi behöver nya torvtäkter. Den här dagen har gett nya insikter och ett helhetsperspektiv som saknats tidigare, säger hon.