Hur digitalt berättande kan bidra till att bevara svensk folktro

Detta innehåll är en annons.

Detta är en annons. +18, stodlinjen.se

Folktro är en viktig del av vårt svenska kulturarv. Länge har det funnits en tradition där berättelser muntligt förts vidare från generation till generation. I dagsläget har vi inte samma självklara band mellan generationerna, vilket har gjort att det muntliga berättandet till stor del har dött ut. Men med hjälp av nya berättarformer kan kulturarvet föras vidare, till exempel genom digitalt berättande.

Vad är egentligen digitalt berättande?

Digitalt berättande är ett omfattande paraplybegrepp som egentligen innefattar alla möjliga former av berättande där digital teknik används. I regel handlar det om att man kombinerar olika sorters teknik, som exempelvis video, ljudeffekter och en berättarröst. Andra använder sig av animering eller stillbilder. Även om många främst förknippar digitalt berättande med filmer finns det även andra typer av berättarformer som omfattas av begreppet.

Ljudklipp med berättelser är en form av digitalt berättande. Onlinebaserade spel med olika teman som rör den svenska folktron är en annan berättarform. Det kan vara spel där du presenteras för en historia i början, eller där du ska genomföra någon form av uppdrag. Upplägget ser i regel olika ut beroende på om det är casinospel, tv-spel eller någon annan typ av digitalt spel.

Därför är det digitala berättandet viktigt

 Att förlita sig på att traditioner förs vidare genom muntlig överföring mellan generationer är ett osäkert sätt, även med gamla mått mätt. Minnet är en bedräglig vän, och inte sällan ändrar man omedvetet på detaljer när man berättar vidare något man hört. Lite som med viskleken, där “en ko på en bro” förvandlats till “en sko i Örebro”, bara några viskningar bort. Man kanske glömmer några saker här och där när man berättar vidare, samtidigt som man lägger till en och annan detalj i berättelsen.

En historia som lagrats digitalt är inte lika utsatt för förvanskningar i takt med att tiden går. Eftersom förvanskningarna ofta är en produkt av den tid man lever i just när historien berättas, kan ett digitalt bevarande av dagens historier ge framtida generationer en bättre inblick i hur man levde förr. Om inte sägnerna och berättelserna bevaras finns också risken att historierna försvinner helt över tid, när ingen längre finns kvar som kan berätta dem. Detta kan man på sätt och vis likna vid hur man har hittat spel från vikingatiden som ingen riktigt vet exakt hur man spelade, eftersom de ursprungliga reglerna inte finns bevarade.

Vilken form av digitalt berättande är den bästa?

 För den som vill använda digitalt berättande som ett led i att bevara den svenska folktron för kommande generationer, finns egentligen inget rätt eller fel i val av berättarform. Det handlar snarare om att välja den teknik man själv känner sig bekvämast med, för då blir också slutresultatet det bästa. Oavsett om det är genom att berätta historier, skapa bilder, dela foton eller göra filmer som man för vidare sin kunskap inom svensk folktro, är varje form av berättande avsevärt mycket bättre än att inte föra historierna och kunskapen vidare alls. Värt att ha i åtanke är också att mottagarna kommer ha olika preferenser. En del föredrar filmer, andra ljudklipp eller bilder. Så det är bara positivt att ha en bredd i den digitala banken.