Nyligen beslutade Miljöpartiet vid sin stämma om att tydliggöra sin åsikt i frågan om skogen. Partiet ska arbeta för en ny grön skogspolitik där hyggesfritt skogsbruk främjas och där kalhyggen begränsas till storlek och antal.
Det fortsätter storma kring den svenska skogen, och mitt i allt bubblar starka lobbykrafter som inte ryggar för att nyttja tuff retorik för extra medvind. I skottlinjen här ute i verkligheten står landets skogsentreprenörer som fått sin del av kakan med vandaliserade maskiner och annan aktivism med syfte att hindra oss från att utföra våra uppdrag.
Men det är inte oss entreprenörer man ska kasta sten på. Oavsett resultatet av skogsutredningen och artskyddsutredningen anpassar vi oss i våra uppdrag att sköta om landets skogar. Som lika delar entreprenör och skogsägare reagerade jag ändå när jag i Svenska Dagbladet nyligen läste en längre intervju med Miljöpartiets landsbygdspolitiska talesperson. Man säger sig ha miljön i fokus och driva mot samma spelregler för skogsbruket oavsett om man befinner sig i södra Frankrike, eller Dorotea.
I ett läge med en hårt infekterad debatt och polariseringar som vilar tungt på ideologi, tror jag det är viktigt att påminna om att Sverige är en skogsnation med helt andra förutsättningar än merparten övriga länder i Europa. Är det möjligen så att den samlade skogsnäringen varit för dåliga på att förklara hur viktig den aktiva skogsskötseln är för just vårt samhälle?
Och varför har det hittills varit så tyst om skogen som motor i omställningsarbetet med att minska våra fossila koldioxidutsläpp? Bara en sådan enkel sak som hur vi ska hålla oss varma nu när det börjar bli kallt igen. Sverige som land har sedan många år satsat på förnyelsebar råvara till sina kraftvärmeverk – och av vår totala energiförbrukning står biobränsle från skogen för 37 procent! Att hitta ett alternativt biobränsle skulle ta årtionden – och att ersätta med fossil gas från Ryssland … nej, jag behöver inte säga mer, det finns inga alternativ.
Oavsett var man står i debatten om skogens framtid är det viktigt att diskutera sakligt – och se hur viktigt arbetet vi lägger ner i skogen är både för att ställa om från fossilt till ett grönt samhälle och för vår export. Vi får heller inte heller glömma det aktiva skogsbruket som förutsättning för en levande landsbygd med arbetstillfällen och företagande. Jag vågar faktiskt påstå att ett aktivt skogsbruk är en förutsättning för en hållbar framtid.
Här och nu tycker jag att det kan vara på sin plats att politiken zoomar ut och gör en enkel konsekvensanalys. Det är Sveriges politiker skyldiga både landets medborgare och klimatet!
Kolbjörn Kindströmer, ordförande Skogsentreprenörerna