På 1970-talet hade vi flera välkända strider kring nedläggning av små skolor i främst gles landsbygd men även i mindre tätorter. Drevdagen i norra Dalarna och Markitta i Norrbottens inland var kanske de mest kända fallen fyllda av en längre tids skoldramatik. Det började med föräldra- och elevprotester som ofta utvidgades med sympatiaktioner från hela landet. Ibland fick de lokala kämparna en framgång men motsatt resultat på andra håll.
Kampen om små skolors bevarande handlade dels om att unga skolelever vid en nedläggning riskerade att få långa eller mycket långa skolvägar till alternativa och större skolor. Den andra principfrågan handlade om farhågorna att en nedläggning skulle tolkas som en risk för hela den omgivande bygdens framtid. Dels att familjer med skolbarn skulle flytta från orten och dels att den aktuella byn eller orten skulle förlora sitt mötescentrum eftersom skolorna ofta varit (och är) orternas publika och sociala centrum.
Drevdagenkonflikten blev mest känd och startade redan 1971. Det var en speciell konflikt i meningen att både den egna kommunen och den statliga Länsskolnämnden (som tidigare fanns i alla län) önskade att skolan skulle läggas ned på grund av få elever med flytt av eleverna till Idre skola 26 kilometer bort. Kampen höll på under cirka 20 år innan byn gav upp och eleverna fick gå i Idre större skola. I Markitta skola startade skolstrejken på grund av nedläggningshot 1972. I Mellansverige fanns liknande exempel – bland annat i Västerljung och i Bergslagen.
Nu har en forskare i Uppsala kommit fram till att det sällan blir någon negativ påverkan på en orts invånarantal samt in- och utflyttning när små skolor läggs ned. En sådan effekt finns säkert på många håll men det utesluter inte att sett med skolbarnens perspektiv medför nedläggningar av små skolor på cykel- och promenadavstånd på landsbygden ofta en avsevärd förlust.
Om man läser rapporten på fel sätt kan en del kommuner kanske tolka den som att det i det närmaste är ”riskfritt” att lägga ned ytterligare småskolor i våra många små kommuner. Sett i ett helhetsperspektiv vore det en avsevärd samhällsekonomisk försämring av landsbygdens möjligheter och attraktivitet!