Den 21 april markerade en dyster milstolpe för Sverige och för vår planet. Då hade vi i Sverige använt upp vår del av jordens förnybara resurser, och resten av året förbrukar vi resurser som vi egentligen inte har. Den ekologiska skuldens dag, eller ”Earth Overshoot Day” som den kallas, är ett mått på hur vi människor överkonsumerar. Tyvärr ser vi en trend där denna dag infaller tidigare för varje år. Förra året inföll Overshoot day för världen i augusti, men i Sverige är vårt ekologiska fotavtryck så omfattande att vi på knappt fyra månader har konsumerat så mycket som jorden kan förse oss med. Vi lever på kredit.
Nedskräpningen är ett tydligt och synligt exempel på vår konsumtionsdrivna livsstil. Skräpet finns överallt omkring oss, och vi hittar skräp i havet, i parker, på höga bergstoppar och alla ställen där emellan. Plast är extra problematisk när det hamnar i hav och natur och det är kanske också ett av de mest linjära materialslagen vi har idag. Plasten tillverkas oftast av fossil råvara och är gjord för att hålla i flera år. Ändå används den allt för ofta bara en enda gång innan den slängs. På bara sextio år har plastproduktionen i världen ökat lavinartat, och det märks i våra hav där gigantiska mängder ansamlas.
Forskare tror att det finns mellan 75–199 miljoner ton plast i våra hav och varje år tillkommer mer än 11 miljoner ton. En ny studie där undervattensdrönare undersökt skräp på havsbotten visar också att det gömmer sig uppemot hundra gånger så mycket plast på botten som på havsytan.
En stor del av lösningen för att minska samhällets resursanvändning, och den negativa miljöpåverkan som följer, ligger i övergången till en cirkulär ekonomi. I stället för att producera, använda och slänga bort måste vi se på resurser som värdefulla och använda material så länge som möjligt. Lösningen på nedskräpningsproblemet är inte att städa upp efter en ohållbar konsumtion utan att minska vår förbrukning, öka återanvändning och förbättra återvinningsgraden. Vi måste stoppa läckaget.
I grund och botten handlar det om att vi människor behöver ändra våra beteenden. Det ställer krav på samhället att utforma lagar och regler, infrastruktur och att investera i kunskapshöjande åtgärder för att vända trenden.
Världens länder fattade ett beslut om att ta fram ett globalt avtal mot plastföroreningar vid FN:s miljöförsamling under 2022 och i slutet av april hålls det fjärde och näst sista förhandlingsmötet i Ottawa, Kanada. Det är en historisk möjlighet för världen att ta beslut som helt kan förändra spelreglerna för hur vi producerar, konsumerar och hanterar plast idag. Utgångspunkten har varit att plastens hela livscykel ska omfattas men som i så många av dessa globala förhandlingar, och nu även i denna, motarbetas förslaget av en del länder. Det vore mycket olyckligt om avtalet begränsas till att endast omfatta åtgärder nedströms. Det räcker helt enkelt inte att bara se över återvinningsnivåer och avfallshantering för att komma till rätta med det monumentala plastproblem som världen står inför.
Vi på Håll Sverige Rent vill se nya krafttag inför fjärde förhandlingen och att samtliga länder vågar ta det extra steget för att få till ett ambitiöst avtal. Det är bra att Sverige tillhör de länder som vill att det framtida avtalet blir rättsligt bindande och omfattar hela plastens livscykel. Vi behöver skynda på omställningen till en cirkulär och hållbar ekonomi och beslutsfattare, företag, organisationer och individer måste alla dra sitt strå till stacken.
Det är dags att Sverige sätter på sig ledartröjan, så vi kan lämna över en välmående planet utan föroreningar och skräp till våra framtida generationer.