Länets infrastruktur behöver mer resurser

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och vårt läns riksdagsledamot Hans Eklind har den 17 januari i en artikel i SvD framfört en lösning för att finansiera framtidens infrastruktur. Deras förslag är att justera på en del budgetprinciper så Sverige kan låna upp pengar för att investera i infrastruktur, hittills har detta skett inom statens vanliga budget.

Under 1850-talet lånade svenska staten upp pengar utomlands för att bygga järnvägar runt om i Sverige bl.a. Västra och Södra Stambanan – Sverige behövde då få en sammanhängande järnväg i hela riket. Om de kunde låna för att bygga infrastruktur för mer än 170 år sedan – då kan vi göra det idag också!

Under många år har behoven vuxit gällande investeringarna i länets infrastruktur. Vi är fler och fler i länet och även utanför länet som använder spår och vägar för att resa. Under lång tid har resandet och viljan att resa längre till skola och jobb ökat. Därför vill vi Kristdemokrater tänka nytt hur detta ska kunna lösas.

Trafikverket har kommit med inriktningsunderlag för åren 2027-2039, levererat till infrastrukturministern Andreas Carlson (KD). Trafikverket prioriterar, självklart kan man tycka, underhåll. Lika självklart det är att vårda och underhålla ägodelar för dig och mig har det inte varit för staten. Under många år har underhållsskulden bara växt, och även med denna tydliga prioritering löses inte alla problem. Det kommer ta tid att återställa.

Den andra utmärkta och tydliga inriktningen, från Trafikverket, är att vägnätet prioriteras. Det är nu skönt att vi har en tydlig signal från regeringen att vägen och biltrafiken inte endast är en miljöbov utan framförallt den livsnerv som vi behöver för att hela landet ska fungera.

För det tredje behöver vi alla lära oss begreppet ERTMS, det nya europeiska gemensamma signalsystemet. Genom att byta teknik kan tågtrafiken effektiviseras över hela Sverige utan att vi behöver bygga en meter mer spår. Fler tåg kan gå fortare och tätare på ett säkert sätt. En sund och klok prioritering.

Tillsammans med extern finansiering som gjordes när Öresundsbron byggdes skulle t.ex. Örebro få en helt ny järnväg mellan Örebro och Karlskoga, den så kallade Nobelbanan via Kristinehamn och vidare mot Oslo. Likaså en upprustning av godsstråket genom Bergslagen inklusive rangerbangården i Hallsberg som också är en del av Västra stambanan.

Flera av våra högt trafikerade vägar behöver ökad trafiksäkerhet Rv 50 och ökad framkomlighet på E20/E18 med en tredje fil på vissa sträckor genom Örebro.

Vi har redan en stor infrastrukturskuld som innebär att var fjärde väg i landet bedöms vara i dåligt skick. Med illa fungerande transportleder blir problemen stora. Utryckningstiden blir längre för ambulans och räddningstjänst. Arbetspendlingen drabbas av förseningar och gör att livspusslet blir svårt att lägga.

Inom Mälardalen enbart bedöms det att trängsel och förseningar i trafik och kollektivtrafik kostar 6 miljarder per år. Vilket resulterar också i att fler väljer bilen då människor blir mindre benägna att resa med tåg när trafiken inte uppfattas som pålitlig, vilket i sin tur ger större utsläpp av CO2.

Vi tror att trenden som vi sett de senaste 30 åren inte kommer förändras. Fler kommer vilja resa och vår infrastruktur kommer behöva vara rustad för det. Mer underhåll, modern teknik och fler som vill vara med och investera gör att de som faktiskt kommer utnyttja trafiken får vara med och betala den genom de biljetter de kommer köpa.

Att skapa en bättre infrastruktur gällande vägar, järnväg, elnätet, etc så måste vi våga göra annorlunda än vad som gjorts tidigare. Vår lokala utveckling hänger på att fler partier vågar tänka nytt, precis som vi i Kristdemokraterna gör.