Lästips:
I en artikel i NA drar regiondirektör Richard Simonsson paralleller till vanlig hushållsekonomi. När lönen inte räcker till då priserna stigit kraftigt på grund av inflationen måste något göras om plus och minus ska gå ihop.
Det är en bra parallell, för i sådana lägen köper man inte en dyrare lägenhet eller bygger nytt hus eller skaffar fler hushållstjänster, vilket regionen gjort och fortsatt göra, då man skaffat mer administrativ personal sedan ett tio-tal år tillbaka, byggt nya dyra lokaler centralt och planerar för mer dyr AI-utrustning för den mer specialiserade vården. Att man planerar operationsrobot för 30 miljoner inom regionen betyder inte sänkt kostnad för läkare. Det vill säga operationskostnaden för läkarnärvaro försvinner inte. Detta ger snarare bara en ökad ”status”.
Samma sak med det nyinrättade nationella ambulansflyget som kostar regioner utanför Mellansverige stora pengar. Örebro är den region som betalar en av de lägsta avgifterna, ca tre miljoner årligen, då vi har nära till den stora centraliserade sjukvården.
De sex flygplan vi har, varav fem är standby dygnet runt används endast tio procent för ”Prio 1 larm” enligt verksamhetsberättelsen för 2022 (där transplantationer akut ingår). Resten är planerade operationer, vardagar i huvudsak.
Man kan undra om vi verkligen behöver sex flygplan i tider när det ska sparas och vi behöver ha bra vård i hela landet.
Det faktum att vården alltmer centraliseras till storstäder i Mellansverige leder till stora vårdköer, långa väntetider, ökade OH kostnader som följd och sämre patientsäkerhet. Det tycks inte bekymra sjukvårdsnämndens ledamöter och inte heller sjukhusledningarna runt om i landet. Inte heller att de mindre lasaretten blir mindre attraktiva, med sämre möjligheter till vård.
Lindesbergs lasarett och BB i Karlskoga är bra exempel på detta i vår region, trots att de tidigare toppat listor för bra utförd vård med korta köer och bra bemötande får de stå tillbaka för att ge USÖ ökad ”status”.
Om man i stället såg över hur man ska locka läkare och sjuksköterskor till alla våra sjukhus i landet med attraktiva boenden, reducering av studieskulder etc. skulle vi med stor sannolikhet kunna befolka landets olika vårdcentraler och lasarett på ett bättre sätt än idag.
Nu står många län och Örebro i synnerhet inför stora besparingar på grund av hur man politiskt agerat tidigare. Det löser man med ökad centralisering, genom att slussa patienter mellan sjukhus med ambulans eller sjuktransport vilket leder till en neråtgående spiral för patienterna. Att förlägga planerad kirurgi och gynekologi i Lindesberg och Karlskoga utan att även ha den akuta delen förefaller idiotiskt.
Kostnaden för ambulanstransporter mellan sjukhusen kommer att öka trots överenskommelse om mindre transporter. Redan idag klarar inte ambulansen tiden för att vara på plats för Prio 1 larm. En ambulans kostar idag ca tio miljoner per år, då är det viktigt att den använda den väl. Likaså våra fungerande akutmottagningar.
Inte minst om länets kommuner ska förbättra sin näringslivsranking och kunna locka större företag till regionen. Nära och bra sjukvård har varit och är en viktig del när företag ska etablera sig.
Jag hoppas att människor i våra kommuner och politiker i sjukvårdsnämnden ser den negativa utvecklingen som en centralisering har och fattar klokare beslut än att stänga akutkirurgin i Karlskoga och Linde för att med bland annat ambulans köra dessa människor till en överfull akut i Örebro som redan idag har arbetsmiljöproblem. Man får många läkare och sjuksköterskor för tio respektive 30 miljoner kronor.