Ideologen hade stärkt centern i dagens läge

Få kommer kanske ihåg att Centern under efterkrigstiden hade en skarp och annorlunda profil som partiets ideolog – Gustaf Jonnergård. Han var formellt ”bara” partisekreterare vid sidan av partiordföranden Gunnar Hedlund men i praktiken en ledande gestalt i ett parti under stark omvandling. Jag funderar över vad hans roll kunde ha varit om han funnits i dagens politiska verklighet där partiet kämpar för sin överlevnad i riksdagen?

Det finns fler anledningar att begrunda partiets läge och framtid just nu. Partiet har en ny ordförande – Muharrem Demirok – som inte kommer från landsbygdens traditionella folkrörelser och som kämpar för att bli accepterad som genuin landsbygdsföreträdare. Att smälta in i partiet och dess ledning efter en synnerligen stark profil i svensk politik under många år, Annie Lööf, är ingen enkel match. Partiet har också under 2000-talet prioriterat ned landsbygdsväljarna till förmån för växande röster i storstäderna.

När jag nu läst boken om Gustaf Jonnergård (av författarna Håkan Larsson och Yngve Sunesson, Ekerlids förlag) och tagit del av partiets nya landsbygdsprogram känns det som om det finns en ny möjlighet att spela en viktig roll för landsbygden. Håkan och Yngve har gjort en grundlig analys av Jonnergårds roll och ideologiska engagemang. Han höll inte bara i organisationstrådarna utan drev ett antal då vinnande principer för partiets och landets framtida utveckling.

Han var övertygad om fördelarna med att öka den offentliga makten på lokal nivå, att satsa kraftigt på en radikal miljöpolitik och ifrågasätta kärnkraften samt ge de förtroendevalda i kommuner och regioner bättre möjligheter att påverka framtiden. Detta gav så småningom Centern en avgörande roll för regimskiftet 1976 och påbörjandet av kärnkraftens nedmontering.

Jag kan tänka mig om jag förflyttar Jonnergårds tankar och handlingar för mer än 50 år sedan till dagens verklighet att det aktuella landsbygdsprogrammet bör spetsas med mer grön infrastruktur utanför storstäderna, starkare (men inte större) kommuner och fortsatt decentralisering av staten.

Ett tips till M Demirok: läs boken om Jonnergård innan stämman spikar ett nytt landsbygdsprogram. Det kan vara ett vinnande recept!