Brottslighet och otrygghet upplevs som ett allt större problem av många företagare. Sex av tio företag har utsatts för brott de senaste två åren. Sex av tio svenskar är mycket oroliga för organiserad brottslighet. I SOM-mätningen 2020 uppger mer än var tredje svensk att lag och ordning är en av deras viktigaste frågor. Utvecklingen mot ökad otrygghet har gått fort, 2018 var det knappt hälften så många som rankade lag och ordning så högt.
Kostnaderna som uppstår för företagen på grund av brottslighet är betydande. De direkta kostnaderna är över 40 miljarder. Till det kommer närmare 30 miljarder på förebyggande åtgärder samt inkomstförluster på 18 miljarder. Dessutom tillkommer minst 10 miljarder i indirekta kostnader. Allt enligt rapporten Brottslighetens kostnader 2022.
De vanligaste brotten företagare utsätts för är stöld, skadegörelse och inbrott.
Det kan ske återkommande, eller vid enskilda tillfällen. När ett företag drabbas av brott påverkar det inte bara den enskilde företagaren eller företagets ekonomi. Tvärtom. Skadegörelse påverkar många människors upplevelse av trivsel och trygghet i sitt lokalsamhälle. Sönderslagna rutor och nedklottrade fasader förändrar en plats för långt fler än den enskilde företagare som drabbas. Rån, snatterier och stölder skapar otrygga arbetsmiljöer. Inbrott likaså. Att komma till en sönderslagen arbetsplats på morgonen, där någon under natten har brutit sig in och förstört, urholkar tryggheten.
Tyvärr ger denna typ av brottslighet närmast obefintliga straffrättsliga påföljder. Om de överhuvudtaget utreds. Ofta nedprioriteras de av både polisen och andra myndigheter. Jag får återkommande berättelser från främst butiksägare som uppgivet konstaterar att utredningar i princip alltid läggs ned.
Den samlade konsekvensen av dessa mängdbrott mot företag är ytterst allvarlig. I vissa branscher är det nu allt svårare att rekrytera och behålla medarbetare. Arbetet upplevs som alltför otryggt. I nästa steg innebär det att verksamheter läggs ned eller struktureras om. Planerade investeringar stoppas.
Den regering som nu tillträtt har aviserat en fullständig översyn av strafflagstiftningen. ”Straffen ska genomgående spegla brottens allvar”, sa statsministern i regeringsförklaringen. Mängdrabatten ska avskaffas och polisen få fler anställda. Samtidigt ska Tullen ges nya verktyg för att stoppa utförsel av stöldgods ur landet. Detta är välkomna besked. Men för att massbrottsligheten mot våra företag ska prioriteras av polisen och övriga myndigheter måste vi börja mäta den faktiska brottsutsattheten och kostnaden för dessa brott på samhällsnivå.
Den nya regeringen bör ge Brottsförebyggande rådet, BRÅ, ett explicit uppdrag att mäta kostnaderna på samhällsnivå för de brott som våra företag utsätts för. I översynen av strafflagstiftningen bör ingå en utredning för att finna effektiva påföljder för förebyggande av mängdbrott. Polisens fokus på brott mot företag måste säkerställas, i såväl förebyggande som brottsbekämpande arbete.
Brott mot företag är en eroderande kraft i lokalsamhället. Kraftfulla åtgärder mot dessa brott är avgörande för ökad trygghet.