Lästips:
2023 blir ett spännande år. Majoriteten har ökat sitt politiska inflytande i Nora i form av fler kommunalråd och fler betalda poster. Kommer det leda till en bättre styrning?
Kommer man styra mot flexibla lösningar eller tro på rationaliseringens storskaliga lösningar? Kommer man överlämna även större beslut till verksamhetscheferna som kan påverka hela arbetsgrupper, eller kommer man gå in och ta politiskt ansvar för åt vilket håll kommunen ska styras?
Hittills har inte majoriteten styrt särskilt tydligt utan överlämnat mycket till verksamhetschefer. Tillitsbaserad styrning i all ära, men det behövs tydliga uppföljningsinstrument för att den ska fungera. Det finns inte idag, vilket rapporten från Skolverket som nyligen presenterats tydligt visar.
Ett av de bättre besluten i Nora konstaterar jag som Landsbygdspartist är att under 2022 göra avsteg från den politiska ambitionen 30 procent ekologiska råvaror och istället satsa på produkter av bra kvalitet som är svenska och närproducerade. Jag hoppas att beslutet förlängs då det gynnar våra bönder och den biologiska mångfalden.
Positivt är också den strategi vår turistverksamhet har, som satsat på personligt bemötande och som gör att Nora ligger i topp som turistmål.
Ett bra beslut är även att ta hem verksamheter från Samhällsbyggnad Bergslagen.
I botten hamnar alla beslut om konsulter och förstudier som kostar oss i kommunen mycket pengar och som dessutom aldrig räcker. Förstudien för Noravallaprojektet är ett, som visar att det schablonmässigt kommer att kosta minst 16-18 miljoner att iordningställa. En lyxinvestering. De löparbanor som finns fungerar väl för träning till de barn som vistas där, även om de inte duger för större tävlingar. Ska vi fundera över något är det väl en isbana däruppe som kan kombineras med fotboll. Liksom fundera över om läget för ridklubben inte borde ändras.
Tunga investeringar har vi redan i form av ny högstadieskola, renoveringar av broar och Hagbydammen.
Årets politiska bottennapp går dock till hanteringen av lokalerna på förskolan Soltunet och återinförandet av barn i Solkattens lokaler. Resultatet är dyrare kostnad för verksamhet i samma lokal för den senare och en ombyggnation (kostnad 10 miljoner) för en verksamhet vars effekt det inte finns vetenskaplig evidens för (öppen förskola) i Soltunets lokaler.
I efterhand kan vi konstatera att både Solkatten, Soltunet och Esstorps lediga lokal hade behövts idag. Och gärna en förskolebuss. Genomsnittliga barngrupper ligger normalt inför höstarna på max 15-16 barn/avdelning. Nu ligger barngrupperna på eller över 17 barn i flera barngrupper.
Skolverket har i sin statistik redovisat riksgenomsnittet för antal förskolebarn per avdelning i kommunal verksamhet hösten 2021 till 14,7 barn/avd. Nora kommun ligger tydligt över riksgenomsnittet. Ingen lyckad politisk lösning. Ingen kan väl heller säga att förskolan i Järnboås blev snygg eller flexibel, där det senare var ett av direktiven.
Hittills kan konstateras att majoriteten minskat öppenheten, hur kommer nya majoriteten att agera framåt, frågan kommer redan upp den 11 januari på kommunstyrelsen. Oavsett kommer vi i LPo fortsätta bevaka, informera genom öppna möten varje onsdagskväll efter kommunstyrelsen.
I en reflektion går det inte heller att undanta regionen och Andreas Svahns handlande. Det var bra att man återtog sitt förnuft och öppnande Lindesbergs lasarettakut igen, men regionens hantering av akutsjukvården och regionens organisation måste hamna i botten tillsammans med Andreas Svahns utspel mot Nerikes Allehanda på regionnivå.