Frågan om elpriserna är större än någonsin. Det utlovas elpriskompensationer och högkostnadsskydd hit och dit men jag orkar inte riktigt sätta mig in i det.
Utan att ha tänkt efter särskilt mycket tänker jag att kompensationen borde gå till företagare som drabbas av så höga kostnader att de inte längre kan hålla igång. Samtidigt kryllar det av elspartips för oss vanliga förbrukare i varenda tidning och tv-sändning.
Det viktigaste är att sänka inomhustemperaturen och frysa lite mer, säger de alltid. Men vi som bor på landet och eldar i en gammal vedpanna har svårt att dra nytta av rådet. Vi är vana vid att ha sexton grader på morgnarna eller när man varit borta hela dagen. Årets julklapp – hemstickat – har varit årets julklapp hela livet, åtminstone när det gäller yllesockor.
På nätet hittade jag information som passade mig bättre. För en kilowattimme kan du använda en infravärmare i 30 minuter, en hårtork i 37,5 minuter, mikrovågsugnen i 65 minuter, en vattenkokare i 40 minuter, du kan dammsuga i 67 minuter och använda en brödrost i 60 minuter. En LED-lampa på 4 watt lyser i 250 timmar, en laddare till mobiltelefonen kan sitta i uttaget i 3 300 timmar.
Det ger ju lite känsla för hur mycket våra apparater drar. Energitjuvar man sällan tänker på är golvvärme och handdukstork, torktumlare är också något man i allmänhet klarar sig utan. Julbelysningen kan vi dock unna oss förutsatt att man använder LED-lampor.
Äntligen är tråkiga november förbi och förväntans tid är inne.
Advent betyder ankomst. Sverige var faktiskt katolskt under flera hundra år runt 1000-talet och under denna tid var advent en tid för fasta. Efter övergången till kristendomen blev fastan mindre sträng, men i bondesamhället levde ”julfastan” kvar och bidrog till väntan på julfestens ankomst. Man hushållade med resurserna som man samlat i skafferiet och de skulle räcka ända till försommaren.
Man slaktade julgris i början av december, gjorde korv och annat med lång hållbarhet. Torkning har länge varit det vanligaste sättet att konservera fisk på. Den ”finaste” metoden att anrätta den var sedan att luta den i asklut och lägga den i blöt på Annadagen den 9 december.
Visst är det fortfarande ofta så att tanken med knäcken och pepparkakorna är något som vi bakar för att äta den senare, när juletiden är här. Även om det kan vara svårt – favoriten ischoklad har en förmåga att ta slut långt innan julafton. Jag tänker att just på julafton finns ju ändå så mycket gott att äta och vips är den slut, kanske till Husbondens förtret, för det är ju han som bakar.
Varför heter det då julklapp? Nästan alla våra seder har gamla anor, även julklappen. Man gick runt till grannar och klappade (knackade) på dörren för att sedan kasta in en present som skulle vara lite lustig eller retsam. Ordet har flera hundra år gamla anor.
God Jul!
