Lästips:
Nu när sommaren är här arrangeras Pridefestivaler över hela vårt land. Det är värt att komma i håg att Pride inte bara är färgsprakande festivaler, utan också en politisk rörelse. En rörelse som måste få utvecklas i kampen för allas lika rättigheter i hela samhället.
HBTQia+-frågorna måste få vara politiska och som på allvar ställer radikala krav på resurser till skolkuratorer, ungdomsmottagningar, specialiserad vård och för alla HBTQia+-flyktingar där permanenta uppehållstillstånd absolut måste vara norm.
HBTQia+-rörelsen måste också få vara en socialistisk rörelse som den har varit historiskt. För att åter kunna samlas och organisera sig under gemensamma paroller med politiska krav på förbättrad levnadsstandard och inkludering i samhället. En viktig politisk fråga är införandet av ett tredje juridiskt kön. Något som Vänsterpartiet har kämpat för länge. Trots påtryckningar från politik och relevanta organisationer, har det fortfarande inte blivit verklighet.
I dagens samhälle vågar fler HBTQia+-personer komma ut och det är bra men vi får inte glömma den kamp som förts av aktivister före oss. Vänsterpartisten Jörn Svensson (1936-2021) som bland annat är känd från Jonas Gardells bok ”Torka aldrig tårar utan handskar”. Jörn beskrivs av författaren som ”den enda riksdagsman som någonsin brytt sig om homosexuella och som år efter år oförtröttligt skrev motioner i frågan och ställde ansvariga ministrar till svars”. Jörn var en av dessa visionärer och beskrivningen får mig att tänka på Sveriges och Europas första Prideparad, den 15 maj 1971. Den dagen för 51 år sedan samlades 15 personer på Järntorget i Örebro och en av arrangörerna var Vanja Södergren som fick Jörnpriset 2021 för modet att arrangera denna manifestation. Budskapet på Vanjas plakat var ”KUNSKAP RASERAR FÖRDOMAR” och ett av kraven var att två av samma kön skulle få gifta sig med varandra.
1:a Maj 2009 ändrades lagstiftningen så att två personer av samma kön kunde gifta sig med samma rättigheter som personer av olika kön. Det tog 38 år av politisk kamp liksom kampen om att under 70-talet få bort sjukdomsklassificeringen av homosexualitet. Kamper som gav utdelning men som inte varit smärtfria. Kampen för dessa rättigheter är inte smärtfria än idag. Vi kan bara titta tillbaka på det fasansfulla attentatet mot baren London i Oslo under sommaren som gått och dessutom kan vi idag läsa att reaktionära krafter i form av AfS ska hålla valmöte i samband med Prideparaden i Stockholm. HBTQia+-personer är fortfarande utsatta för hot, hat och trakasserier i offentliga och privata rum samt har svårare att få arbete, bostad, och mår oftast sämre. Vården som specifikt riktar in sig på HBTQia+-personer är ofta den vård som det skärs ned på och för att kunna ändra på detta måste vi alla gå samman och se till att Priderörelsen blir politiskt igen.
Vi i Vänsterpartiet kämpar för ett jämlikt samhälle för alla, oavsett kön eller sexualitet. Därför är vi glada att dessutom kunna delta i den första Prideparaden i Karlskoga lördag 20 mars. Vi ses där och vi ses i valrörelsen där vi alla kan delta i kampen för ett mänskligare och rättvisare samhälle, för alla!
Anna Lilja, distriktsordförande Vänsterpartiet Örebro län