Doktorn kan komma dit människor bor

Digitaliseringen har skapat många lösningar men även burit med sig nya utmaningar. Man kan tycka vad man vill om nätläkarna och hur de påverkar sjukvårdens resursanvändning men vad de visar på är behovet hos befolkning att komma i kontakt med vården.

När vårdcentralernas tillgänglighet både över telefon och vid besök inte lever upp till förväntningarna kommer människor att söka andra alternativ för att få sin vård.

Läkare är precis som människor i gemen, olika. De har olika intressen, olika preferenser och vill arbeta på olika sätt. En del trivs bra i sjukhusets stora korridorer, andra jobbar gärna i team på en vårdcentral med flera kompetenser men det finns även de som söker en mer småskalig arbetsplats. Idag är tyvärr det senare alternativt kraftigt begränsat.

Att det finns läkare som gärna skulle jobba inom primärvården men som nu väljer bort det är känt sedan länge. När husläkarreformen genomfördes i början av 90-talet ökade antalet distriktsläkare med mer än 1 400 på tre år. Reformen innebar att läkare fick i högre grad styra över sin verksamhet och arbeta mer patientnära. Trots detta avvecklades systemet av Socialdemokraterna. Anledningarna var främst effektivitet och rättvisa.

Idag har man på många håll i Sverige och inte minst i Örebro län svåra problem med vårdcentraler utan läkare och äldrevård med svag primärvårdskontakt. Det här drabbar främst vårdcentraler utanför de större tätorterna och särskilt de vårdcentraler som ska vara glesbygdens första kontakt med vården. Visst kan man hävda att effektiviteten blivit bättre när tillgängligheten blivit sämre, men det är svårt att se vart rättvisan tog vägen.

Nu försöker man lösa glesbygdens brist på tillgänglig vård genom hemsjukvård och mobila team. Hemsjukvårdsteam har självfallet sin plats. Det finns de som har det svårt att röra sig och ta sig till vårdcentralen och för dem är det livsviktigt att få vård i hemmet. Men mobila vårdteam är ingen revolutionerande idé, tvärt om kan ett allt för stort fokus på just mobiliteten hindra länsinvånarna att få den allt så viktiga kontinuiteten. Lösningen på problemet är att i högre grad låta dessa mobila team utgå ifrån lokalsamhället.

Det här ingen omöjlighet, men det kräver att vi omdefinierar vad en vårdcentral är idag och om primärvårdens basuppdrag behöver smalnas av. En del i detta är att återinföra ett modernt husläkarsystem med en fast läkarkontakt som grunden i vården. Det skulle skapa möjligheter för fler mindre vårdcentraler och läkarpraktiker att ta emot patienter i glesbygd och finnas nära, där människor bor, inte bara i tätorten.

Doktorn får gärna komma ut till bygden, men det är även bra om bygdeborna kan komma till doktorn.