Barkgnag av älg. Fortfarande är det långt kvar till målet om fem procent. Foto: Matts Rolander/Skogsstyrelsen
Martin Wallgärd, viltansvarig skogskonsulent på Skogsstyrelsen. Foto: Privat

Betesskador minskar – men långt kvar till målet

Betesskador på tallskog minskar i länet. Fortfarande är läget allvarligt och det är långt kvar till målet. – Men vi ser ändå en positiv trend och att skadorna är på väg neråt, säger Martin Wallgärd, viltansvarig skogskonsulent på Skogsstyrelsen i länet.

12 procent av de unga tallarna i Svealand har skadats eller i värsta fall dött som en följd av bete från i huvudsak älgar. Det visar Skogsstyrelsens årliga inventering i Svealand där cirka 16 000 provytor kontrollerats.

Värmland och Södermanland är de län i Svealand som har högst andel skadade yngre tallar med 18 procent respektive 14 procent. Inget av länen i Svealand når målet på högst fem procent skador. Därmed är skadorna på en i princip oförändrat hög nivå och mer än dubbelt så höga som målet på max fem procent. Tittar man mer specifikt på Örebro län ligger årets siffra på åtta procent och flerårsmedeltalet på tio procent.

– Vi har sett en minskning de senaste åren och nu är vi nere på åtta procent, säger Martin Wallgärd.

Han ser flera anledningar till att skadorna minskar, dels föryngras det mer tall och dels har viltstammarna anpassats mer efter fodertillgången.

– Det hänger samman mycket med älgstammens storlek, men även övriga hjortdjur, om det är många hjortar minskar tillgången av foder för älgarna och då går älgarna i större utsträckning på tallarna, säger han.

Skogsstyrelsen har fått i uppdrag av politiken att minska skadorna i skogen och målet när det gäller viltbetesskadorna är att andelen ungtallar med årliga skador inte ska vara högre än fem procent. Årets inventering omfattar nästan samtliga älgförvaltningsområden i landet och i Svealand har 16 000 provytor i ungefär 5 000 ungskogar kontrollerats.

– Tack vare extra medel från staten i år har vi kunnat kontrollera dubbelt så mycket skog som tidigare i vårt område, vilket ger oss en ännu mer exakt bild över hur läget är, säger Martin Wallgärd.