Lästips:
En ökad digitalisering är en naturlig del för att göra våra kommuner, regioner och myndigheter mer effektiva och rättssäkra samt ger förenklade arbetssätt för både medarbetare och medborgare. Att utveckla offentlig verksamhet med hjälp av digitalisering är vägen framåt i ett modernt och välfungerande samhälle men det medför också risker som inte kan ignoreras. Okunskapen och bristerna gällande cybersäkerhet gör att offentliga verksamheter idag är mycket sårbara.
Offentlig verksamhet är idag på olika sätt helt beroende av IT-system för att kunna ha en fungerande verksamhet. Exempel på IT-system är vatten/avloppssystem, energiförsörjning, journalsystem, vård- och omsorgssystem, skolans olika lärplattformar, socialtjänstens system, datanätverk, ekonomisystem, kommunikationssystem och krishanteringssystem. Systemen behövs för att våra offentliga verksamheter överhuvudtaget ska fungera och att konsekvenserna blir kännbara om systemen attackeras och slås ut är en underdrift.
Ett exempel i närtid är när Kalix kommun i december 2021 utsattes för en så kallad cyberattack som slog ut stora delar av kommunens verksamheter såsom tex mejlfunktion och betalningssystem men även hemtjänst och hemsjukvård drabbades. Personalen kom plötsligt inte åt digitala journaler, medicinlistor och liknande viktig information som är grundläggande för arbetet. Arbetet med att städa upp efter attacken beräknades ta upp till två månader och Kalix kommun kan tvingas tredubbla sin budget för sin IT-säkerhet.
Dessa så kallade cyberattacker är numera tyvärr ett reellt hot även för små kommuner i vårt län såsom Lekeberg samt verksamheter inom Region Örebro län. Inom någon timme kan bärande IT-system slås ut helt och det kommer snabbt påverka vår offentliga service negativt. Även på nationell nivå har den totala hotbilden ökat med cyberattacker, sabotage, valpåverkan, desinformationskampanjer och fientliga uppköp – så kallade hybridhot.
Trots den ständiga hotbilden och hur stor negativ påverkan cyberattacker kan medföra för våra samhällssystem har många kommuner och regioner reducerat detta till problem för IT-avdelningen att lösa, vilket är en förenkling av problematiken.
Vi behöver förändra sättet vi ser på säkerhetsfrågorna för att bättre stå emot dessa nya hot mot vår välfärd och ytterst även vår demokrati. Cybersäkerhet är en central del i det samlade totalförsvaret och kommuner och regioner måste bygga upp cybersäkerheten i relation till detta. Moderaterna vill kraftigt förbättra förmågan att förvalta samhällsviktiga IT-system. Vi vill bland annat stärka den tekniska säkerhetsnivån, höja IT-personalens kompetens samt öka kunskapen hos politisk ledning och chefer i kommuner och regioner. Säkerhetsfrågorna och medvetenheten gällande IT-säkerhet behöver genomsyra all förvaltning på alla organisatoriska nivåer och personalen som hanterar känslig information bör vara säkerhetsklassad.
Moderaterna vill också förbättra samarbetet mellan kommuner, regioner och myndigheter samt se en ökad samverkan med andra organisationer för att säkra den kompetens som kommunala och regionala verksamheter idag saknar. Vi vill även nationellt införa åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen, genomföra större och riktade satsningar på forskning samt se bättre samarbetsstrukturer med näringslivet. Vi föreslår också att Sverige ska avsätta mer pengar till det nationella centret för cybersäkerhet.
Det är inte frågan ”om” Lekebergs kommun eller andra kommuner i vårt län kommer utsättas för cyberattacker utan ”när”. Detsamma gäller för Region Örebro län. Intrångsförsök görs redan nu dagligen i våra verksamheter både på nationell, regional och kommunal nivå. Vi får inte vara naiva utan måste hantera cyberhot som den samhällsfara de faktisk innebär.
Peter Strömberg (M) Kandiderar till kommun- och regionfullmäktige Caroline Elfors (M) Oppositionsråd, Lekeberg Anna Nordqvist (M) Regionråd, Region Örebro län Sebastian Cehlin (M) Regionråd, Region Örebro län Katarina Tolgfors (M) Riksdagskandidat, Örebro län