Utgångspunkten för den statliga mediepolitiken ska vara att en fri och obunden dagspress i hela landet har stor betydelse för en fungerande och levande demokrati. Den måste möjliggöra mångfald inom allmän nyhetsförmedling och opinionsbildning.
För detta har det funnits ett brett politiskt stöd i Sveriges riksdag.
Oroande ökning av projekt
Sedan 2014 har regeringen vällovligt fördubblat statens press- och mediestöd. Från knappt 500 miljoner kronor till över 900 miljoner kronor.
Det är dock djupt oroande att en växande andel av dessa nya medel styrts till projektanslag, där staten formar mål och syften. Genom att villkora dessa så överger staten principen om ”armlängds avstånd” till dagspressen. Effekten blir subjektiva bedömningar i statliga myndigheter. En annan följd har blivit att mottagare av dessa stöd vidgats långt utanför traditionell dagspress.
En allvarlig konsekvens är att den förda politiken ekonomiskt gynnat de stora mediebolagen. De lågfrekventa tidningarna har under de senaste åren inte ens fått sina stöd uppräknade.
Valhänt politisk hantering
Det hade varit naturligt att förändringar av press- och mediestödet hade föregåtts av noggranna utvärderingar och analyser. En parlamentarisk utredning borde ha tillkallats för flera år sedan.
Tyvärr har Kulturdepartementets valhänta hantering av dessa frågor nu lett till tidsnöd. Ett nytt stöd måste vara på plats före år 2024. Det innebär att riksdagsbeslut måste tas våren 2023. I år är det dessutom riksdagsval och en ny regering ska ta plats i höst.
Detta gör att ensamutredaren Mats Svegfors fått extremt kort tid för sitt arbete. Det finns inte tid för djupgående analyser och utvärderingar. Istället tvingas utredaren fokusera på att snabbt ta fram förslag till nytt mediestödsystem, och ägna våren åt att säkerställa en bred politisk förankring för detta.
Tre huvudspår
Det finns tre huvudspår för den framtida mediepolitiken och statens relation visavi dagspressen.
Det första huvudspåret är ett Generellt redaktionsstöd och grundstöd. Ett rättighetsbaserat stöd som bygger vidare på nuvarande presstöds principiella bas. Detta vägval säkerställer att staten förhåller sig på ”armlängds avstånd” från sökande dagspress. Tidningsföretagen ges långsiktighet och stablitet, med ett transparent, tydligt system som är fri från subjektiva bedömningar. Det andra huvudspåret är att fortsätta med allt fler Projektstöd, där stat och politik formar mål och syften. Detta vägval ger fortsatt utrymme för subjektiva politiska bedömningar i statliga myndigheter. För tidningsföretagen blir systemet direkt styrande och utan långsiktig förutsägbart. Det tredje huvudspåret är att staten ersätter nuvarande press- och mediestöd med ett generellt Momsundantag för dagspressen. Detta vägval skulle kraftigt gynna de stora mediebolagen. Genom att det grundläggande presstödet upphör, så kommer det leda till omfattande tidningsdöd, av framför allt små lokala tidningstitlar.
Grundläggande kriterier
Sveriges Fådagarstidningar verkar för dagspress med utgivning en eller två dagar i veckan (så kallad lågfrekvent dagspress). Många av dessa tidningar bevakar områden i glesbygd där det råder helt andra kommersiella förutsättningar än i städer och storstadsområden.
Vi har för utredaren presenterat att den enda framkomliga vägen för framtiden är ett rättighetsbaserat och generellt redaktionsstöd med inbyggt grundstöd. Stödet skulle bygga på dels dagspressens redaktionella kostnader och dels ett grundstöd som tryggar drift och utgivning av lokal dagspress i små tidningsföretag.
Vi anser att vissa grundläggande kriterier ska ligga till grund för att få ta del av de nya mediestödet:
Mottagare ska vara allmänna nyhetstidningar med egen titel och med en ansvarig utgivare och redaktionell självständighet. Innehållet ska präglas av hög kvalitet och inre mångfald – i såväl nyhetsförmedling som opinionsbildning. Tidningen ska vara allmänt tillgänglig och regelbunden utgivning. Det redaktionella innehållet ska utgöra minst 55 procent av hela innehållet med ett egenproducerat redaktionellt innehåll, som utgör minst en fjärdedel av hela innehållet. En grundläggande kvalitetsfaktor är att tidningen har en totalupplaga som till övervägande är abonnerad och verifierad genom redovisad upplaga för betalande prenumeranter.
Ett rättighetsbaserat generellt redaktionsstöd och grundstöd, är den väg som har förutsättningar att få brett politiskt stöd, för mediepolitiken. Vägvalet säkerställer också att stat och politik förhåller sig på ”armlängds avstånd” från den fria dagspressen.
Sveriges Fådagarstidningar: Roger Boström, Kungälv, ordförande Sveriges Fådagarstidningar, f d vd Ortstidningar i väst AB Per Gustafsson, Skara, f d ansvarig utgivare Skaraborgsbygden Axel Andén, Haparanda, ansvarig utgivare Haparandabladet