En lite negativ rubrik, ja, men den styrs av mitt humör just nu. Det är bara att erkänna, jag är dålig på julklappar. Eller, jag är dålig på att handla över huvud taget.
Jag älskar att gå på marknader. I julmarknadstider tänker jag ofta att nu ska jag minsann gå på marknad och köpa alla julklappar samtidigt. Vad brukar jag ha med mig hem? Fem rökta korvar och en påse marknadsnougat. All tid har jag i stället ägnat åt att provsmaka allt ätligt, typ en rejäl langos (jag älskar langos), brända mandlar (för att de luktar så gott) och så kafébesöket med chokladboll eller bakelse förstås. Några julklappar hittade jag just inte i år heller. På något sätt är min radar inställd på saker som går att äta på marknader och de ska ätas omedelbart, inte tas med hem i onödan…
Annars är inte julen så mycket elände. Den är tvärtom ett trevligt avbrott i vintermörkret. Huset blir välstädat efter att jag hela hösten har sagt att det är lika bra att vänta till julstädningen. Jag är ganska dålig på att städa också – men när jag väl gör det är det skönt att det rasslar ordentligt i dammsugaren. Ett annat problem som jag delar med tusentals andra kvinnor (säkert män också), är att det tar oerhört lång tid om man tillåter sig att öppna de där lådorna och skåpen som inte rensats ur på kanske tjugo år. I timtal blir man sittandes och sorterar, minns och småler, eller kanske bara irriterat kastar bort papper som man sparat utan anledning. Oavsett vilket så tar det tid!
I förra krönikan ägnade jag mig lite åt julmat från våra grannländer. Nu har jag tittat på olika drycker. Julmumma, en svensk gammal tradition, har jag fastnat för. Den passar nog fint till den finska kålrotslådan. Lite egen glögg gör jag också, kanske på vinbär eller fläder. Förr i tiden gjorde jag faktiskt egen leverpastej och sylta från grunden men har lyckats tappa bort recepten och vägrar leta rätt på dom. Det finns gränser när det gäller att vara duktig…
När vi nu sitter där på julaftonskvällen med mumman citerar jag Dan Andersson:
Försonta och glada i stjärnans timma
vi glömma att jorden blev bräddad av hat.
Vi resa oss upp under stjärnor som glimma –
omkring oss de heligas natt vi förnimma –
för dem och för jorden, för himlen och oss
våra stop vi höja, kamrat.
Vi behöver lite lugn och helighet i oroliga tider. Under julen ökar nämligen hjärtinfarkterna med 40 procent. Och det verkar inte bero på att vi äter och dricker för mycket utan för att vi känner oro och stress, enligt en nysläppt studie som Hjärt – Lungfonden just presenterat. Gå till en kyrka (glöm inte vaccinpasset) och sjung med i julens psalmer och känn lite fromhet och stillhet.
Ha en god rofylld jul!
Titti Hansson