Är vår hundraåriga demokrati så säker?

Den här mandatperioden firas hundra år av demokrati i Sverige. 1921 tog de första kvinnorna plats i Sveriges riksdag. Allmän och lika rösträtt infördes. Det är dock en sanning med modifikation.

Att kvinnor fick rösta var en vinst efter många års kamp i hela Sverige, bland alla samhällsklasser. Sverige var sist ut i Norden att genomföra reformen.

Det dröjde ytterligare 68 år innan alla människor över 18 år fick rösta i fria val. Vid olika tillfällen under de åren fick människor som inte fullgjort värnplikten, fängelseinterner, människor som fick försörjningsstöd och folkgruppen Romer gå till röstlokalen.

Slutligen, 1989 fick människor med psykisk funktionsnedsättning delta i allmänna val, när det så kallade myndighetskravet för att rösta togs bort.

Att få fira 100 år av demokrati är stort, och kanske ännu större som kvinna och riksdagsledamot.

Det känns som om demokrati och frihet sitter i våra gener. Men är vår demokrati så säker?

I våra grannländer i Europa monteras yttrandefrihet, rättssäkerhet och människors fria val ner, steg för steg. Vem kunde ana för 20 år sedan att en av de stora valfrågorna i EU-parlamentsvalet år 2019 skulle handla om kvinnans rätt till fri abort?

Vi ser nu ett förfärligt resultat där en kvinna i Polen mist livet. Läkare utförde inte abort trots att kvinnan svävade i livsfara. För Polens regering har bestämt att abort ska vara förbjudet…

Vi behöver se till att säkra upp vår konstitution och våra grundlagar så de står över populistiska svängningar i parlamentariskt osäkra majoriteter. Och vi behöver prata om det här, om och om igen.

Något som tillgängliggjort den politiska demokratin är den digitala tekniken. På gott och ont.

Alla kan ta del av politiska beslut. Människor är mer pålästa, lyssnar och tar del av debatter på ett helt annat sätt idag än före interneteran.

Men alla kan också debattera på nätet, vilket ofta får negativa konsekvenser.

Bakom skärmen kan folk skriva saker de aldrig skulle våga säga personligen. Språket är oacceptabelt, personer får stå oemotsagda, människor blir sårade och slutar debattera. Då går demokratin och yttrandefrihet bakåt!

Men tonen i politikens beslutsrum låter inte som det du läser på nätet. En talman eller en mötesordförande som tar sitt uppdrag på allvar, värnar demokratin. Även språkligt.

Helena Vilhelmsson (C) riksdagledamot Örebro län