Konservatorn Gabor Pasztor i Örebro har uppdraget att rädda gravstenarna däribland den sten som markerar graven där Hjälmarsänkningens initiativtagare Nils Gabriel Djurklou vilar. Foto: Bo Pettersson
Nils Gabriel Djurklou, född 24/7 1829 på Sörby i Norrbyås socken, död 31/3 1904 i Örebro, var en svensk friherre, arkeolog och folklivsforskare. Foto: Bernhard Hakelier/ Örebro läns museum

Nu renoveras historiska gravar i Norrbyås

På kyrkogården i Norrbyås pågår just nu en renovering av 12 stycken kulturhistoriskt värdefulla gravstenar, däribland den sten som markerar graven där Hjälmarsänkningens initiativtagare Nils Gabriel Djurklou vilar.

Det är konservatorn Gabor Pasztor i Örebro som har uppdraget att rädda gravstenarna från att vittra sönder. Efter konserveringskonstens alla regler lappar och lagar han de av fukt, frost och tidens tand hårt åtgångna gravstenarna.

– Stenarna är förmodligen av kalksten från Yxhult, ett ganska ömtåligt material. När jag kom hit i september med uppgiften att renovera dem var de i vissa fall i mycket dåligt skick, förklarar Gabor, som räknar med att göra arbetsmässiga ”återbesök” till Norrbyås under resten av hösten.

När jobbet väl är klart hoppas han att stenarna kommer att skyddas vintertid av de träkåpor som den förre kyrkvaktmästaren Torgny Biderstål tillverkade för ändamålet.

Nära Djurklous hem

Från sin arbetsplats nära den norra kyrkogårdsmuren kan Gabor Pasztor se in till Sörby säteri, där Nils Gabriel Djurklou och alla de övriga som är berörda av gravstenskonserveringen bodde när de var i livet.

Nils Gabriel Djurklou föddes på Sörby 1829 och avled i Örebro 1904. Redan från 19 års ålder kom han att bli drivande i det gigantiska projektet att utvinna 27 000 hektar åkermark och minska risken för översvämningar genom att sänka sjöarna Hjälmaren och Kvismaren med 1,3 meter. Praktiskt genomfördes sjösänkningsarbetet från 1878 till 1887.

Utöver detta var Nils Gabriel Djurklou också en framstående folklivsforskare. 1856 grundade han Föreningen för Nerikes folkspråk och forminnen, den äldsta svenska provinsföreningen för fornminnesvård, museiverksamhet och dialektforskning. Han skrev också flera böcker, bland andra ”Ur Nerikes folkspråk och folklif”, som utgavs i en ny upplaga så sent som 1978 i samband med Hjälmarsänkningens 100-årsminne.

Den friherrliga ätten Djurklou har inte längre några levande medlemmar i Sverige. Huvudmannagrenen av släkten utvandrade på 1940-talet till Kanada men bor nu i USA och har bytt efternamn till det för amerikaner betydligt mer lättuttalade Nelson.

Relaterade artiklar:

Ätten Djurklou är inte utdöd (2021-12-20)