Konservatorn Gabor Pasztor i Örebro har uppdraget att rädda gravstenarna däribland den sten som markerar graven där Hjälmarsänkningens initiativtagare Nils Gabriel Djurklou vilar. Foto: Bo Pettersson
Nils Gabriel Djurklou, född 24/7 1829 på Sörby i Norrbyås socken, död 31/3 1904 i Örebro, var en svensk friherre, arkeolog och folklivsforskare. Foto: Bernhard Hakelier/ Örebro läns museum

Nu renoveras historiska gravar i Norrbyås

På kyrkogården i Norrbyås pågår just nu en renovering av 12 stycken kulturhistoriskt värdefulla gravstenar, däribland den sten som markerar graven där Hjälmarsänkningens initiativtagare Nils Gabriel Djurklou vilar.

Det är konservatorn Gabor Pasztor i Örebro som har uppdraget att rädda gravstenarna från att vittra sönder. Efter konserveringskonstens alla regler lappar och lagar han de av fukt, frost och tidens tand hårt åtgångna gravstenarna.

– Stenarna är förmodligen av kalksten från Yxhult, ett ganska ömtåligt material. När jag kom hit i september med uppgiften att renovera dem var de i vissa fall i mycket dåligt skick, förklarar Gabor, som räknar med att göra arbetsmässiga ”återbesök” till Norrbyås under resten av hösten.

När jobbet väl är klart hoppas han att stenarna kommer att skyddas vintertid av de träkåpor som den förre kyrkvaktmästaren Torgny Biderstål tillverkade för ändamålet.

Nära Djurklous hem

Från sin arbetsplats nära den norra kyrkogårdsmuren kan Gabor Pasztor se in till Sörby säteri, där Nils Gabriel Djurklou och alla de övriga som är berörda av gravstenskonserveringen bodde när de var i livet.

Nils Gabriel Djurklou föddes på Sörby 1829 och avled i Örebro 1904. Redan från 19 års ålder kom han att bli drivande i det gigantiska projektet att utvinna 27 000 hektar åkermark och minska risken för översvämningar genom att sänka sjöarna Hjälmaren och Kvismaren med 1,3 meter. Praktiskt genomfördes sjösänkningsarbetet från 1878 till 1887.

Utöver detta var Nils Gabriel Djurklou också en framstående folklivsforskare. 1856 grundade han Föreningen för Nerikes folkspråk och forminnen, den äldsta svenska provinsföreningen för fornminnesvård, museiverksamhet och dialektforskning. Han skrev också flera böcker, bland andra ”Ur Nerikes folkspråk och folklif”, som utgavs i en ny upplaga så sent som 1978 i samband med Hjälmarsänkningens 100-årsminne.

Den friherrliga ätten Djurklou har inte längre några levande medlemmar i Sverige. Huvudmannagrenen av släkten utvandrade på 1940-talet till Kanada men bor nu i USA och har bytt efternamn till det för amerikaner betydligt mer lättuttalade Nelson.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Sara Sporre, kultursekreterare i Lindesbergs kommun. Foto: Pressbild

Vinterspår en upplevelse i mars 2022

Förra året fick de ställa in på grund av pandemin men nu kommer populära Vinterspår tillbaka.

– I vintras ställdes evenemanget in på grund av pandemin och nu har vi tänkt genomföra vissa förändringar, säger Sara Sporre kultursekreterare på Lindesbergs kommun i en pressinfo.

Största förändringen är att datumet flyttas från första helgen i februari till första helgen i mars då flera deltagare under åren har tyckt att evenemanget ligger för nära julen.

– Vi kallar det Vinterspår 2.0. För deltagare som vill vara mer engagerade går det att anmäla sig till arbetsgrupper som kommer att se till att Vinterspår utvecklas och blir en av de bästa upplevelserna under året, säger Sara Sporre.

Syftet med Vinterspår är en mötesplats för det oväntade. Människor i olika åldrar och från olika platser kan utbyta tankar och samtal. Alla kan som vill kan delta med sina konstuttryck så som måleri, hantverk, dans, musik, litteratur, teater, film och foto.

2008 startade Vinterspår på initiativ av Lindesbergs Konstförening. Det har utvecklats till ett av kommunens största kulturevenemang med över hundra deltagare och tusentals besökare varje år.

Veterantraktorns rapportkort är mest efterfrågat på arkivet

Efter en liten film på Youtube blev veterantraktorns rapportkort det mest efterfrågade på Arkiv Sörmland.

Samverkan och nattvak i kampen mot båtstölder

Upprepade stölder av båtar, polisen tipsar om båtsamverkan för att minska risken.

Medaljregn över länets mathantverkare

Två guldmedaljer, två silver och två brons. Länets mathantverkare gjorde bra ifrån sig i SM i mathantverk som gick av stapeln under förra veckan.
Jonas har öga för lappugglan. 85 till 90 procent av bilderna i boken är tagna i Örebro län. Foto: Jonas Classon
"Night Hunter" den världsberömda lappugglan från länet som publicerats i The Times två gånger och ställts ut på bland annat Natural History Museum i London. Foto: Jonas Classon
Jonas Classon, prisbelönt fotograf från Kumla. Foto: Sofie Isaksson
Nu är Jonas Classons bok ute efter tio års fotograferande.

Det är svårt att inte fascineras av lappugglan

2019 tar Jonas Classon från Kumla den numera världsberömda bilden av lappugglan i fullmånens sken. Bilden höll han hemlig för bokprojektet lappuggla.

Då när Jonas Classon tog den bilden av lappugglan trodde han knappt på vad han såg.

– Jag tittade på kamerans display och trodde inte på det. Jag skakade när jag kom hem och satte i minneskortet i kortläsaren. Hur skulle bilden se ut, var den skarp… När jag såg den på skärmen trodde jag att jag skulle ramla ihop, berättar en mycket glad Jonas Classon som just suttit och signerat böcker för packning och utsändning och tillägger:

– Varje gång jag tagit en bild som överträffat mina förväntningar, så tänker jag att det går att toppa. Men denna bild visste jag inte hur jag skulle kunna toppa.

Tioårsprojekt

Det har gått tio år sedan Jonas Classon lämnade sjuksängen efter en lång sjukdomsperiod, något som Länsposten skrivit om i ett tidigare reportage. Nu ges en unik skildring av lappugglan ut i bokform ”Lappuggla, skogens dolda väsen” med fotografier av Jonas och texter av Anna Froster, biolog, journalist och författare, på Avium Förlag, där Örebrofotografen Roine Magnusson är förläggare.

– Jag klev i princip ut från tv-studion och satte igång arbetet med boken efter all uppmärksamhet just den bilden fick, säger Jonas.

En av huvudkaraktärerna i boken är lappugglan bakom den världsberömda bilden ’’Night Hunter’’. Bilden blev snabbt världskänd och har prisats med några av de stora internationella fotopriserna och publicerats i hundratals tidningar runt om i världen hösten 2020.

Bilderna tagna i länet

24-årige Jonas har arbetat med att följa lappugglan, vilket är ungefär ett tiotal individer i fyra revir parallellt under tio års tid. Han började som 14-åring, då som en rekreation från sin sjukdomsperiod. 85-90 procent av bilderna i nya boken är tagna i länet.

– Vilket är jättehäftigt, det är drygt tio år sedan lappugglan dök upp i större utsträckning här, säger Jonas.

– Lappugglan har så många häftiga egenskaper – det är svårt att inte fascineras av den.

Bilderna i boken är en blandning av intima porträtt, grafiska bilder och unika skeenden ihopvävt med Anna Frosters texter. Jonas berättar att boken fått stort allmänintresse.

– Syftet och tanken var att breda massan, som Alva 14 år till Stureplans-stekaren skulle kunna tycka att boken är intressant, fågelskådare vet ju redan hur magisk lappugglan är.

Jonas har fått fortsatt förtroende som Canon-ambassadör genom förlängt kontrakt, detta innebär föreläsningar på mässor med bildvisningar, som han kombinerar med sitt fotograferande.

Classons första bok Svart album, en personlig fotobok om hans väg ut ur mörkret genom fågelfotografi, gavs ut på eget förlag 2020. Även detta projekt arbetade han med under en tioårsperiod.

Relaterade artiklar:

Jonas sökte strimmor av ljus bland fåglarna (2020-09-11)