Handelsträdgård och växthus på Espenäs/ Äspenäs herrgård där Stina Svartling och ryttmästare R. M. Svartling bodde. Foto: Sam Lindskog/ Örebro läns museum
Inger Olausson, forskare och lektor i trädgårdsodling och trädgårdsnäringens historia vid Göteborgs Universitet. Foto: Stefan Svensson
Christina (Stina) Lovisa Swartling, 1858 -1929. Trädgårdsskoleföreståndare och skribent. Foto: Svenskt kvinnobiografisk lexikon

Forskare söker ättlingar till kvinnor på Espenäs trädgårdsskola

Nu söks dokumentation, bilder, brev till ättlingar som gått på trädgårdsskola för kvinnor på Riseberga gård samt herrgården Espenäs. Forskare ska skriva kvinnohistoria och hoppas hitta material hos släkt och vänner.

Sekelskiftet 1900 var en händelserik tid då många kvinnor klev fram och kämpade för sin rätt till utbildning och för att ta plats inom yrken som tidigare varit förbehållna män.

Sveriges första i Närke

Christina ”Stina” Lovisa Swartling i Närke startade en av de allra första trädgårdsskolorna i Sverige för kvinnor. I en tid då trädgårdsskötsel var ett manligt dominierat yrke.

Redan som barn var ”Stina” Lovisa Swartling intresserad av trädgårdsväxter. Från sju års ålder hade Stina ett eget trädgårdsland. Hon föddes på Valåsen i Karlskoga 1858. Hennes föräldrar var friherrinnan Lovisa Sophia Hamilton af Hageby och brukspatron Bengt Johan von Hofsten.

Nu vill forskare inom trädgårdsnäringens historia berätta om de bortglömda kvinnorna som, trots allt, valde att utbilda sig inom trädgårdsskötsel.

– Vi tycker dessa kvinnor är värda sin historia, det vore roligt att hitta någon ättling till en elev, ett brev eller dokument som rör någon som gått på Espenäs/ Äspenäs under åren 1899-1911 då Stina Swartling drev sin trädgårdsskola, säger Inger Olausson, forskare, lektor i trädgårdsodling och trädgårdsnäringens historia vid Göteborgs universitet som skriver en bok ihop med Boel Nordgren, trädgårdsantikvarie.

Bortglömda kvinnor

Sedan 2015 har de båda föreläst och skrivit om historiska trädgårdskvinnor kring sekelskiftet 1900. De har sett att intresset ökat och att fler har efterfrågat deras föreläsningar.

Nu är de igång och skriver ”Trädgårdsmästarinnor – berättelsen om en växande yrke 1860-1960”.

– Vi skriver om de bortglömda kvinnorna. Det måste ha varit tufft att ta sig in i trädgårdsbranschen. Då var trädgårdsstatusen hög, det var en tuff bransch och mannens revir, säger Inger.

– Till exempel gick Jenny Ekeberg och Ellen Göransson från Skagershult och Vivecka af Burén från Örebro på skolan 1899. Ett namn någon känner igen? undrar Inger.

Söker information

Inger och Boel söker efter information om elever som gick vid skolan 1899-1911. En del elever kom från andra länder, men flera var säkert flickor som bodde i närområdet av Espenäs.

– Kanske finns det någon i Örebro län som har bevarat material efter sådana kvinnor – arbetsdagböcker från skolan eller fotografier, säger Inger.