Under fredagen deltog riksdagsledamöter från Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i ett studiebesök vid Hasselfors Gardens torvproduktion i Mosås för att få mer insikt om de problem som svensk torvproduktion står inför. Foto: Ann-Louise Larsson
Stora mängder ska hanteras varje dag, både för in- och utlastning. Foto: Ann-Louise Larsson
Varje dag tillverkas 60 000- 70 000 jordsäckar i Mosås-fabriken under högsäsong. Foto: Ann-Louise Larsson
Pia Holmberg, ordförande Svensk Torv/produktchef Hasselfors Garden. Foto: Ann-Louise Larsson
Rita Larsson, vice ordförande Svensk Torv/projektledare Neova Foto: Ann-Louise Larsson
I Mosås har SLU en forskingsstation. Foto: Ann-Louise Larsson
För att skörda torv används harvar. Foto: Ann-Louise Larsson

Torvbranschen ”skriker” efter nya tillstånd

2031 löper Hasselfors Gardens tillstånd ut för torvtäkten i Mosås. Ett nytt tillstånd tar mellan fem och tio år att få. De senaste försöken att få ny tillståndsprövning har inte slagit väl ut.

Den akuta situationen för torvfabriken i Mosås och de konsekvenser som det skulle få om torvproduktionen inte längre kan fortsätta behöver uppmärksammas allt mer och framförallt behöver politikerna få upp ögonen för hur det ser ut. Det anser branschföreningen Svensk Torv, som under veckan bjöd in ett antal riksdagsledamöter till Mosås, för att visa produktionen och klargöra de konsekvenser som inträffar om inte tillståndsprocessen förändras.

– Tillståndsprocessen består av två delar, först en dispensansökan som måste bli godkänd innan vi kan gå vidare och göra själva ansökan. De senaste gångerna har vi inte beviljats dispens och därmed inte kunnat få vår ansökan prövad. Vårt nuvarande tillstånd sträcker sig fram till 2031 och att starta upp en ny produktion tar två-tre år, dessutom tar ansökningsprocessen mellan fem och tio år, förklarar Pia Holmberg, produktchef på Hasselfors Garden och ordförande i branschföreningen Svensk Torv.

Torv används till största delen i odlingsjord, för skogsplantering och yrkesodling inte minst, något som Svenskt Torv tycker belyses allt för lite.

– Intresset för odling har ökat dramatiskt sista åren, dessutom pratas det om att vi ska äta mer vegetariskt. För det krävs jord att odla i och till den behövs torv. Det finns inga alternativ till torv som har lika bra egenskaper, säger Pia Holmberg.

På anläggningen i Mosås jobbar 17 personer på heltid året runt och ytterligare sex säsongsanställda under högsäsong mellan februari och augusti. Varje dygn produceras mellan 60 000 och 70 000 säckar av olika jordblandningar på anläggningen, som är en av tre i Sverige som ägs av Hasselfors Garden.

Tio år återstår av det nuvarande tillståndet för att skörda torv i Mosås, men resterande torv på den befintliga täkten kommer inte räcka mer än drygt hälften så länge. Därför är det akut att få till en tillståndsprocess för angränsande områden om fabriken ska kunna finnas kvar i Mosås.

– Hela branschen skriker efter nya tillstånd, men idag är det nästan omöjligt att få ett. Snittåterstoden för Sveriges torvtäkter är 16 år och om ingenting händer så står vi snart inför en kris, säger Rita Larsson, vice ordförande, Svensk Torv.

Redan idag köper Hasselfors Garden in ungefär hälften av all torv som används i produktionen. Det har bland annat att göra med att man använder olika sorters torv till olika ändamål. Torven som köps in kommer bland annat från Lindesberg, Nora och Gävle.

Efterbehandling är en stor fråga för torvproducenter. Den bekostas av producenterna själva. I dagsläget är det enbart återvätning som tillåts, även om det finns andra alternativ som skulle kunna funka minst lika bra, enligt Sabine Jordan, torvforskare på SLU.

Ett alternativ som diskuteras i branschen är solcellsanläggningar.

– Det behöver bedömas individuellt, återvätning är inte det bästa alternativet för alla områden. Vi tittar från forskningshåll på substrat från vitmossa om det blir ett politiskt beslut som skulle sätta stopp för torvproduktion, förklarar hon.

Sedan 2018 finns en forskningsstation på täkten i Mosås där det pågår ett odlingsförsök för en svensk produktion av vitmossa till odlingssubstrat, där man även kan bedöma hur odlingen påverkar klimat och miljö.

En av de deltagande riksdagsledamöterna på studiebesöket i Mosås var Helena Vilhelmsson, Centerpartiet.

– Det är orimligt med så långa tillståndsprocesser. Det slår undan benen för de här verksamheterna och är inte rättssäkert. Som jag ser det är det självklart att torv behövs och att vi behöver nya torvtäkter. Den här dagen har gett nya insikter och ett helhetsperspektiv som saknats tidigare, säger hon.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Fladdermusholk inviger naturreservatet Björkön

Örebros nyaste naturreservat Björkön invigdes med tilltugg och en holk till fladdermössen.

Äntligen kan de sjunga igen och i en alldeles nystartad kör

Roligt kan sammanfatta Kerstin Edewald Bergs nystartade kör Chorus Emeritus på dagtid. – Alla är sångsugna efter att inte ha varit med i kör på länge.
Bild från Svenska Afghanistankommittéens (SAKs) projekt för rehabilitering av barn med funktionsnedsättning i Afghanistan. Foto: Svenska Afghanistankommittéens

Konsert för barnen i världen – med barn i Lindeskolans aula

På söndag fylls Lindeskolans aula för insamlingskonsert för Världens barn.

Söndag 19 september kl 16 fylls Lindesbergs aula för Världens barn, Radiohjälpen. 

Medverkar gör en grupp på sex personer från Estetiska programmet på Lindeskolan – Anna Persson, Dayana Dobryanska, Elina Brogren, Sara Evertsson, Albin Enström och Moa Öhrner som sjunger och spelar.

Det här är en konsert för barnen – och med barn. Kulturskolans barnkör är med och det har blivit en tradition.

Programledare är Staffan Blixt och kapellmästare Jesper Hugosson – med ett artistuppbåd. Linnea Vilhelmsson har varit med förr, Christian Dam, Mattias Johansson och Albin Fagrell kommer stå på scenen.

Biljetter kan förköpas på Blombergska Bokhandeln i Lindesberg.

Världens Barn är Radiohjälpens största kampanj och riksinsamlingen för Världens Barn genomförs i samarbete med 13 svenska biståndsorganisationer med verksamhet i ett stort antal länder i världen.

Gällersta visfestival vill locka människor till forngården. Foto: Arkiv: Lars-Göran Månzon

Stöd för visfestival och gärdesgård

Landsbygdsnämnden har haft sitt första sammanträde för hösten, bidragsansökningar stod på agendan.

Vid Landsbygdsnämndens sammanträde under onsdagen hade man fem bidragsansökningar att ta ställning till.

Gällersta Forngårdsförening vill genomföra Gällersta visfestival och locka människor till forngården. Landsbygdsnämnden har tidigare beviljat bidrag till denna visfestival 2018 och 2019.

Föreningen Glanshammarsryttarna ansöker om bidrag till lokalupprustning. Den nya samlingslokalen i Kolja kommer att användas gemensamt av föreningen Glanshammarsryttarna och Kolja byalag.

Lännäs bygdegårdsförening har haft utbildning i linedance i flera år. Nu vill man vidareutveckla verksamheten och behöver hjälpmedel i form av en dansspegel.

Naturens teater ansöker om evenemangsbidrag för att arrangera Naturfotodagen 2021. Syftet är att skapa en naturlig samlingsplats för naturintresserade och fotografer.

Kilsbergens hembygdsförening ska bygga en ny gärdesgård för att bibehålla det rustika intrycket vid bygdegården och ansöker om bidrag.

Planen för Landsbygdsnämnden är att ha fysiska möten i Rådhuset från oktober.

Lokalt engagemang driver butiken vidare

I oktober tar Eva Näslund över den obemannade Lifvs-butiken i Östansjö som franchisetagare. – Konceptet och varumärket kommer leva vidare. Skillnaden blir det lokala engagemanget.