Naturbingo och pinnbröd för att elda på sammanhållningen när Nora Kulturskola startar inför hösten.
Stråkorkestern Stråkorkanen från Nora Kulturskola har haft höstuppstart. De två lägerdagarna går till övning, uppspelning för föräldrarna, men också ett skogsäventyr för att stärka sammanhållningen i gruppen. Tillsammans med naturskolepedagogen Lotta Sörman spenderade de en eftermiddag på Indianberget i skogen bredvid Norvalla idrottsplats. För att Lotta skulle lära sig namnen på barnen fick barnen kalla sig för något som finns i skogen.
Skogsdag ny tradition
Åsa ”Åska” Lindström, cellolärare på Nora Kulturskola, berättade att de under förmiddagen övat på två helt nya stycken, bland annat Drottningholmsmusiken av Johan Helmich Roman.
– Man hinner inte prata så mycket under gruppspelningen, därför är det viktigt att få göra något socialt tillsammans. Den här dagen har vi för att bli inspirerade, första gången vi gjorde det var förra året och nu blir det en tradition. Imorgon ska vi spela upp musiken för föräldrarna. Det blir som ett litet tvådagarsläger.
Toaspaden är med
På vägen till skogen har de naturbingo, där ord som snigel, blomma och svamp finns med. Det har regnat och är lite blött i skogen, men det är bra för då kan de kryssa snigel på bingon. Elsa ”Ekorre” Larsson, 9 år, hittar ett skal som hon visar upp. Hon vågar inte riktigt peta på det, men Lotta säger att det är från ett fågelägg.
– Vad ska vi ha den här till? ropar Lotta och visar upp en spade. När hon samtidigt viftar med en toapappersrulle förstår alla vad spaden är till för och fnissar lite.
Gott med pinnbröd
Selma ”Skog” Nygren har spelat altfiol i ett år, medan William ”Varg” Sallros har spelat fiol i två år. De sitter och täljer till varsin pinne att linda pinnbrödsdeg runt. William är inte rädd för att skada fingrarna när han täljer.
– Jag är van att vara ute i skogen, jag gillar att grilla pinnbröd.
Att använda eldstål visar sig inte vara det enklaste och det finns risk att bröddegen får ätas ogräddad.
– Jag kan tydligen bara tända eld i kakelugnar, konstaterar cellolärare Åsa, innan Elsa, som är scout, till slut lyckas få eld på sin näverbit.
När eftermiddagen går mot sitt slut är det mycket skratt och prat om vad de har sett. Visst är det skönt att det är lite sommarlov kvar, men äntligen får de börja spela tillsammans igen.