Så vill vi fortsätta bruka kyrkans skog hållbart

Skogen betyder allt mer för fler. När pandemin har härjat, och kyrkan delvis har fått ställa om sin vanliga verksamhet, har många sökt sig till skogen och naturen för att hämta kraft och framtidshopp. Det är så vi i Centerpartiet vill att det ska vara. Skogen ska vara en kraftkälla tillsammans med församlingens gemenskap.

Kyrkans skogar har kommit till genom arv eller inköp. Avsikten var tydlig. Avkastningen från skogen – och från jorden – var till för att trygga prästernas löner. Så är det än idag, då församlingarnas arealer förvaltas gemensamt av stiftet och avkastningen går tillbaka till församlingarna att använda där medlen behövs – till aktiviteter som diakoni bland ensamma och äldre, verksamhet för alla åldrar, gudstjänster och musik och så att fler ska välkomnas till gemenskap och få möta Gud.

Svenska kyrkan i Strängnäs stift ska förvalta vår skog på ett ansvarsfullt sätt. För vi vet att det går att bruka, utan att förbruka.

Människan är en del i ett ekologiskt sammanhang och har en särställning, då hon som ingen annan levande varelse har kraft och kunskap att förändra naturen och omskapa sin värld. Vi har att bruka, utan att förbruka, jordens resurser. Detta ansvar sträcker sig över generationer. Det handlar både om rättvisa och respekt för våra barn och barnbarns frihet.

Svenska kyrkan ska vara en stark och känd aktör inom miljöarbetet och arbeta aktivt för omställning till ett hållbart samhälle, lokalt och globalt.

Den biologiska mångfalden ska värnas för att rädda och skydda unika och utrotningshotade arter. Jord- och skogsbruk ska förvaltas på ett ansvarsfullt och miljömässigt hållbart sätt och göra oss mer oberoende av fossila bränslen. Det går att förena ansvarsfullt produktions-skogsbruk med naturhänsyn och biologisk mångfald. Kyrkan har avsatt mer än 1100 hektar produktiv skogsmark till naturvården, utöver de hänsyn som tas för att arealen ska behålla sin miljöcertifiering (FSC®). Det är en utveckling som vi ser positivt på.

Vi vill också fortsätta att utveckla goda samarbeten, där kyrkans mark kan göra nytta i samhället på nya sätt. Idag växer nya spännande upplevelseföretag fram som har skogen som sin arena. Det ser vi positivt på i Centerpartiet. Vi vill vara med och verka för att fler får uppleva vår vackra natur, där vi slår vakt om allemansrätten och möjliggör platser för rekreation och vila. Det kan ske genom att kyrkan möjliggör nya vandringsleder som spännande pilgrimsleder.

Centerpartiet har under årtionden burit det yttersta ansvaret för stiftets jord- och skogsbruk. Det är vi beredda att fortsätta göra tillsammans med den kompetens som finns i tjänstemannaleden även efter kyrkovalet 19 september.

För Centerpartiet i Strängnäs stift:

Inger Fredriksson, Katrineholm

Torbjörn Ahlin, Kumla

Annica Zetterholm, Lekeberg

Tomas Fors, Mariefred

Åsa Ingårda, Runtuna

Nils-Erik Jacobsson, Sparreholm

Ann-Cathrin Rothlind, Eskilstuna

Tage Gripenstam, Hölö

Christina Bergendahl, Sorunda

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Personer röstar.

En kyrka för alla som tror, söker eller tvivlar

Gamla argument återkommer ständigt om att partier inte ska få vara med i kyrkovalet som nomineringsgrupp. De som påstår detta driver lika mycket politik genom sitt agerande som någon annan nomineringsgrupp gör.

I psalmboken, psalm 90, kan man läsa eller sjunga orden: ”Blott i det öppna har du en möjlighet”.

Det är precis vad Centerpartiet också menar med att ställa upp i kyrkovalet. Vi värnar demokratin, och ser att den inte kan upprätthållas om bara några få ges möjlighet att säga vad man vill. Vi ställer upp i kyrkovalet utifrån de kristna tankarna, inte partipolitiken. Vi värnar om vår svenska folkkyrka och det kulturarv vi fått att förvalta.

Att vara medlem i ett politiskt parti betyder inte att man sätter den kristna livsåskådningen åt sidan, tvärt om. Genom den kristna livsåskådningen kan man också i rikspolitiken föra ut evangeliet. Men det är inte rikspolitiken som ska föras inom den Svenska kyrkan.

Val gör vi alla under vår livstid. Vilka val vi gör vet vi bara själva. Ett val inom Svenska kyrkan betyder att vi alla som har rätt att rösta väljer vilka personer som fyra år framåt ska förvalta folkkyrkan och vårt kulturarv.

Varje människa är unik. Genom att ge varje individ möjligheter till självbestämmande, kan det unika hos var och en växa allt starkare. Svenska kyrkan har genom sitt unika nätverk möjligheten att förverkliga evangeliet.

Att vi får ha en öppen folkkyrka med stark lokal förankring är en förutsättning för all kyrklig verksamhet. Kyrkans uppgift är att ta tillvara människors längtan efter livsinnehåll och gemenskap. Kyrkan ska vara en plats där alla känner sig delaktiga och värdefulla.

Viktiga medel för att nå dit är:

  • Barn- och ungdomsverksamhet, vuxenverksamhet, diakoni och gudstjänster som tar människors situation på allvar.
  • Församlingar, där människors kompetens och engagemang tas tillvara. Samverkan mellan församlingar är bra, men församlingen måste få besluta om de aktiviteter som skall finnas.
  • Ett utåtriktat arbete där kyrkan har goda kontakter med skola, arbetsplatser och föreningslivet.
  • Dialog och samverkan mellan andra kyrkor och religioner.

I en tid då många människor känner sig utsatta och upplever mycket av stress och krav så bör kyrkan vara en positiv motkraft som erbjuder tillfällen till aktivitet, vila, stillhet och eftertanke. Kyrkan ska finnas för alla människor – för människor som tror, söker och tvivlar.

Jag, och Centerpartiet, vill att kyrkan ska ha öppna kanaler till alla människor så att de känner stöd under livets alla skeden.

Din röst den 19 september hjälper oss att forma framtidens kyrka i en positiv riktning.

Politiska krafttag krävs för minskat utanförskap

Trots att arbetsmarknaden är mitt i en återhämtning efter coronakrisen så riskerar stora grupper att fastna i utanförskap. Problemet med en hög arbetslöshet och ett stort utanförskap är påtagligt. Inte minst ungdomar och utrikesfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden. När var sjunde i arbetsför ålder i Örebroregionen är bidragsförsörjd är det en verklig utanförskapskris.
Utifrån data från SCB är utanförskapet i Örebroregionen, mätt i helårsekvivalenter, närmare 26 000 personer. Det motsvarar 15 procent av alla invånare i arbetsför ålder.
Enligt Arbetsförmedlingen steg antalet personer i regionen som varit arbetslösa 6–12 månader med 40 procent under 2020. Även gruppen som varit arbetslös längre än 12 månader har växt, och uppgår idag till nästan 6000 personer.
Det stora utanförskapet är mycket allvarligt. Att sitta fast i långvarigt bidragsberoende innebär små ekonomiska marginaler och större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Dessutom resulterar det inte sällan i socialt utanförskap.
Vidare kan långa perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling så väl som pensionen. Samtidigt är det skadligt för samhällsekonomin då utanförskapet är mycket kostsamt: 9 miljarder kronor årligen bara i Örebroregionen.
Sverige står inför stora utmaningar med behov av ökad trygghet, effektivare välfärd och bättre infrastruktur. För att klara det behöver fler jobba, inte färre.
Ska inte utanförskapet cementeras krävs politiska krafttag. För att kunna minska utanförskapet i Örebroregionen krävs nationella reformer för att stärka drivkrafterna att anställa och arbeta, men det finns också flera saker som kan göras lokalt.

  • Kommunerna måste sätta tydliga mål om att minska antal personer i försörjningsstöd och att få fler i arbete. Detta genom ökade incitament till arbete, tydliga krav på motprestation och riktade åtgärder för att stärka anställningsbarheten. Alla krav måste följas upp och kontrolleras, så att biståndet når rätt personer.
  • Insatser som förbättrar trygghet och kunskapsresultat i grundskolan och leder till att fler elever lämnar gymnasieskolan med examen måste prioriteras. Vuxenutbildningar måste fånga upp de som står utan arbete genom att möjliggöra komplettering av kunskapsluckor, validering och yrkesväxling. Arbetsmarknadens behov behöver bli mer styrande för utbudet i gymnasieskolan.
  • Tryggheten måste öka och integrationen förbättras. Utanförskapskulturer och att bo i utsatta områden skapar högre risk för arbetslöshet, kriminalitet och social oro. Kriminalitet skapar risker och ökade kostnader för företag. Detta minskar antalet jobb i Sverige, i synnerhet i utsatta områden.
  • Det lokala företagsklimatet måste förbättras. Högre tillväxt är det enskilt viktigaste för att få fler i jobb. Med goda och långsiktigt stabila förutsättningar vågar fler företagare satsa, investera och anställa i Örebroregionen.
    Det är dags att hela regionen enar sig i ambitionen att ge fler chansen till en bättre framtid genom jobb och företagande.

Tillsammans kan vi främja den psykiska hälsan för fler

Coronapandemin har fört med sig konsekvenser som; ofrivillig ensamhet, sorg, arbetslöshet, förlorade livsverk, bestående fysiska symptom och ökad psykisk ohälsa. Vi ser det i alla åldersgrupper – exempelvis kommer signaler från kuratorer om barn som utvecklat social fobi som en följd av all uppmaning att hålla avstånd.

För oss Centerpartister har det gjort ont att se hur de, om än alldeles nödvändiga pandemirestriktionerna, begränsat individens frihet på så många sätt. Men med rötter i en jordnära folkrörelse är vi ett handlingskraftigt parti som tillsammans med andra vill bygga ett ännu bättre samhälle efter pandemin med ökad kraft åt varje människa. Vi är övertygade om att vi är många som vill återstarta efter pandemin mot ett hållbart samhälle där människor ges möjlighet till en så god psykisk och fysisk hälsa som möjligt. För att främja detta på allra bästa sätt behöver vi arbeta tillsammans; offentlig sektor, näringsliv och det civila samhället.

Delar av det vi upplever nu är en naturlig reaktion på en onaturlig situation. Men det betyder inte att vi ska strunta i att agera – det betyder att vi behöver vara vaksamma på att dåligt psykiskt mående tar sig många uttryck, vara vaksamma på när måendet riskerar att förvärras och kunna se skillnad på en naturlig reaktion och behovet av medicinsk behandling.

Centerpartiet nationellt och regionalt har drivit frågan om en utökad ”första linjens psykiatri”. I Centerpartiet i Örebro kommuns kommande valprogram finns ett fokus på att driva detta även inom den kommunala omsorgen och elevhälsan. Alla är inte i behov av en specialist och i väntan på stöd kan problematiken förvärras. Människor med lättare psykiska besvär, lindrigare ångest- och depressiva besvär skulle kunna få god hjälp av en vidareutbildad personal inom en kommunal verksamhet – kanske inom en verksamhet där kontakt och förtroende redan är etablerad. Centerpartiet verkar även för ökad tillgång till mobilt, professionellt samtalsstöd för människor på landsbygden. Andra viktiga aspekter som Centerpartiet kommer att lägga extra fokus på är tex; hur vi rustar våra barn och unga inför livets krav, ökade suicidpreventiva åtgärder, ökat fokus på extra utsatta grupper samt ett utökat anhörigstöd.

Främjande insatser för psykisk hälsa kan vara mycket; att få vara en del av ett positivt sammanhang, att få uppleva naturen, berikas av kulturupplevelser, känna glädjen i att tillhöra ett lag, förening eller församling, lyssna på fågelsång, simma, uppleva meningsfullhet. I det främjande arbetet är det civila samhällets organisationer en oerhört viktig samarbetspartner. Det finns mycket gott främjande arbete att bygga vidare på, ett arbete där vi behöver varandra för att lyckas. Ett modigt första steg kan vara att, självkritiskt, börja med sig själv och sin egen organisation. Att våga granska hur vi uppfattar människor med psykisk ohälsa, hur vi benämner problematiken, hur inkluderande vi vågar vara, hur mycket utrymme vi ger varandra osv.

Så vi börjar i det lilla och tillsammans gör vi mer för att starta om till ett bättre Örebro för alla.

Tina Fingal Swens, Annika Tholster, Xerxes Åkerfeldt, Gunhild Wallin, Romeo Granadino Martinez, Centerpartiet Örebro kommun.

Ge äldre ett nationellt vaccinationsprogram

I dag finns inget nationellt vaccinationsprogram för äldre i Sverige. Med pandemin har vikten av vaccination hamnat i fokus på ett sätt som saknar motstycke. Trots detta har Sverige låg täckningsgrad för vaccinationer på 50 procent för personer över 65, jämfört med WHO:s målsättning på 75 procent. 

Mycket är positivt i Sverige när det gäller vaccination. Förtroendet för barnvaccinationsprogrammet är högt. Sverige har en av de högsta täckningsgraderna i världen när det gäller barn. 

Därför föreslår vi ett liknande allmänt nationellt vaccinationsprogram med vaccin anpassade för äldre mot pneumokocker, influensa och bältros. Det minskar smittspridning, lidande och är därför samhällsekonomiskt effektivt. Frånvaron av infektioner minskar användningen av antibiotika – att minska antibiotikaresistensen är en prioriterad fråga.

Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre gör att hela landet får en fungerande infrastruktur för kallelser, genomförande av vaccination och uppföljning – en hög vaccinationstäckning innebär ökat skydd för hela befolkningen, vilket frigör resurser i vården.

SKPF föreslår att allmänna samlingslokaler används på landsbygden för vaccination. Det ska vara lätt att ta sig till vaccinationsplatsen då åtskilliga äldre kan ha svårt med långa resor. 

Alla oavsett digital kunskap eller Bank-ID ska känna trygghet, kunna boka vaccinationstid och tala med en riktig människa i vården.


 

Agneta Nilsson, Distriktsordförande SKPF Pensionärerna Örebro,

Liza di Paolo-Sandberg, Förbundsordförande SKPF Pensionärerna

En av fem företagare ger kommunen icke godkänt

Du saknar inte kon förrän båset är tomt, lyder ett känt talesätt. Det beskriver i ett avseende hur pandemin påverkat samhället. Många företagare har tvingats säga upp medarbetare och inte haft något annat val än att ta av privata medel för att hålla sig över vattenytan. En del har gått i konkurs, vilket även drabbat grupper som redan hade det tufft på arbetsmarknaden. Jobb som tidigare togs för givna har försvunnit och båset gapar nu tomt.

Men företagare och entreprenörer är vana att resa sig ur motgångar. Om pandemin fört något positivt med sig så är det att allt fler insett betydelsen av företag och företagare. Plötsligt blev alla varse att samhället inte skulle fungera en endaste dag utan alla hårt kämpande entreprenörer. Många har aktivt stöttat den lokala butiken eller restaurangen under det tuffa år som ligger bakom oss. När det nu är det dags att återstarta ekonomin bör hela samhället ha lärt sig en läxa: företagandet måste ges bättre villkor och förutsättningar

Vi får inte glömma att alla företag en gång har börjat som små. De uppstod som en idé hos en driven entreprenör. En del företagare har satt hus och hem i pant och har inte kunnat ta ut lön vissa månader, i strävan efter att förverkliga en dröm. Men om inte företagens villkor förbättras kommer färre företag starta och växa.

Svenskt Näringsliv, som arbetar aktivt för ett bättre företagsklimat, rankar varje år det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner och regioner. I årets undersökning fick företagsklimatet i majoriteten av Sveriges kommuner höjda betyg av företagen. Detta är naturligtvis glädjande och det verkar faktiskt som att de flesta politiker numera har viljan att förbättra företagens förutsättningar att växa och utvecklas.

Samtidigt ger var femte företagare icke godkänt åt kommunen. Därför behöver ett omfattande arbete göras på det lokala planet. Attityder, dialog och förståelse för hur viktigt ett bra företagsklimat är måste utgöra grunden. Rent konkret kan det handla om saker som att service i myndighetsutövningen måste fungera snabbt och effektivt. Företagen ska få hjälp att göra rätt.

Låt återstarten efter pandemin också bli en start på ett långsiktigt arbete för ett bättre företagsklimat.

Jens Hedström, Chef Region & Marknad, Svenskt Näringsliv,

Karl Hulterström, Regionchef Svenskt Näringsliv Örebro