Så här är tanken att snabbussar i speciella filer ska se ut. Illustrationens grund är hämtad är från Rudbecksgatan Foto: Illustration: Örebro kommun / Anders Lind
Hannah Ljung. Foto: Cathrine Gustavsson
Magnus Lagergren. Foto: Sofie Isaksson

Snabbussar het fråga när bygget nu startat

En möjlighet att lättare ta sig fram i ett växande Örebro eller ett dyrt onödigt bygge som drabbar de som måste ta bilen. Åsikterna om snabbussarna är många och debattens vågor går just nu höga.

Snabbussar, eller BRT, fanns med som en fråga inför valet 2018, men många invånare har inte uppfattat det. Först nu när bygget av första etappen startat på Rudbecksgatan är det fler som förstår vad som är på gång.

KD-politikern Magnus Lagergren bor själv i Odensbacken. Han är vice ordförande i Region Örebro läns samhällsbyggnadsnämnd samt ersättare i Örebro kommuns fullmäktige. Han är positiv till snabbussarna.

– Örebro har i dag Sveriges långsammaste bussar. När stan växer som den gör måste vi göra något. Rudbecksgatan är den högst belastade sträckan. Vi satsar för att få fler att åka kollektivt, säger Magnus.

– Om vi i framtiden har samma procentuella blandning av cykel, bil och buss som i dag då kommer det vara helt igenkorkat.

Fokus ligger enligt Magnus på tätare trafik i vissa leder i stället för linjer kors och tvärs genom stan. Samtidigt är han väl medveten om att vissa personer kommer i kläm och att skattepengarna inte räcker för att alla ska ha en busshållplats och turtäthet som passar de egna behoven. Men att skippa snabbussar skulle inte innebära att det blir fler bussar på landsbygden.

– Ju längre du åker desto mer tjänar du på att ta egen bil. Det spelar ingen roll hur många bussar vi sätter in på landsbygden – statistiken visar att folk tar bilen i alla fall, säger Magnus Lagergren.

Det är Örebro kommun som står för kostnaden för att bygga om staden med bussfiler. Det påverkar inte priset på bussbiljetterna. Biljettpriset är i dag baserat på kostnaden för bussarna, där 60 procent är finansierat av skattemedel.

Att det kommer bli trängre för bilister är riktigt.

– Jag menar att de som kan åka buss ska göra det, så att de som inte har något alternativ, inte har tillgång till buss, ska kunna ta bilen. Samtidigt måste vi på landsbygden bli bättre på att planera körningen. Vi kan inte längre tänka att Örebro är en liten stad som det går att köra rakt igenom utan vidare.

En av flera som engagerat sig mot BRT är Hannah Ljung. Hon klev av som politiker i Örebro kommun år 2018 och är i dag aktiv i Facebook-gruppen Trafikupproret. Hon hoppas på en folkomröstning. Enligt henne är det största problemet med BRT ett undermåligt beslutsunderlag.

– Det saknas kalkyler, flödesberäkningar och riskanalyser för hur andra gator påverkas om det blir bussfiler. BRT har inte heller presenterats på ett korrekt sätt för medborgarna och det saknas en dialog, säger Hannah Ljung.

Hon vet att frågan fanns med i valet 2018 men anser att väldigt få då förstod vad det handlade om.

– Ska man göra en så här omfattande och varaktig förändring, som kostar så mycket, måste politikerna våga presentera vad man tänker göra.

Hannah menar att ingången i projektet är felaktig, där man talar om att det ska gå snabbt från hållplats till hållplats och att det är linjer där många redan åker som prioriteras.

– Alla undersökningar jag läst säger i stället att människor utgår från tiden det tar från dörr till dörr. Blir det 800 meter i stället för 400 meter till hållplatsen är det många som väljer bort bussen. Det är extremt svårt att få bilister att gå över till buss.

Hon har inte något emot bussåkande i sig, men hon föreslår andra lösningar som inte kräver den stora ombyggnation som nu startat. Hannah anser att det vore bättre att använda den teknik som redan finns för signalprioritering av trafikljusen, optimera befintlig busstrafik och se över möjligheterna att skapa busslinjer som går runt city i stället för genom.

Hon menar också att det borde gå att skapa flexiblare busslinjer på landsbygden och pendlingsparkeringar. Samtidigt framhåller hon att många är helt beroende av bil för att få sitt livspussel att fungera, med barn, arbete, inköp och fritidsaktiviteter.

– Tänk om de från Stora Mellösa kunde ta bilen in till stan, parkera den i utkanten och ta en shuttlebuss in till centrum. Sedan utredningen om BRT gjordes har även andra alternativ kommit, som elbilar, elcyklar och att du kan lämna hyrd elsparkcykel var som helst, säger Hannah Ljung.

– Det finns inte någon enkel lösning. Politikerna måste ta på sig de stora glasögonen, lyssna och fråga vad de som berörs tycker är viktigt. Det har inte gjorts.