Så här är tanken att snabbussar i speciella filer ska se ut. Illustrationens grund är hämtad är från Rudbecksgatan Foto: Illustration: Örebro kommun / Anders Lind
Hannah Ljung. Foto: Cathrine Gustavsson
Magnus Lagergren. Foto: Sofie Isaksson

Snabbussar het fråga när bygget nu startat

En möjlighet att lättare ta sig fram i ett växande Örebro eller ett dyrt onödigt bygge som drabbar de som måste ta bilen. Åsikterna om snabbussarna är många och debattens vågor går just nu höga.

Snabbussar, eller BRT, fanns med som en fråga inför valet 2018, men många invånare har inte uppfattat det. Först nu när bygget av första etappen startat på Rudbecksgatan är det fler som förstår vad som är på gång.

KD-politikern Magnus Lagergren bor själv i Odensbacken. Han är vice ordförande i Region Örebro läns samhällsbyggnadsnämnd samt ersättare i Örebro kommuns fullmäktige. Han är positiv till snabbussarna.

– Örebro har i dag Sveriges långsammaste bussar. När stan växer som den gör måste vi göra något. Rudbecksgatan är den högst belastade sträckan. Vi satsar för att få fler att åka kollektivt, säger Magnus.

– Om vi i framtiden har samma procentuella blandning av cykel, bil och buss som i dag då kommer det vara helt igenkorkat.

Fokus ligger enligt Magnus på tätare trafik i vissa leder i stället för linjer kors och tvärs genom stan. Samtidigt är han väl medveten om att vissa personer kommer i kläm och att skattepengarna inte räcker för att alla ska ha en busshållplats och turtäthet som passar de egna behoven. Men att skippa snabbussar skulle inte innebära att det blir fler bussar på landsbygden.

– Ju längre du åker desto mer tjänar du på att ta egen bil. Det spelar ingen roll hur många bussar vi sätter in på landsbygden – statistiken visar att folk tar bilen i alla fall, säger Magnus Lagergren.

Det är Örebro kommun som står för kostnaden för att bygga om staden med bussfiler. Det påverkar inte priset på bussbiljetterna. Biljettpriset är i dag baserat på kostnaden för bussarna, där 60 procent är finansierat av skattemedel.

Att det kommer bli trängre för bilister är riktigt.

– Jag menar att de som kan åka buss ska göra det, så att de som inte har något alternativ, inte har tillgång till buss, ska kunna ta bilen. Samtidigt måste vi på landsbygden bli bättre på att planera körningen. Vi kan inte längre tänka att Örebro är en liten stad som det går att köra rakt igenom utan vidare.

En av flera som engagerat sig mot BRT är Hannah Ljung. Hon klev av som politiker i Örebro kommun år 2018 och är i dag aktiv i Facebook-gruppen Trafikupproret. Hon hoppas på en folkomröstning. Enligt henne är det största problemet med BRT ett undermåligt beslutsunderlag.

– Det saknas kalkyler, flödesberäkningar och riskanalyser för hur andra gator påverkas om det blir bussfiler. BRT har inte heller presenterats på ett korrekt sätt för medborgarna och det saknas en dialog, säger Hannah Ljung.

Hon vet att frågan fanns med i valet 2018 men anser att väldigt få då förstod vad det handlade om.

– Ska man göra en så här omfattande och varaktig förändring, som kostar så mycket, måste politikerna våga presentera vad man tänker göra.

Hannah menar att ingången i projektet är felaktig, där man talar om att det ska gå snabbt från hållplats till hållplats och att det är linjer där många redan åker som prioriteras.

– Alla undersökningar jag läst säger i stället att människor utgår från tiden det tar från dörr till dörr. Blir det 800 meter i stället för 400 meter till hållplatsen är det många som väljer bort bussen. Det är extremt svårt att få bilister att gå över till buss.

Hon har inte något emot bussåkande i sig, men hon föreslår andra lösningar som inte kräver den stora ombyggnation som nu startat. Hannah anser att det vore bättre att använda den teknik som redan finns för signalprioritering av trafikljusen, optimera befintlig busstrafik och se över möjligheterna att skapa busslinjer som går runt city i stället för genom.

Hon menar också att det borde gå att skapa flexiblare busslinjer på landsbygden och pendlingsparkeringar. Samtidigt framhåller hon att många är helt beroende av bil för att få sitt livspussel att fungera, med barn, arbete, inköp och fritidsaktiviteter.

– Tänk om de från Stora Mellösa kunde ta bilen in till stan, parkera den i utkanten och ta en shuttlebuss in till centrum. Sedan utredningen om BRT gjordes har även andra alternativ kommit, som elbilar, elcyklar och att du kan lämna hyrd elsparkcykel var som helst, säger Hannah Ljung.

– Det finns inte någon enkel lösning. Politikerna måste ta på sig de stora glasögonen, lyssna och fråga vad de som berörs tycker är viktigt. Det har inte gjorts.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Svenskt vaccin på gång mot fruktad hästsjukdom

Efter en 20 år lång process ser ett vaccin ut att vara på gång mot den svåra hästsjukdomen kvarka. Det är ett svensk bolag som inväntar godkännande från EU-kommissionen.

Kvarka är en både smittsam och allvarlig infektionssjukdom som drabbar hästar över hela världen. Sjukdomen innebär att ridskolor, tävlingsstall och gårdar måste isoleras om hästar smittats, vilket både är stigmatiserande och får stora ekonomiska konsekvenser.

Nya utbrott sker på ungefär 75 gårdar per år i Sverige. Sjukdomen är anmälningspliktig till Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt rekommenderar isolering i fyra–sex veckor efter sista symtom hos den sjuka hästen.

Det senaste halvåret har det varit en handfull misstänkta eller bekräftade fall av kvarka hos hästar i västra delen av Örebro län. Just nu finns inget aktuellt fall i länet.

– Ett vaccin vore en revolution. Kvarka sprids mer och mer och är väldigt utbrett i vissa länder. Jag vet att vaccin är på gång och jag tror att det är så önskat att det nog kommer. Sedan vet man ju inte hur fort det går, säger Åsa Heldemar, länsveterinär.

Hon har ingen uppfattning om att Örebro län skulle vara mer utsatt än övriga Sverige. Att det nu senast varit flera fall i västra länsdelen är mer en tillfällighet.

– Det är inte konstigt att kvarka sprids när hästar flyttas runt. Just nu är det mycket transporter vid betäckningar och tävlingar, men sjukdomen kommer också ofta vid importer.

Vaccinet är utvecklat med hjälp av dna-teknik och bioinformatik, och resultatet av ett mångårigt samarbete mellan Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet och Intervacc.

– Vi har hållit på i över 20 år med det här vaccinet så det är ett stort genombrott för oss, jätteviktigt för hästarna och en stor händelse för svensk biotech, säger Andreas Andersson, vd på läkemedelsbolaget Intervacc, som nu har fått ett positivt utlåtande från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

– Bakterier och virus är komplicerade organismer och fram till covid har det i snitt tagit ungefär tio år att få fram ett vaccin. I det här fallet har det tagit längre tid för att vi också har utvecklat tekniken, säger Andreas Andersson.

Foto: Cathrine Gustavsson
Erik Gustavsson provar en lunchlåda från Aldona Janssens foodtruck. Hon har haft igång den sedan i februari. Foto: Cathrine Gustavsson
Foto: Cathrine Gustavsson

Oväntade kunder hittar till Aldona och hennes foodtruck

Efter tre månader har Aldona Janssen börjat se var hon hittar kunder och vad de vill ha. Inför sommaren hoppas hon på campinggäster.

Aldona Janssen i Nora har alltid drömt om att ha en egen liten restaurang. När maken föreslog att hon skulle satsa på en mobil foodtruck, sa hon först nej.

Men hon tänkte om, och nu lyser hennes gula matvagn bland annat på Nora torg.

– Jag har ofta haft kreativa jobb och att laga mat är också ett sätt att vara kreativ, säger Aldona, som framför allt satsar på mat med mycket grönsaker.

Aldona trodde själv att det skulle vara personer som jobbar, till exempel vid sjukhuset, som skulle bli den största kundgruppen, men så blev det inte. I stället ser hon hur många pensionärer hittar till henne.

– Kanske har de inte lust, eller orkar inte handla och bära hem från affären, säger Aldona, som märker att många uppskattar att det är enkelt att handla hos henne.

Foodtrucken är köpt från Holland, och det mesta var installerat när den kom. Hon beställde den förra hösten men det var leveranstid, så först i början av året kunde hon dra igång företaget. Maten lagar hon i ett vanligt kök.

– Det jag inte tänkt på var hur vädret påverkar. Det var jättekallt i vagnen under februari, säger Aldona.

Att laga och sälja maten var hon helt införstådd med skulle ingå, men att det skulle ta så mycket tid att hitta bra uppställningsplatser hade hon inte räknat med. Hon har hela tiden tentaklerna ute för att hitta nya lämpliga platser. I sommar är planen att stå på campingplatser.

Nu vill Bergslagen få Leaderpengar igen

Nu gör tio kommuner i Bergslagen ett nytt försök för att Leader Bergslagen ska komma med och få del av EU-miljoner för att utveckla landsbygden.

Arne dyker och säkrar länets badplatser

Varma dagar flockas besökare vid de sjöar och vattenspeglar som länet erbjuder. Vid flera av dem dyker Arne Cronvall för att se till att inget göms under ytan som kan utgöra en fara. – Det har blivit bättre genom åren, säger han.

Byalaget ser positivt på framtiden trots pandemiåret

De håller på att se över sommarens program och spikar det sista. Greksåsars byalag hoppas att åter få hyra ut bygdegården i sommar. – 2020 var så uselt så att det går inte hitta i statistiken, säger ordförande Örjan Einarsson.