Lars-Gunnar Forsberg, Kenneth Gunnarsson och Lars Eriksson ( ej med på bilden) har tagit initiativ till att bevara lokala ord med historier bakom. Foto: Sofie Isaksson
Krontallsbacken - här sägs det ha stått en tall som var ett offer/ läketräd sedan 1600-talet. Det sägs att Karl IX stannat till och ristat in sin krona, men det tvivlar Kenneth Gunnarsson på. Foto: Sofie Isaksson

Skyltar upp lokala namn för framtida generationer

Vi stannar till i en kurva som kallas "Bruaslängen" längs den gamla Kungsvägen mellan Lekeberga och Lekhyttan som följer södra Kilsbergen. Här ska ännu en namnskylt snart upp.

Kenneth Gunnarsson, Lars-Gunnar Forsberg och Lars Eriksson vill bevara lokala historiska namn/platser. Namnen har de hört under hela deras liv. Genom skyltarna ska framtida generationer få tillgång till dem.

Kenneth Gunnarsson berättar om bakgrunden till namnet Bruaslängen: en brud kom och red på väg till Hidinge kyrka, men bruden föll av hästen och dog.

Alldeles i närheten finns även Kattee-Majastigen. Historien berättar om en flicka som föder en oäkting, oklart om barnet var dött eller vid liv eller om flickan tog livet av sig och barnet sedan. Men en oäkting ville varken Hidinge eller Knista församling lägga i vigd jord, det sägs att hon är begravd på gränsen av församlingarna i slutet av 1800-talet. (källa: Henry Gustafsson, Hidinge Socken).

Vi passerar fler platser med historia: Krontallsbacken, Tullbacken, Fläskaberget, Pusselyckan och Pustabacken bland annat.

I dagsläget har de satt ut ett 15-tal skyltar på en sträcka om 2,5 till tre mil på helt eget initiativ.

– Vi har bekostat skyltarna och virket. Vi tycker det är så roligt och vill att namnen ska bevaras, säger Kenneth och berättar att folk hört av sig och vill ha egna skyltar till sina hus också.

Föreningen Lekebergslagens Vänner skyltade många platser för cirka tio år sedan, framför allt torp. Sedan gick föreningen in i Västernärkes hembygdsförening vilken de alla tre är med i.

De har pratat om att göra något i säkert fem år. 2020 satte de igång och började lokalt där de själva bor.

– Generationerna efter mig har påtalat – skriv upp namnen så vi minns. Jag har länge tänkt på detta. Om man säger Haraklacken här då vet alla var men inte varför det heter så, säger Lars-Gunnar som ångrar att han inte filmat och intervjuat de äldre, de sista gubbarna som levde.

– Tänk jag minns hur de plogade snö med häst eller postköraren som cyklade till Hidingebro. Ta namnet Pustabacken här nere, handlaren i Lekhyttan cyklade och tog sin sista pust där på 60-talet, säger Lars-Gunnar.

– Men namnet har funnits längre än så, det var ett pustställe då vägen smyger brant uppför. Det är nära kulturhistoria, med en historia runt vart enda namn, säger Kenneth.

– Vi hoppas namnen ska bevaras och föra historien vidare. Och visst vore det roligt om historierna var kopplad till platsen men här får någon annan ta vid, avslutar Kenneth.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Svenskt vaccin på gång mot fruktad hästsjukdom

Efter en 20 år lång process ser ett vaccin ut att vara på gång mot den svåra hästsjukdomen kvarka. Det är ett svensk bolag som inväntar godkännande från EU-kommissionen.

Kvarka är en både smittsam och allvarlig infektionssjukdom som drabbar hästar över hela världen. Sjukdomen innebär att ridskolor, tävlingsstall och gårdar måste isoleras om hästar smittats, vilket både är stigmatiserande och får stora ekonomiska konsekvenser.

Nya utbrott sker på ungefär 75 gårdar per år i Sverige. Sjukdomen är anmälningspliktig till Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt rekommenderar isolering i fyra–sex veckor efter sista symtom hos den sjuka hästen.

Det senaste halvåret har det varit en handfull misstänkta eller bekräftade fall av kvarka hos hästar i västra delen av Örebro län. Just nu finns inget aktuellt fall i länet.

– Ett vaccin vore en revolution. Kvarka sprids mer och mer och är väldigt utbrett i vissa länder. Jag vet att vaccin är på gång och jag tror att det är så önskat att det nog kommer. Sedan vet man ju inte hur fort det går, säger Åsa Heldemar, länsveterinär.

Hon har ingen uppfattning om att Örebro län skulle vara mer utsatt än övriga Sverige. Att det nu senast varit flera fall i västra länsdelen är mer en tillfällighet.

– Det är inte konstigt att kvarka sprids när hästar flyttas runt. Just nu är det mycket transporter vid betäckningar och tävlingar, men sjukdomen kommer också ofta vid importer.

Vaccinet är utvecklat med hjälp av dna-teknik och bioinformatik, och resultatet av ett mångårigt samarbete mellan Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet och Intervacc.

– Vi har hållit på i över 20 år med det här vaccinet så det är ett stort genombrott för oss, jätteviktigt för hästarna och en stor händelse för svensk biotech, säger Andreas Andersson, vd på läkemedelsbolaget Intervacc, som nu har fått ett positivt utlåtande från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

– Bakterier och virus är komplicerade organismer och fram till covid har det i snitt tagit ungefär tio år att få fram ett vaccin. I det här fallet har det tagit längre tid för att vi också har utvecklat tekniken, säger Andreas Andersson.

Foto: Cathrine Gustavsson
Erik Gustavsson provar en lunchlåda från Aldona Janssens foodtruck. Hon har haft igång den sedan i februari. Foto: Cathrine Gustavsson
Foto: Cathrine Gustavsson

Oväntade kunder hittar till Aldona och hennes foodtruck

Efter tre månader har Aldona Janssen börjat se var hon hittar kunder och vad de vill ha. Inför sommaren hoppas hon på campinggäster.

Aldona Janssen i Nora har alltid drömt om att ha en egen liten restaurang. När maken föreslog att hon skulle satsa på en mobil foodtruck, sa hon först nej.

Men hon tänkte om, och nu lyser hennes gula matvagn bland annat på Nora torg.

– Jag har ofta haft kreativa jobb och att laga mat är också ett sätt att vara kreativ, säger Aldona, som framför allt satsar på mat med mycket grönsaker.

Aldona trodde själv att det skulle vara personer som jobbar, till exempel vid sjukhuset, som skulle bli den största kundgruppen, men så blev det inte. I stället ser hon hur många pensionärer hittar till henne.

– Kanske har de inte lust, eller orkar inte handla och bära hem från affären, säger Aldona, som märker att många uppskattar att det är enkelt att handla hos henne.

Foodtrucken är köpt från Holland, och det mesta var installerat när den kom. Hon beställde den förra hösten men det var leveranstid, så först i början av året kunde hon dra igång företaget. Maten lagar hon i ett vanligt kök.

– Det jag inte tänkt på var hur vädret påverkar. Det var jättekallt i vagnen under februari, säger Aldona.

Att laga och sälja maten var hon helt införstådd med skulle ingå, men att det skulle ta så mycket tid att hitta bra uppställningsplatser hade hon inte räknat med. Hon har hela tiden tentaklerna ute för att hitta nya lämpliga platser. I sommar är planen att stå på campingplatser.

Nu vill Bergslagen få Leaderpengar igen

Nu gör tio kommuner i Bergslagen ett nytt försök för att Leader Bergslagen ska komma med och få del av EU-miljoner för att utveckla landsbygden.

Arne dyker och säkrar länets badplatser

Varma dagar flockas besökare vid de sjöar och vattenspeglar som länet erbjuder. Vid flera av dem dyker Arne Cronvall för att se till att inget göms under ytan som kan utgöra en fara. – Det har blivit bättre genom åren, säger han.

Byalaget ser positivt på framtiden trots pandemiåret

De håller på att se över sommarens program och spikar det sista. Greksåsars byalag hoppas att åter få hyra ut bygdegården i sommar. – 2020 var så uselt så att det går inte hitta i statistiken, säger ordförande Örjan Einarsson.