Lästips:
Urbaniseringen ökar ständigt över hela världen och även i Sverige. Vi ser samma utveckling i Örebro län. Detta skapar ett tryck på att bebygga värdefull grönmark och i synnerhet jordbruksmark. Byggnation på jordbruksmark innebär oftast ett oåterkalleligt beslut, det är svårt, för att inte säga omöjligt, att omvandla hårdgjord yta till jordbruksmark igen.
Genom så kallad ekologisk kompensation som bygger på principen om att ”förorenaren ska betala” och innebär att den som orsakar skada på allmänna naturvärden såsom jordbruksmark ska gottgöra skadan genom att skapa eller säkerställa motsvarande värden på annan plats, så att ingen nettoförlust av naturvärden uppstår.
Ekologisk kompensation baseras på skadelindringshierarkin, som innebär att skador på naturvärden i första hand ska undvikas, i andra hand begränsas, i tredje hand restaureras och i fjärde hand kompenseras.
Kompensationsprincipen kan vara ett bra redskap för att slå vakt om jordbruksmark i kommunen. Om exploatören har ansvar för att tillskapa eller öka den ekologiska kvaliteten på jordbruksmark, blir kostnaden för att bygga här mer kännbar och fungerar då som en broms för exploatering. Mer värdefulla områden blir ”dyrare” än mer enkla, på det sättet skapas en bättre fungerande marknad som utgår från naturvärden.
Vår bedömning är att ekologisk kompensation kan tillämpas i kommunala planprocesser och att det kan leda till en ökad medvetenhet kring kommunens naturvärden. För att tillämpningen ska vara effektiv krävs ett strukturerat arbetssätt samt kunskap om ekologisk kompensation och skadelindringshierarkin hos tjänstemän och politiker genom hela detaljplan- och exploaterings-processen.
I plan- och bygglagen finns inte möjlighet att ställa krav på kompensation, men allt fler kommuner fattar beslut om att arbeta med frivillig kompensation vid all typ av exploatering enligt Boverket.
Vi skulle dessutom vilja se någon form av incitament till markägare som är beredda att återskapa jordbruksmark, där skog tidigare har planterats på åkermark eller betesmark. Finansieringsstöd bör utgå från stat alternativt kommun. Detta kan också vara ett sätt att vidta kompensationsåtgärder för jordbruksmark som ”måste tas i anspråk” av kommunen.
Att på olika sätt kompensera för bebyggd åkermark eller grönyta är något som man har börjat tillämpa de senaste decennierna i Sverige. I kommande översiktsplaner är det viktigt att värna vår bördiga åkermark till hållbar närodlad livsmedelsproduktion och främja vår självförsörjningsgrad även i framtiden.