Blir det nedrustning nattetid även i Karlskoga?

För att få ekonomin i balans beslöt Hälso- och sjukvårdsnämnden i september 2019 att reducera antalet arbetade timmar under kvällar, nätter och helger inom området jour och beredskap.

Tjänstemännen visade att det under 2018 endast hade gjorts 26 operationer på operationsavdelningen nattetid i Lindesberg. De beslöt därför att ta bort primärjouren på akutmottagningen i Lindesberg. De rådde närapå enighet om detta i nämnden. Först efter en längre tid uppdagades det att nämndens ordförande inte presenterat verksamhetens hela omfattning. Mellan klockslagen 17.00 och 07.00 behandlades dessutom 2 585 ytterligare patienter av kirurgjouren på akutmottagningen och 1 175 mellan 21.00 och 07.00.

Representanter för de nio partierna i kommunfullmäktige i Lindesberg har nu uttalat stöd för att primärjouren i kirurgi ska återupprättas. Det är emellertid svårt att få stöd för detta hos de flesta regionpolitikerna.

Men när det nu uppdagats att det ursprungliga motivet till indragningen inte håller så har regionens ledning skapat ett nytt motiv. Vid ett möte nyligen med områdeschefen hävdade hen bestämt att AT-läkarna, som ofta går jour, har en alltför kort utbildning.

Vi har en annan uppfattning. En AT-läkare har studerat på universitets läkarlinje i 5,5 år varav hälften teori och hälften praktik. De har då en läkarexamen. Därefter får de söka ett så kallat AT-block för allmäntjänstgöring i 18-24 månader. De benämns då AT-läkare. Efter att ha fullgjort AT och därpå avlagt skriftligt prov får de söka ett specialiseringsblock och efter totalt 12 år är de specialister. En AT-läkare har alltid bakom sig en specialist som kan nås per telefon och komma direkt om så behövs.

Vi menar att AT-läkarna har den kompetens och omdöme som behövs. Vi finner stöd i att i mer än fyrtio år har AT-läkare med gott resultat bemannat primärjourer på akutmottagningar i hela Örebro län och i resten av Sverige.

Det gäller givetvis även i Karlskoga. Eller finns det i regionens ledning en baktanke att nedrusta även i Karlskoga? Kan det vara så regionrådet för Hälso- och sjukvårdsnämnden tänker när hen i NA den åttonde april skriver att hen ”håller fast vid principen om att alla invånare ska få mesta och bästa möjliga vård för sina skattepengar. Det gäller i hela länet och både i dag och i morgon.” Gäller det också verksamheterna i Karlskoga och Lindesberg?

PS: En viss förändring av läkarutbildningen kommer senare i år men utbildningstiden blir inte kortare. DS

Ingemar Engstrand och Peter Jilke, läkare, Lisbeth Axelsson ekonomi- och IT-chef. (Vi har arbetat på lasarettet i Lindesberg och är nu pensionärer.)

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Värna om länets jordbruksmark

Urbaniseringen ökar ständigt över hela världen och även i Sverige. Vi ser samma utveckling i Örebro län. Detta skapar ett

Inget vaccinstrul med en nationell digital infrastruktur

Landets äldre har drabbats hårt av den förgörande corona-pandemin. En bidragande orsak är avsaknaden av en genomtänkt strategi för en nationell digital infrastruktur. Bristerna har fått långsiktiga konsekvenser för sjukvården och äldreomsorgen. Så här långt har pandemin tydliggjort allvarliga brister i att skapa trygghet för landets äldre.

Om regionernas och kommunernas digitala infrastruktur varit konsekvent utbyggd hade vi stått bättre rustade. Det gäller såväl förmåga att följa utvecklingen av pandemin som att förebygga effekter genom vaccinering, vaccinationsintyg och bokningssystem.

Ett av problemen i Sverige är att staten inte har tagit ansvar för e-legitimation. Till exempel Stockholm krävde till en början pensionärer på BankID för att kunna identifiera sig, när över 300 000 fortfarande befinner sig i digitalt utanförskap och saknar BankID. En nationell digital infrastruktur borde vara önskad hos regioner och kommuner, särskilt med tanke på att kraven på att tillgodose individers olika val också ökar.

Sveriges grannländer har redan digitala infrastrukturer som underlättar pandemiarbetet. Där händer det saker. De löser problem. De är inte saktfärdiga. Folkhälsomyndigheten hade inte behövt vara så förvånad över tillståndet i äldreomsorgen om det funnits samordnade rapporteringssystem. Om myndigheter varit bättre på att ta tillvara näringslivets och universitetens innovationsförmåga hade det funnits sjukjournalsystem som fungerar över hela landet. I dag är det inte ens säkert att vårdcentralen kan läsa din sjukjournal om du fått vård i en annan stadsdel eller kommun.

Enligt regeringen ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter år 2025. På så sätt ska det vara enklare för människor att uppnå en god och jämlik hälsa. Problemet är att Sverige saknar en nationell digital infrastruktur, men också en strategisk ambition för en sådan. Med en klar strategi blir det lättare att uppnå en vision för e-hälsa där du som individ har kontroll och känner delaktighet över hälsa och livssituation.

Digitaliseringen av samhället är inte ett mål i sig, utan ett medel som möjliggör förnyelse. För oss pensionärer skapar digitaliseringen stora möjligheter till individuellt anpassade stöd samt enklare kommunikation. Tids nog kommer många av oss att behöva praktisk hjälp. Digitaliseringen kan bidra till att förlänga tiden som självständig pensionär.

Sverige måste ta lärdom av sina grannländer. Det är viktigt att betrakta och lära av det som redan är gjort. Bjud in näringsliv, universitet och myndigheter för digital förvaltning på bred front till det fortsatta arbetet. Då vinner landets pensionärer fördelar, får bättre vård och omsorg och mer för sina skattepengar.

Därför säger vi nej till kyrkans förskola i Viby

Vår gemensamma sektor är ständigt föremål för debatt. Det är naturligt med tanke på hur centrala välfärdsfrågorna är för människor. I vår kommun är det nu senaste förslaget att etablera en förskola i Svenska Kyrkans regi i Viby. Det som de flesta verkar ha missat är att den utredning som genomförts av Örebro kommun på Hallsbergs kommuns uppdrag, visar att ansökan inte uppfyller skollagens krav. Där av avslaget så här långt.

I det här sammanhanget finns anledning att påminna om vårt principiella förhållningssätt. Vi kan tänka oss alternativa driftsformer om kraven på kvalitet, organisation och ekonomi är uppfyllda. I debatten skymtar emellanåt förslag om att privatisera för privatiseringens egen skull. Men finns det förslag som uppfyller ovan nämnda kriterier är vi naturligtvis beredda att pröva dessa. Det gäller även kooperativ. Den driftformen har dock inte fått det genomslag som förväntats. Det kan ju helt enkelt beror på att producera välfärdstjänster kräver betydande investering i lokaler, utrustning och personal.

För oss socialdemokrater är alltså driftsformen av underordnad roll. Det är kvaliteten, kompetensen, kostnaden och förmågan att möta människors behov som är avgörande. Ibland kan man i debatten förledas tro att vi framför allt är den offentligt drivna verksamhetens försvarare. Men det är inte vår huvudprincip. Människor ska erbjudas välfärdstjänster av hög kvalitet, av välutbildad personal och kostnadseffektivt. Det är detta förhållningssätt som vägleder oss.

Men det har i betydande utsträckning oftast inneburit gemensamt organiserad och driven verksamhet, av det enkla skälet att kompetens och en professionell organisation kräver resurser. Det finns också ett opinionsmässigt motstånd i samhället mot att företag tjänar pengar på skattefinansierad verksamhet, framför allt inom välfärdssektorn.

Detta har sin tur inneburit att det mesta av välfärdstjänsterna erbjuds av kommuner och regioner. Av det enkla skälet att den gemensamma verksamheten visat sig vara bäst på att erbjuda förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg, till hög kvalitet och kostnadseffektivt.   

Hans Karlsson, ordförande Socialdemokraterna Hallsbergs kommun

Stärk tilliten mellan de nordiska länderna

För det nordiska samarbetet har coronaviruset varit en väckarklocka. Frånvaron av koordinering blev, liksom flyktingkrisen 2015, ett bakslag för den nordiska gemenskapen.

Tillit till varandra och till myndigheter brukar anses höra till de ”nordiska värderingarna” som skiljer vår region från de flesta andra.

Sedan kriser bröt ut har tilliten mellan de nordiska länderna, såväl stater som befolkningar, kraftigt försvagats. Den politiska debatten liksom samtalet i sociala medier har varit dyster läsning och nordisk gemenskap har lyst med sin frånvaro.

Statsministrarna efterlyste hösten 2019 en ny vision för det nordiska samarbetet 2030. Visionen är att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region. Dess tre grundpelare är:

Ett grönt Norden, en grön omställning av samhället som bygger på koldioxidneutralitet och en hållbara, cirkulär och biobaserad ekonomi.

Ett konkurrenskraftigt Norden, där grön tillväxt baserad på forskning, innovation, mobilitet och digital integration främjas.

Ett socialt hållbart Norden, som bygger på en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar och stärkt kulturväxling och välfärd.

Det är en lovvärd vision och en önskvärd väg framåt. Den kris vi befinner oss i har visat att det finns stora brister i det nordiska samarbetet.

Föreningen Norden ser fem åtgärder som kan stärka samarbetet så att vi står bättre rustade inför framtida kriser:

Miljö- och klimatsamarbetet bör stärkas men inte på bekostnad av kultur och utbildning. Gör långsiktiga investeringar i gröna gränsöverskridande projekt. Satsa på program och projekt som stärker den nordiska gemenskapen. Öka Nordiska ministerrådets budget Använd befintliga arenor för att fördjupa samarbetet.

Coronakrisen har varit en törn mot den gemenskap som vårt nordiska samarbete vilar på. Vi får inte glömma bort att vi har en solid grund att stå på.

Vad kan då föreningen göra för att medverka till att visionen blir verklighet?

Vi har tagit initiativ till att en samnordisk kommission ska granska samarbetet under covid-19 krisen, samt lägga förslag till hur Norden gemensamt kan bemöta framtida globala samhälls- och hälsoutmaningar med bevarad rörelsefrihet i Norden.

De nordiska krismyndigheterna måste på sikt skapa en institution för civil krisberedskap och krishantering.

I våra föreningar ska vi arbeta med att engagera människor, medlemmar, föreningar och företag för att utveckla nordiskt samarbete.

Över hela Sverige initiera och arbeta i lokala, regionala och transnationella partnerskap för att främja en mellanfolklig dialog och samverkan som kan motverka kunskapsförakt och fientliga försök att underminera demokrati och yttrandefrihet.

Vi tar också initiativ till att som lokal föreningen bli delaktig i kommunens vänortsarbete då det nu koncentreras till de nordiska länderna.

Torgny Larsson ordförande i Föreningen Norden i Örebro

Bygg ingen vindkraftpark vid Grytenområdet i Degerfors

Under kommunstyrelsen senaste möte informerade Eolus Vind AB om den tänkta vindkraftparken vid Grytenområdet i västra Degerfors. De 12 vindkraftverken blir 250 meter höga och kommer synas vida omkring. Vi i Centern har nu diskuterat planerna om att bygga fler vindkraftverk i Degerfors och anser att det inte ska byggas fler än vi redan har.

Planerna att bygga en vindkraftpark väster om Gryten, detta vackra rekreationsområde sätter vi oss emot, det är flitigt använt. Området har många vandringsleder även vindskydd med grillplatser samt möjligheter för övernattning om någon vill prova på att campa i vildmarken. I skogen har många nyttan av att plocka bär och svamp, det blir inte mycket kvar av den ytan på grund av säkerhetsavstånden runt området.

Dessutom finns det närboenden i Gryten och Strömtorp alldeles för nära dessa komplex som påverkas av ljudet från verken då det ofta är västlig vindriktning.

Att bygga i skogen är också olämpligt eftersom ljudet där bärs längre än vid byggnationer på åkermark, sjöar och hav. Ett stort problem som också finns är skuggorna som bildas i samband med vingarnas rörelse, det förekommer också ljud när vingarna passerar stolpen.

Vi har redan vindkraftverk i kommunen som ofta ställer till problem för att underhållet inte fungerar.

Det finns också vindkraftverk i västra delen vid Bäckhammar. Så vi har inte sagt helt nej när vi fått frågan förut.

Vi är inte emot vindkraftverk men de bör placeras där de påverkar boende och miljön så lite som möjligt.

Utred istället möjligheterna att bygga vindkraftverk utefter stora vägar där det redan nu finns vägljud och trafik. Där är också närhet till att bygga vägar för att lättare få fram materialet till vindkraftverken.

Birgitta Höjer, Centerpartiet i Degerfors