Ett samarbete i mitten för Sveriges bästa

Annie Lööf har tydligt markerat att Centerpartiet kommer att gå till val nästa år som ett självständigt parti. C vill samarbeta i den breda mitten av svensk politik.

En av C:s styrkor historiskt har varit att utifrån sin mittenposition finna ett bra vridmoment för partiets politik genom att kunna samarbeta med olika demokratiska partier.

I början av 1930-talet drog en nazistisk högervåg över Europa. I Tyskland trodde borgerligheten att man genom att samarbeta med Hitler skulle man kunna kontrollera nazisterna. Vi vet hur det gick.

I Sverige räddade Bondeförbundet och S Sverige från att extrempartierna skulle breda ut sig. Detta genom krisuppgörelsen 1933, även kallad kohandeln.

Idag är vi i ett läge där både KD och M fläker ut sig för att kunna regera med främlingsfientliga SD som underlag. Och nu har även L anslutit sig till partierna som kan budgetförhandla med detta högerextrema parti. Vi har anledning att frukta vad som kan hända efter nästa val, om våra tidigare allianskollegor fortsätter att luta sig högerut.

Samarbete i mitten behöver ju inte per definition innebära samarbete mellan C och S. Den som minns valet 1976 kommer säkert ihåg två saker:

1. Efter årtionden av socialdemokratisk makthegemoni behövde Sverige en mer liberal politik.

2. Centerledaren Thorbjörn Fälldin hävdade envetet att en borgerlig regerings agenda skulle vila på mittenpolitikens grund.

Varje historisk situation är unik. År 2010 var Alliansen ett lysande liberalt projekt. Reinfeldt var trots den moderata hemvisten en i långa stycken liberal politiker, ljusår från den politik Kristersson står för.

Nu har Annie Lööf och C sagt, att vi ska gå till val på det egna programmet. Och att vi kan tänka oss att samarbeta med såväl M som S. Hur en regering ser ut efter nästa val beror på det politiska innehållet och hur övriga partier ställer sig till ytterkantspartierna. Centerpartiets linje är klar, V och SD ska hållas borta från styrningen av vårt land. Slutligen ska vi komma ihåg att det är väljarna som avgör vilken styrka varje parti får efter valet.

Torbjörn Ahlin (C), regionråd