När ska vår generation få ett jämställt samhälle?

I år firar vi att det var 100 år sedan kvinnor fick rösträtt. Sverige har kommit framåt, men det räcker inte. Jämställdhet är något vi måste prioritera och se till att föra framåt tillsammans.

Jag är 15 år och jag vill visa på tre exempelområden där jag tycker jämställdheten borde ha kommit längre.

För det första vill jag nämna lönen mellan könen. Det räcker inte att lönen är lika på samma arbetsplats utan även mellan jobb som kräver lika mycket utbildning. Varför tjänar sjuksköterskor som grupp mindre än vad rörmokare gör, trots högre utbildning? En anledning är att kvinnor inte haft möjlighet att öka sin lön för att de har tagit större ansvar för hem och barn.

För det andra vill jag se en jämställd idrott. Vi säger “Allsvenskan” och “Damallsvenskan”. Det tycker jag är helt fel, heter det Damallsvenskan ska det också heta Herrallsvenskan! Visst är det så som många påstår att herrarna har fått spela fotboll under en mycket längre tid. Varför är det så tror ni? Kvinnor har inte haft samma möjligheter, och nu när de har det, ska det då ses som ett andrahandsalternativ? Eftersom män har kommit i första hand och exempelvis kan ha fotboll som heltidsjobb, så är det betydligt färre kvinnor som har det och behöver därför ha ett annat jobb för att kunna försörja sig.

För det tredje vill jag prata om normer. Våra normer påverkar allt från jämställda löner, idrott, mäns våld mot kvinnor, psykisk ohälsa och en massa mer. Bland oss unga finns förväntningar på hur vi ska vara beroende på vilket kön vi har. Tjejer ska prestera i skolan och på killar finns en förväntan att de ska vara stökiga och coola. Det finns förväntningar på oss som gör att många inte vågar vara sig själva. En allvarlig följd kan vara att killar inte vågar ta hjälp på samma sätt som tjejer om de mår psykiskt dåligt.

Många anser att det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män som gör att de behandlas olika. Visst finns det skillnader, men det ska väl inte vara en anledning till att vi ska behandlas olika eller ges olika förutsättningar och rättigheter. Om skillnaderna bara var biologiska hade det sett likadant ut i hela världen under alla generationer. Så är det inte, utan skillnaderna är i stora drag skapade av oss människor och våra tankar. Det betyder att vi kan ändra dem hela tiden.

Män har haft rösträtt i många fler år än vad kvinnor har haft. Kvinnliga läkare, politiker, forskare och idrottare har inte förekommit lika länge som män i historien. Därför har kvinnor haft kortare tid på sig att kunna ta sig upp och in på arbetsmarknaden. Har män bara fått vara med för att de är män har jag frågat mig själv?

Jämställdhet är inte bara en fråga för kvinnor. Utan för att komma framåt måste kvinnor, män och ickebinära alla hjälpas åt.

Nu är det dags för vår generation att ändra på det här.

Elin Fingal Swens, Kunskapsskolan klass 8.3

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Tillsammans kan vi främja den psykiska hälsan för fler

Coronapandemin har fört med sig konsekvenser som; ofrivillig ensamhet, sorg, arbetslöshet, förlorade livsverk, bestående fysiska symptom och ökad psykisk ohälsa. Vi ser det i alla åldersgrupper – exempelvis kommer signaler från kuratorer om barn som utvecklat social fobi som en följd av all uppmaning att hålla avstånd.

För oss Centerpartister har det gjort ont att se hur de, om än alldeles nödvändiga pandemirestriktionerna, begränsat individens frihet på så många sätt. Men med rötter i en jordnära folkrörelse är vi ett handlingskraftigt parti som tillsammans med andra vill bygga ett ännu bättre samhälle efter pandemin med ökad kraft åt varje människa. Vi är övertygade om att vi är många som vill återstarta efter pandemin mot ett hållbart samhälle där människor ges möjlighet till en så god psykisk och fysisk hälsa som möjligt. För att främja detta på allra bästa sätt behöver vi arbeta tillsammans; offentlig sektor, näringsliv och det civila samhället.

Delar av det vi upplever nu är en naturlig reaktion på en onaturlig situation. Men det betyder inte att vi ska strunta i att agera – det betyder att vi behöver vara vaksamma på att dåligt psykiskt mående tar sig många uttryck, vara vaksamma på när måendet riskerar att förvärras och kunna se skillnad på en naturlig reaktion och behovet av medicinsk behandling.

Centerpartiet nationellt och regionalt har drivit frågan om en utökad ”första linjens psykiatri”. I Centerpartiet i Örebro kommuns kommande valprogram finns ett fokus på att driva detta även inom den kommunala omsorgen och elevhälsan. Alla är inte i behov av en specialist och i väntan på stöd kan problematiken förvärras. Människor med lättare psykiska besvär, lindrigare ångest- och depressiva besvär skulle kunna få god hjälp av en vidareutbildad personal inom en kommunal verksamhet – kanske inom en verksamhet där kontakt och förtroende redan är etablerad. Centerpartiet verkar även för ökad tillgång till mobilt, professionellt samtalsstöd för människor på landsbygden. Andra viktiga aspekter som Centerpartiet kommer att lägga extra fokus på är tex; hur vi rustar våra barn och unga inför livets krav, ökade suicidpreventiva åtgärder, ökat fokus på extra utsatta grupper samt ett utökat anhörigstöd.

Främjande insatser för psykisk hälsa kan vara mycket; att få vara en del av ett positivt sammanhang, att få uppleva naturen, berikas av kulturupplevelser, känna glädjen i att tillhöra ett lag, förening eller församling, lyssna på fågelsång, simma, uppleva meningsfullhet. I det främjande arbetet är det civila samhällets organisationer en oerhört viktig samarbetspartner. Det finns mycket gott främjande arbete att bygga vidare på, ett arbete där vi behöver varandra för att lyckas. Ett modigt första steg kan vara att, självkritiskt, börja med sig själv och sin egen organisation. Att våga granska hur vi uppfattar människor med psykisk ohälsa, hur vi benämner problematiken, hur inkluderande vi vågar vara, hur mycket utrymme vi ger varandra osv.

Så vi börjar i det lilla och tillsammans gör vi mer för att starta om till ett bättre Örebro för alla.

Tina Fingal Swens, Annika Tholster, Xerxes Åkerfeldt, Gunhild Wallin, Romeo Granadino Martinez, Centerpartiet Örebro kommun.

Ge äldre ett nationellt vaccinationsprogram

I dag finns inget nationellt vaccinationsprogram för äldre i Sverige. Med pandemin har vikten av vaccination hamnat i fokus på ett sätt som saknar motstycke. Trots detta har Sverige låg täckningsgrad för vaccinationer på 50 procent för personer över 65, jämfört med WHO:s målsättning på 75 procent. 

Mycket är positivt i Sverige när det gäller vaccination. Förtroendet för barnvaccinationsprogrammet är högt. Sverige har en av de högsta täckningsgraderna i världen när det gäller barn. 

Därför föreslår vi ett liknande allmänt nationellt vaccinationsprogram med vaccin anpassade för äldre mot pneumokocker, influensa och bältros. Det minskar smittspridning, lidande och är därför samhällsekonomiskt effektivt. Frånvaron av infektioner minskar användningen av antibiotika – att minska antibiotikaresistensen är en prioriterad fråga.

Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre gör att hela landet får en fungerande infrastruktur för kallelser, genomförande av vaccination och uppföljning – en hög vaccinationstäckning innebär ökat skydd för hela befolkningen, vilket frigör resurser i vården.

SKPF föreslår att allmänna samlingslokaler används på landsbygden för vaccination. Det ska vara lätt att ta sig till vaccinationsplatsen då åtskilliga äldre kan ha svårt med långa resor. 

Alla oavsett digital kunskap eller Bank-ID ska känna trygghet, kunna boka vaccinationstid och tala med en riktig människa i vården.


 

Agneta Nilsson, Distriktsordförande SKPF Pensionärerna Örebro,

Liza di Paolo-Sandberg, Förbundsordförande SKPF Pensionärerna

En av fem företagare ger kommunen icke godkänt

Du saknar inte kon förrän båset är tomt, lyder ett känt talesätt. Det beskriver i ett avseende hur pandemin påverkat samhället. Många företagare har tvingats säga upp medarbetare och inte haft något annat val än att ta av privata medel för att hålla sig över vattenytan. En del har gått i konkurs, vilket även drabbat grupper som redan hade det tufft på arbetsmarknaden. Jobb som tidigare togs för givna har försvunnit och båset gapar nu tomt.

Men företagare och entreprenörer är vana att resa sig ur motgångar. Om pandemin fört något positivt med sig så är det att allt fler insett betydelsen av företag och företagare. Plötsligt blev alla varse att samhället inte skulle fungera en endaste dag utan alla hårt kämpande entreprenörer. Många har aktivt stöttat den lokala butiken eller restaurangen under det tuffa år som ligger bakom oss. När det nu är det dags att återstarta ekonomin bör hela samhället ha lärt sig en läxa: företagandet måste ges bättre villkor och förutsättningar

Vi får inte glömma att alla företag en gång har börjat som små. De uppstod som en idé hos en driven entreprenör. En del företagare har satt hus och hem i pant och har inte kunnat ta ut lön vissa månader, i strävan efter att förverkliga en dröm. Men om inte företagens villkor förbättras kommer färre företag starta och växa.

Svenskt Näringsliv, som arbetar aktivt för ett bättre företagsklimat, rankar varje år det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner och regioner. I årets undersökning fick företagsklimatet i majoriteten av Sveriges kommuner höjda betyg av företagen. Detta är naturligtvis glädjande och det verkar faktiskt som att de flesta politiker numera har viljan att förbättra företagens förutsättningar att växa och utvecklas.

Samtidigt ger var femte företagare icke godkänt åt kommunen. Därför behöver ett omfattande arbete göras på det lokala planet. Attityder, dialog och förståelse för hur viktigt ett bra företagsklimat är måste utgöra grunden. Rent konkret kan det handla om saker som att service i myndighetsutövningen måste fungera snabbt och effektivt. Företagen ska få hjälp att göra rätt.

Låt återstarten efter pandemin också bli en start på ett långsiktigt arbete för ett bättre företagsklimat.

Jens Hedström, Chef Region & Marknad, Svenskt Näringsliv,

Karl Hulterström, Regionchef Svenskt Näringsliv Örebro

Gör inte landsbygden till ett tyst museum

Våren 2021 har samlat mörka moln vid horisonten för Sveriges viktiga landsbygdsföretag. Utöver EU:s oförståelse för Sveriges gröna näringar har regeringen presenterat två utredningar vars förslag hotar undergräva förutsättningarna för svenskt jord- och skogsbruk.

Senast nu kom Artskyddsutredningen som är en mardröm av byråkrati, långtgående och omöjliga krav för Sveriges skogsbrukare. När även oavsiktlig påverkan på lokalt fågelliv i en skog föreslås beivras, öppnar sig en avgrund för en skogsföretagare eller bonde som försöker verka på sin mark. 

Regeringens Skogsutredning kallades i Januariöverenskommelsen för Äganderättsutredningen men har istället grandiosa planer på hur äganderätten kan beskäras. Hundra mil som motsvarar två tredjedelar av den totala arealen fjällnära skog föreslås skydd från skogsbruk. Förslagen berör 7000 markägare direkt, men drabbar hela samhällen som kommer tystna. 

Markanvändare ska ersättas vid intrång från staten, det ska ske oavsett lagstiftning och utan en massa rättsprocesser, men själva intrånget ska också undvikas. Vi behöver skogsbruket.

Den aktivt förvaltade skogen är en effektivare kolsänka än skog som står orörd. Skogsprodukter ersätter energiintensiva produkter med höga koldioxidavtryck vid produktion (trä ersätter betong och metall, papper ersätter plast). Bioenergi från skogen ersätter fossila bränslen.  

Redan 2019 presenterade Kristdemokraterna förslag för hur statliga Sveaskog ska kunna sälja skogsmark till enskilda för småskaligt professionellt skogsbruk. Kristdemokraterna vill ge fler möjlighet att äga skog och bli en del av den klimatrörelse som i praktiken låter en hållbar morgondag växa fram. 

Vi motsätter oss den rådande ambitionen att göra landsbygden till ett tyst museum. Där folk har fått en check för deras skyddade skog eller rovdjursrivna boskap och sen tappat möjligheter långsiktigt att ha något att leva av. En levande och vital landsbygd klarar människor att bygga om vi politiker ger dem arbetsro för det.

Magnus Oskarsson (Kd) Riksdagsledamot och skogspolitisk talesperson,

Erling Johansson partiföreträdare Kristdemokraterna i Askersund,

Bo Rudolfsson partiföreträdare Kristdemokraterna i Laxå

Foto: Rolf Johnsson

Mer vård för pengarna efter jourförändring i Lindesbergs lasarett

Den svenska hälso- och sjukvården har i dag svårt att klara hela sitt uppdrag. I skuggan av pandemin så fortsätter vårdens utveckling och möjligheten att bota och lindra blir allt större. Samtidigt växer befolkningen och därmed behoven av sjukvård. Organisationen har svårt att klara den ökningstakten. Pengarna och personalen räcker inte till.

Som politisk majoritet i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Örebro län är det vår uppgift att se till så att skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt, så att vi får ut mesta och bästa möjliga sjukvård för varje krona. Med hela regionbefolkningens bästa för ögonen måste vi fatta beslut om förändringar i organisation och arbetssätt för att kunna möta nya behov av vård och befolkningens förväntningar. Vägen framåt för vår region går inte via nostalgiska tillbakablickar eller via populism. Vägen framåt går genom välunderbyggda lösningar och via ett tydligt ledarskap.

Till Lindesbergs lasarett kom det väldigt få patienter som behövde träffa en ortoped eller en kirurg på natten. Läkarnas arbetstid användes inte särskilt effektivt. Under hösten 2020 förändrades därför jourlinjerna och de få kirurgpatienterna styrdes om till i första hand Universitetssjukhuset i Örebro.

Beslutet fattades i hälso- och sjukvårdsnämnden efter en lång process i beredningar, efter workshops och fakta- och statistikgenomgångar. Nämnden har under det första halvåret efter förändringen fått kontinuerliga rapporter om hur förändringen fallit ut i verkligheten. Vid sammanträdet i juni presenterades en fördjupad uppföljning. De farhågorna om stora negativa konsekvenser som har funnits, och som vi har kunnat läsa om bland annat på den här debattsidan, har inte besannats. Det har inte skett någon dramatisk ökning av ambulanstransporter till andra sjukhus. Det har inte skett någon omfattande omflyttning av inneliggande patienter till annat sjukhus. Inget i uppföljningen indikerar att den medicinska kvaliteten i omhändertagandet av patienterna skulle ha påverkats.

Uppföljningen visar att målsättningen med förändringen har uppnåtts. Vårdens resurser används mer effektivt om man samverkar under de timmar på natten då behovet och efterfrågan på vård är låg. Arbetade timmar på natten ger både högre ersättning och kompensationsledighet. Förändringen innebär därför att de timmar på natten som nu styrts om till dagtid motsvarar nästan tre underläkartjänster, plus en halv överläkartjänst för bakjour inom ortopedi. Att resurserna effektivt ger bättre möjligheter att fortsätta utveckla vården på Lindesbergs lasarett och göra den mer tillgänglig för fler.

Akutmottagningen på Lindesbergs lasarett är fortfarande öppen dygnet runt. Det ska den fortsätta vara, även om inte alla sjukdomstillstånd behandlas där. Som invånare i Region Örebro län kan du vara trygg med att vården finns för dig när du behöver den. Som medarbetare på lasarettet ska du också vara trygg med att det finns rätt stöd för att kunna ge patienterna den bästa möjliga vården.

Som företrädare för den politiska majoriteten i regionen är vi stolta över rekordstora budgetförstärkningar till vården. Varje krona måste användas klokt, så vi kan fortsätta utveckla sjukvården i hela Örebro län, under dygnets alla timmar. Det finns kraft att fortsätta utveckla vården på natten i norra delen av länet. Så har också hälso- och sjukvårdsnämnden gett ett särskilt uppdrag om nya förslag på åtgärder och utvecklingsarbete för att förbättra invånarnas tillgänglighet till vård nattetid på Lindesbergs lasarett.

Karin Sundin (S) Behcet Barsom (KD) Charlotte Edberger (C)