Henrik Sjödin från Knarsta har tillsammans med Mikael Olofsson (som ej var närvarande under dagen) plogat upp banan vid Knarsta brygga. Henriks yngsta dotter upplever vintern för första gången. Foto: Isabel Kitzler Hallqvist
Mikael Flodin från Dömmesta glider över isen på sin motorcykel, som försetts med långa ståldubbar för att få fäste. Foto: Isabel Kitzler Hallqvist
Alva Eklund, 5 år är här tillsammans med morfar Willy Persson. Foto: Isabel Kitzler Hallqvist
Mikael Flodin poserar vid sin motorcykel. Foto: Isabel Kitzler Hallqvist
Under söndagen valde många att besöka Knarsta brygga för att umgås och grilla. Foto: Isabel Kitzler Hallqvist
När Mikael Flodin kör isracing runt den plogade banan fångar han besökarnas uppmärksamhet. Foto: Isabel Kitzler Hallqvist

Vinterkul vid Knarsta brygga

Isen vid Knarsta brygga i Östernärke har blivit en av många samlingspunkter under de soliga vinterdagarna.

Grillning, motorsport och skridskoåkning lockar besökare till den plogade banan. Bryggan ligger i Mellanfjärden, Hjälmaren vid en del av sjön där det varken är något in- eller utlopp och där vattnet är grunt. Det gör att man som besökare kan känna sig extra trygg. Isen är just nu cirka 35 centimeter tjock.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Musikfestivalen här för att stanna

Trots att dragplåstret Drew Young inte kunde komma till Tiveden Americana-festivalen på grund av reserestriktioner blev premiären mycket lyckad med folkfest och härlig sensommarvärme, inramad av en solnedgång över sjön Unden.

Annas bostad på tretton kvadrat

Då Anna Bergström blev tvungen att flytta från huset på 140 kvadratmeter som hon hyrde förra året valde hon att tänka utanför boxen. Hon flyttade in i en villavagn på 13 kvadratmeter utan rinnande vatten och avlopp.

Maskinstickning bra för otåliga

Vantar, mössor och en halsduk – på maskinstickningskursen på Hallagården hinner mycket skapas på kort tid.

”Finns inget nöje i nya bilar – mer än att bara åka i dem”

Den gamla Volvobussen från 1938 gick i busstrafik i Lidköping under krigsåren. Sedan skulle den bli sightseeingbuss i Örebro. Nu är den en ömt vårdad klenod hemma hos Kjell Gustavsson.
Selma ”Skog” Nygren och William ”Varg” Sallros täljer i ordning pinnar inför pinnbrödsbakning. Foto: Karin Löwengren
Greta "Gräs" Olsson har täljt till en bra spets. Foto: Karin Löwengren

Ny inspiration viktigt för Stråkorkan på skogsäventyr

Naturbingo och pinnbröd för att elda på sammanhållningen när Nora Kulturskola startar inför hösten.

Stråkorkestern Stråkorkanen från Nora Kulturskola har haft höstuppstart. De två lägerdagarna går till övning, uppspelning för föräldrarna, men också ett skogsäventyr för att stärka sammanhållningen i gruppen. Tillsammans med naturskolepedagogen Lotta Sörman spenderade de en eftermiddag på Indianberget i skogen bredvid Norvalla idrottsplats. För att Lotta skulle lära sig namnen på barnen fick barnen kalla sig för något som finns i skogen.

Skogsdag ny tradition

Åsa ”Åska” Lindström, cellolärare på Nora Kulturskola, berättade att de under förmiddagen övat på två helt nya stycken, bland annat Drottningholmsmusiken av Johan Helmich Roman.

– Man hinner inte prata så mycket under gruppspelningen, därför är det viktigt att få göra något socialt tillsammans. Den här dagen har vi för att bli inspirerade, första gången vi gjorde det var förra året och nu blir det en tradition. Imorgon ska vi spela upp musiken för föräldrarna. Det blir som ett litet tvådagarsläger.

Toaspaden är med

På vägen till skogen har de naturbingo, där ord som snigel, blomma och svamp finns med. Det har regnat och är lite blött i skogen, men det är bra för då kan de kryssa snigel på bingon. Elsa ”Ekorre” Larsson, 9 år, hittar ett skal som hon visar upp. Hon vågar inte riktigt peta på det, men Lotta säger att det är från ett fågelägg.

– Vad ska vi ha den här till? ropar Lotta och visar upp en spade. När hon samtidigt viftar med en toapappersrulle förstår alla vad spaden är till för och fnissar lite.

Gott med pinnbröd

Selma ”Skog” Nygren har spelat altfiol i ett år, medan William ”Varg” Sallros har spelat fiol i två år. De sitter och täljer till varsin pinne att linda pinnbrödsdeg runt. William är inte rädd för att skada fingrarna när han täljer.

– Jag är van att vara ute i skogen, jag gillar att grilla pinnbröd.

Att använda eldstål visar sig inte vara det enklaste och det finns risk att bröddegen får ätas ogräddad.

– Jag kan tydligen bara tända eld i kakelugnar, konstaterar cellolärare Åsa, innan Elsa, som är scout, till slut lyckas få eld på sin näverbit.

När eftermiddagen går mot sitt slut är det mycket skratt och prat om vad de har sett. Visst är det skönt att det är lite sommarlov kvar, men äntligen får de börja spela tillsammans igen.