E-handel med lokala företag och butiker

Visst förundrades jag över att statsministern inte hade handlat på nätet. En månad efter erkännandet: Har Löfven hunnit testa digital shopping än?

En vanlig månad har 70 procent av svenskarna e-handlat, en ökning med 13 procent från föregående år och e-handeln omsatte 87 miljarder enligt Postnords ”E-barometern” 2019. Vanligast är köp av kläder, skor, skönhet- och hälsoprodukter.

Även om jag gillar digitala lösningar har jag varken köpt kläder eller skor utan begränsat mitt handlande till böcker och musik från nationella och internationella företag. Men aldrig från något lokalt/regionalt företag!

Jag gillar det personliga mötet och att handla hos mina lokala företag och butiker. Med corona har stödet till lokal handel blivit än viktigare, en ståndpunkt att bidra till det samhälle vi bor i. Trots utmanande tider kan jag se en viss renässans för lokal handel; sällan har min matvarubutik varit så välbesökt de senaste 20 åren som nu. Kanske även några konkurser hos lokala företag har fått oss att vakna.

Men sen då, när vi blivit vaccinerade: Kommer vi fortsätta handla i kommunen? Man behöver inte vara Nostradamus för att sia om att e-handeln blir än vanligare inom en mycket snar framtid.

Den stora frågan för företag på landsbygden är hur man kan ta del av denna marknad. Hur kan mitt Hällefors eller liknande små orter även bli digitala marknadsplatser som kanske har gemensam marknadsföring, logistik, transport och ökar antalet kunder genom unika och differentierade kvalitetsprodukter?

Den lokala handeln är inte bara viktig för företagaren själv, den är avgörande för att generera arbetstillfällen och för skatteintäkter till kommunerna. Digitalisering av landsbygdens lokala marknad är klimatsmart, möjliggör ökad kundtillströmning och försäljning samt kan ge skatteintäkter som stannar i kommunen. Jag vill e-handla från mina lokala företag!

Vi kan nog inte hoppas att Löfven kommer att verka för att landsortsföretag lättare ska kunna öka sin e-handel. Jag vill bidra till digitalisering för landsbygdens utveckling. Men energin måste finnas hos företagarna själva: Företagare på alla landsorter, förena eder!

 

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

En bra grund för att våga bli den man vill

Vi vill ge kraft åt varje människa.

Vi föds alla med en inneboende kraft. Att få växa upp i ett tryggt och välmående hem där kraften får växa och gro, är inte självklart för alla. Ju äldre jag blir inser jag vilken lyx jag hade som fick möjligheten att tillhöra ett hem där jag fick tryggheten och möjligheten att vara den jag är och bli den jag ville bli, att få kraften.

Jag tror att alla har en kraft från början men att få den att växa och blomma ut kan man behöva hjälp med. Det handlar inte om att födas med en silversked i munnen utan att under barndomen få en bra grund för att senare i livet våga bli den man vill bli.

Vi bor i ett land där alla har samma rättigheter men alla har inte samma möjligheter. Att gå i skolan och ta studenten gör de allra flesta och en större andel av befolkningen tar även chansen att studera på universitet eller högskola. Men för en del är det en lång väg dit.

Förra veckan var det student. Jag och mina barn satt på en restaurang när några klasser kom förbi firandes. Glädjen var total. I samma stund kom en grävmaskin förbi och min äldste son utbrast att jag skulle kunna bli grävmaskinist. Jag svarade honom att några av de där ungdomarna som tagit studenten idag kanske gått grävmaskinskola för att på måndag börja jobba som grävmaskinist.

Samtalet ledde vidare till att min son sa ”men mamma, ifall du vill så kan du börja skolan igen för att lära dig köra grävmaskin”. Jag sa att det skulle jag kunna om jag vill.

Det handlar just om att ha kraften att våga förändra. Där behöver vi se till att det finns ett skyddsnät för alla. Ett skyddsnät som finns där ifall du behöver hjälp med att ta fram din egen kraft. Oavsett vilket skede du befinner dig i, så ska det finnas stöttning att resa sig och våga ta klivet.

Många skolor idag jobbar med coachning. Det handlar inte bara om att hitta rätt yrke utan även om att sätta ord på vem man är som person, att våga växa och ta steg man vill men inte riktigt trott sig kunna ta. Precis som att vi söker vård för den fysiska hälsan ska det vara enkelt att få hjälp även med det mentala, redan från början.

Att fler människor blir coachade till att skapa kraft och förändring för sig själva, desto fler kan bidra till ett gott och välmående samhälle.

Linda Larsson (C) kommunalråd och distriktsordförande Örebro

Vi vill ge kraft åt varje människa

Min dagmamma Kajsa lekte med mig: Jag satt i hennes knä och hon höll fast mig i sin famn och ställde frågan: ”Var har du all din kraft?”

Då skulle jag bryta mig fri ur hennes omfamnade kram. Klarade jag inte med egen kraft att bli fri, släppte hon mig om jag svarade erkännande: ”I mors skåp!”

Ett litet nederlag men inte långt från sanningen. Mor gav ju näring, trygghet och kärlek som blev kraft hos en liten pojke.

I våras var jag en av 668 460 arbetssökande. Därtill är 200 000 så kallade långtidsarbetslösa. Enligt SCBs arbetskraftsundersökning i februari uppgick arbetslösheten till 9,7 procent i Sverige. Min första observation är att det går fort från att varit i jobb med stort ansvar och gott självförtroende till att känna sig okunnig och inte längre tro på sig själv. Kraftlös.

Det andra jag har förstått in i på huden är socialismens förbannelse i Sverige. Vi fjättrar dig hellre med låtsasstöd än att du får frihet att göra egna val för ditt liv. Du ska vara arbetare och får inte kombinera det med något annat.

Vid sidan av min förra anställning har jag haft fräckheten att ha en enskild firma. A-kassan ger rätt till så kallat begränsat företagande. Baserat på fjolårets omsättning räknade A-kassan ut att jag fick jobba åtta procent i företaget. Oavsett om jag tjänande en krona skulle det dras från ersättningen. Överskrider företagandet tio procent förloras rätten till ersättning. Staten betalar hellre 100 procent ersättningsstöd till mig som arbetslös (och kraftlös) än 90 procent till mig som företagare.

Vid utskrivning från A-kassan fick jag ett brev med uppmaning att lägga ner företaget om jag avsåg söka ersättning igen.

Sverige behöver sociala stödsystem som inte motarbetar människor eller företagare som har mod och kraft att skapa jobb, som är uppdaterade efter hur vi lever idag. Dagens ungdomar är fria, jobbar här, där och kombinerar med att driva eget.

Jag vill ge kraft till ett företagsvänligt Sverige. Varje företagare betalar trygghetssystem precis som anställda gör. Därför ska de ha samma rätt till våra trygghetssystem som till exempel sjukförsäkring, föräldraförsäkring och A-kassa.

Jag har lärt mig av Kajsa att min kraft och frihet finns hos mig själv.

Tobias Nygren (C) Ledamot kommunfullmäktige, Hällefors

Skogen behöver ett flexiblare skydd

Äganderättsfrågan för skog har varit aktuell i flera år. Äganderätt och skötseln av skogen har ifrågasatts. Många äger ju bil eller villa och ingen tycker det är konstigt. Jag har inte sett miljöorganisationer ifrågasätta det ägandet, än mindre att delar av villatomten eller ett rum i villan ska avsättas till det allmänna och skötas annorlunda än vad ägaren vill.

Allemansrätten är unik. I de flesta länder finns ingen automatik att helt fritt besöka skogsområden. Många svenskar som utifrån allemansrätten får tälta en natt nöjer sig inte med den förmånen. Många tror sig ha rätten att bestämma över skog som någon annan äger. Exempelvis förslag på avsättning till nyckelbiotoper och naturreservat.

Bolagen som köper virke har kommit överens om att inte avverka en nyckelbiotop. I praktiken innebär det ofta att markägaren hindras att sköta skogen utan att få ekonomisk ersättning.

Det finns grupper som jobbar med opinionsbildning i syfte att det över huvud taget är fel att avverka skog. Det behöver inte ens vara en nyckelbiotop. På senare tid har SVT, DN och andra debattörer haft inslag och artiklar där man framstår som specialister. Media går ofta miljörörelsens ärenden och negligerar skogsbranschen och skogens betydelse för vår ekonomi. Dessutom finns politiker på vänsterkanten som på allvar ifrågasätter det privata ägandet av skog.

Att få tillgång till att gå i skogen innebär inte rätten att styra hur skogen ska skötas.

I Januariavtalet fick Centern med ett utredningsuppdrag i detta ämne. För några veckor sedan kom utredningsförslaget.

Miljöorganisationerna och partier till vänster tror att det bästa för miljö och biologisk mångfald är att inte avverka alls. Partier till höger kritiserar som vanligt Centerpartiet för delar i utredningen som inte är bra.

Centerpartiet vill att:

Markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten.

Det behövs nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark.

Avsättningar av skog ska ske mer frivilligt.

Tvingande avsättningar ska helst inte ske. Om det sker förutsätts full och omedelbar ersättning.

Slutförslaget ska nu efter remisserna förhandlas fram politiskt. Centerpartiet kommer aldrig att medverka till att äganderätten försämras.

Anders Lycketeg Kretsordförande för Centerpartiet i Hallsberg

Helena Vilhelmsson

Bagatellisera inte hundsmugglingen

Livet efter pandemin börjar nalkas och kanske kan vardagen åter bli lite mer normal. Vad det nya normala är återstår dock att se. Distansarbete och semester i Sverige kanske kommer att bestå. Förra året slog försäljning av båtar alla rekord och i år har efterfrågan på hus på landet rusat i höjden.

En av de kanske mer oväntade, och tråkiga, effekterna av pandemin, har varit att efterfrågan på valpar ökat när människor jobbar hemma. De seriösa uppfödarna i Sverige klarar inte att möta den ökade efterfrågan, vilket har skapat möjligheter för oseriösa uppfödare och ökad illegal import av valpar. Att hundar smugglas in i Sverige kanske kan framstå som en bagatell. Men det är det inte.

Smuggelhundar saknar nödvändiga vaccinationer, det finns risk för rabies och andra smittsamma sjukdomar och parasiter som kan smitta till människor.

Hundsmugglingen är ofta en del av en organiserad brottslighet, och de intjänade pengarna finansierar inte sällan annan kriminell verksamhet.

Hundsmuggling är en tragedi för djuren. För tikarna som utnyttjas i valpfabriker. För valparna som göms i flyttlådor och under säten, eller helt öppet i bilarna men med falska intyg och papper. För de hundar som är så sjuka att de måste avlivas, direkt vid gränsen eller när de nått en ny ägare. För de valpar som nekas att komma in i landet, som skickas tillbaka dit de kom ifrån, för att sedan återkomma till Sveriges gränser en tid senare.

Det saknas verktyg för att stoppa hundsmugglingen. Beslagtagna valpar bör omhändertas och omplaceras efter karantän istället för att avvisas vid gränsen, så att smugglarna inte kan göra nya försök att passera gränsen.

Tullverket, Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Polismyndigheten och veterinärerna måste få resurser och lagstöd för att stoppa hundsmugglingen. Straffskärpning måste till, idag jämställs hundsmuggling med att smuggla en liter vodka. Det här måste ändras snabbt, annars är risken att utvecklingen kommer att fortgå och eskalera även efter pandemin.

Centerpartiet har påtalat detta för landsbygdsminister Jennie Nilsson vid ett flertal tillfällen. Dock vilar det yttersta ansvaret på dig som köper hund. Se till att alla papper och intyg är i god ordning, annars riskerar du höga veterinärkostnader och ett sorgligt öde istället för en trogen hundvän.

Helena Vilhelmsson (C) riksdagsledamot Örebro län

Nu undrar vi när livet ska bli normalt

Det senaste dryga året har varit allt annat än normalt. Nu undrar vi när livet ska återgå till vad som är normalt – och om detta någonsin kommer att ske.

Själv har jag berörts av pandemin som regionpolitiker. Den har varit stående ämne på dagordningarna, även på områden som regional tillväxt, kollektivtrafik och kultur. Genom händelser i den egna familjen vet jag också hur det är att vara rejält covidsjuk.

Möjligen är det så att mänskligheten nu går in i en ny fas, att vi fortsättningsvis måste säsongsvaccinera oss mot coronaviruset. Ingen vet säkert, men virusets benägenhet att mutera kan betyda att skyddet regelbundet måste förnyas.

Jag tror också att vi kommer att ta med oss en striktare syn på hygien och riskbeteende in i framtiden. Detta kommer att behövas om viruset kommer att fortsätta att sprida sig i muterade varianter.

Den nu pågående pandemin tog sin början i 11-miljonersstaden Wuhan. Min övertygelse säger att storstäder av detta slag inte är av godo för mänskligheten ur ett hälsoperspektiv, utan riskerar att vara en grogrund för smittspridning.

Allting är relativt. Stockholm är en småstad i jämförelse med Wuhan. I min ungdom jobbade jag där i fem år utan att ta någon större skada av det. Men min upplevelse var att i denna med svenska mått mätt storstad mådde människorna över lag sämre psykiskt än vad jag noterat där jag tidigare framlevt mina dagar, på platser som Kumla, Örebro och Borås. Inte minst upplevde jag att en stor andel människor i Stockholm paradoxalt nog var väldigt ensamma.

Ett trendbrott som inträffat i samband med pandemin är att urbaniseringen ser ut att ha bromsats upp, att fler människor söker sig till mindre orter och landsbygden. Må detta hålla i sig. Det vore bra både för lokalsamhället och för folkhälsan.