Fler elever i länet behöver läsa ett yrkesprogram

Samtidigt som Örebro läns nästan 3300 niondeklassare nu ska göra sina gymnasieval råder stor osäkerhet och kris på många delar av arbetsmarknaden. I Örebro län var 2200 unga mellan 18—24 år arbetslösa eller i program under december.

Samtidigt vet vi att många anställningsförsök misslyckas – arbetsgivare vill anställa men hittar ofta inte rätt kompetens. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas i Örebro län. Detta beror till del på att för få väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet. På nationell nivå behöver andelen som läser ett yrkesprogram öka från dagens ca 30 procent till 40 procent för att motsvara arbetsmarknadens behov.

Utbildningsval är alltid viktiga, men i tider av osäkerhet och lågkonjunktur är det ännu viktigare. Eleverna som nu gör sina gymnasieval ska ut på arbetsmarknaden eller vidare till studier våren 2024. Rimligen kommer situationen i världen och på den svenska arbetsmarknaden då se annorlunda ut. Det är svårt att exakt sia om hur arbetsmarknaden flera år i framtiden kommer att se ut men enligt de flesta analyser – däribland en nyligen gjord studie av WSP – kommer bristen på yrkesutbildad arbetskraft att öka kraftigt inom många av de olika yrkesinriktningar som ges på gymnasiet.

Däremot vet vi hur historien ser ut. Vi vet att det är stora skillnader både inom och mellan gymnasieutbildningar. Av de elever i Örebro län som gick ut från Fordons- och transportprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet 2015 var 75 procent respektive 71 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden 2018. Från naturvetenskapsprogrammet studerade 72 procent på högskolan, men från Samhällsvetenskapsprogrammet var det endast drygt 40 procent som gjorde det.

Det är svårt men viktigt att göra ett medvetet och genomtänkt gymnasieval. Programmen är många och inriktningarna är ännu fler. På många sätt kan man säga att en ung persons möjlighet är oändliga. Det är bra, men det är inte säkert att den känslan underlättar själva gymnasievalet. Kommunerna måste säkerställa att det finns bra och lättillgänglig information så att elever och föräldrar enkelt kan ta del av utbildningarnas resultat och jämföra deras kvalitet.

Att vi har ett kraftigt underskott på yrkesutbildad arbetskraft beror delvis på att elevernas efterfrågan på dessa utbildningar minskar, från en från början för låg nivå. I Örebro län har andelen som har ett yrkesprogram som förstahandsval minskat med drygt en procentenhet mellan 2013 och 2019. En viktig uppgift för skolpolitiken i Sverige är att öka attraktiviteten i yrkesprogrammen.

Företagen i regionen måste kunna få tag i medarbetare med rätt kompetens också i framtiden. Den utbildningsbakgrund som allra flest företag efterfrågar är gymnasial yrkesutbildning. Därför är det extra välkommet att flera satsningar gjorts i regionen för att informera om både gymnasieutbildningar och yrkesutbildningar för vuxna.

Karl Hulterström Svenskt Näringsliv Örebro

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

När ska vår generation få ett jämställt samhälle?

I år firar vi att det var 100 år sedan kvinnor fick rösträtt. Sverige har kommit framåt, men det räcker inte. Jämställdhet är något vi måste prioritera och se till att föra framåt tillsammans.

Jag är 15 år och jag vill visa på tre exempelområden där jag tycker jämställdheten borde ha kommit längre.

För det första vill jag nämna lönen mellan könen. Det räcker inte att lönen är lika på samma arbetsplats utan även mellan jobb som kräver lika mycket utbildning. Varför tjänar sjuksköterskor som grupp mindre än vad rörmokare gör, trots högre utbildning? En anledning är att kvinnor inte haft möjlighet att öka sin lön för att de har tagit större ansvar för hem och barn.

För det andra vill jag se en jämställd idrott. Vi säger “Allsvenskan” och “Damallsvenskan”. Det tycker jag är helt fel, heter det Damallsvenskan ska det också heta Herrallsvenskan! Visst är det så som många påstår att herrarna har fått spela fotboll under en mycket längre tid. Varför är det så tror ni? Kvinnor har inte haft samma möjligheter, och nu när de har det, ska det då ses som ett andrahandsalternativ? Eftersom män har kommit i första hand och exempelvis kan ha fotboll som heltidsjobb, så är det betydligt färre kvinnor som har det och behöver därför ha ett annat jobb för att kunna försörja sig.

För det tredje vill jag prata om normer. Våra normer påverkar allt från jämställda löner, idrott, mäns våld mot kvinnor, psykisk ohälsa och en massa mer. Bland oss unga finns förväntningar på hur vi ska vara beroende på vilket kön vi har. Tjejer ska prestera i skolan och på killar finns en förväntan att de ska vara stökiga och coola. Det finns förväntningar på oss som gör att många inte vågar vara sig själva. En allvarlig följd kan vara att killar inte vågar ta hjälp på samma sätt som tjejer om de mår psykiskt dåligt.

Många anser att det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män som gör att de behandlas olika. Visst finns det skillnader, men det ska väl inte vara en anledning till att vi ska behandlas olika eller ges olika förutsättningar och rättigheter. Om skillnaderna bara var biologiska hade det sett likadant ut i hela världen under alla generationer. Så är det inte, utan skillnaderna är i stora drag skapade av oss människor och våra tankar. Det betyder att vi kan ändra dem hela tiden.

Män har haft rösträtt i många fler år än vad kvinnor har haft. Kvinnliga läkare, politiker, forskare och idrottare har inte förekommit lika länge som män i historien. Därför har kvinnor haft kortare tid på sig att kunna ta sig upp och in på arbetsmarknaden. Har män bara fått vara med för att de är män har jag frågat mig själv?

Jämställdhet är inte bara en fråga för kvinnor. Utan för att komma framåt måste kvinnor, män och ickebinära alla hjälpas åt.

Nu är det dags för vår generation att ändra på det här.

Elin Fingal Swens, Kunskapsskolan klass 8.3

Föreningslivet är viktigt för demokratin!

I Sverige är vi mitt uppe i ett firande av att vår demokrati fyller 100 år. Det är ungefär lika länge sedan som den första ”SV-studiecirkeln” Fria tankars hem startade. För oss i Studieförbundet Vuxenskolan är arbetet med människors möjlighet att utvecklas tillsammans med andra i demokratiska former en bärande tanke i att vi överhuvudtaget finns till. Vi ser ett starkt behov, nu som för 100 år sen, av många mötesplatser i vardagen där det finns möjlighet att finna ny kunskap, bryta åsikter och tankar samt skaffa sig redskap för att påverka samhällsutvecklingen.

Vi står inför stora utmaningar. Den pågående pandemin har påverkat oss alla med inställda föreningsmöten, framflyttade studiecirklar och sparsamt med kulturella upplevelser. När det lokala föreningslivet får stå tillbaka påverkas inte bara den enskildas vardag, det har även betydelse för tillit, demokrati och folkhälsa.

I föreningslivet samlas människor kring ett gemensamt intresse men pandemin har gjort att mycket verksamhet har ställts in samtidigt som människors liv fortgår. På SV Örebro län verkar vi för att möta föreningarnas behov av nya sätt att mötas för att kunna genomföra exempelvis styrelsemöten och stämmor. Genom att bidra till att föreningar tar klivet in i den digitala sfären får demokratin en chans i tider av distans.

Den lokala demokratin påverkas också. Redan innan pandemin såg vi en minskning av det politiska engagemanget runt om i landet. Var tredje person tvivlar idag på sin egen förmåga att delta i en grupp eller förening som sysslar med politiska frågor. Var fjärde person har aldrig försökt påverka i en samhällsfråga. Det är mycket oroande för vår demokrati, en problematik som vi alla behöver ta på allvar.

Rösträtten är en av de viktigaste funktionerna i en demokrati. Men det är trots allt bara 30 år sedan människor med intellektuell funktionsnedsättning fick rösträtt och studier visar att i den gruppen är det bara två av tio som röstar. Det är ett demokratiskt problem för det svenska samhället. Därför fortsätter vi att engagera oss i satsningen ”Mitt Val” inför valåret 2022.

Mitt Val är en studiecirkel för personer som vill ha, eller behöver, enkel och begriplig information om demokrati och hur ett val går till.

På SV Örebro län har vi arbetat med Mitt Val sedan starten 2014. Det är en viktig studiecirkel utifrån alla människors rätt att få kunskap och möjlighet att fatta välgrundade beslut i stora frågor. Vi ser det som en viktig uppgift att erbjuda Mitt Val inför valet 2022.

Vi är övertygade om att en av de viktigaste delarna i hur vi bygger upp ett hållbart samhälle och stärker den liberala demokratin är den fria och frivilliga folkbildningen och breda föreningslivet. Folkbildningen och föreningslivet jobbar genom tusentals frivilliga och engagerade, skapar strukturer och arenor för samtal, bildning och samverkan. Tillsammans motverkar vi ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa, vi bidrar till etablering för nyanlända och skapar plats för lokal demokrati.

Vi behövs i människors liv. Vi behövs för en levande demokrati. Vi behövs för att ge människor framtidstro.

Vi uppmanar alla förtroendevalda i Örebro län att aldrig ta föreningslivet för givet. Därför är det viktigt att ideella organisationer och den fria folkbildningen får fortsatt stöd och kan göra sin röst hörd. Tillsammans bidrar vi till engagemang och kraft att förändra. Här bär varje enskild studiecirkel på nycklar för att vara en del i demokratibygget, och du som är cirkelledare har en oerhört viktig roll här.

Tillsammans för demokratin!

Ulrika Heie, förbundsordförande Studieförbundet Vuxenskolan

Lars Berge-Kleber, ordförande Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län

Ska regeringen inse det orimliga i sitt agerande?

Vi har snart levt med pandemin och dess konsekvenser i ett helt år. Ett år av lidande för både privatpersoner och för företag, i vissa fall med tragiska följder där anhöriga gått bort och livsverk försvunnit. Regeringen har informerat om rekommendationer, ibland vaga och ofta öppna för tolkning, och infört hastiga restriktioner. De allra flesta har försökt följa dessa för att hjälpa till att få ner smittspridningen och skydda vår befolkning. För företagen har många restriktioner haft svåra konsekvenser. Visst har det varit relativt lätt för den typ av företag som kunnat bidra genom att ordna för anställda att kunna arbeta hemifrån och fortsätta sitt värv på distans, men för väldigt många företagare som lever på att dra besökare till sig så har det varit förödande.

Branschorganisationer har uttalat sig om svårigheterna deras medlemmar möter när de försöker parera regeringens snabba beslut om restriktioner eller förlängningar med planering av personal och inköp av varor. För restaurangerna är detta extra känsligt på grund av matvarornas hållbarhet och det faktum att det är en personalintensiv bransch. Även andra aktörer som handel, hotell och olika former av kultur och mötesarrangörer är drabbade.

Vi har en konkret fråga till statsminister Stefan Löfven: De utlovade stöden dröjer och redan ansträngda företagsekonomier övergår i omedelbar kris. Att läsa ett uttalande från statsministern om att regeringen inte är främmande för ytterligare stöd ”om man skulle upptäcka ett behov” tyder på en osedvanligt dålig förståelse för verkligheten. Hör du oss inte?

Och frågan går direkt till finansminister Magdalena Andersson: Vad ser du framför dig för verklighet? Är det att det är bättre att skjuta kostnader för staten på framtiden då de kommer att användas till bostadsbidrag, socialbidrag, a-kassa och liknande stöd när arbetslösheten stiger till skyhöga nivåer istället för att stötta företag som i grunden är sunda nu direkt?

Det är i så fall falsk matematik. Förutom alla förlorade arbetstillfällen så kommer även fastighetsmarknaden att påverkas när många lokaler gapar tomma. I våra städer är fastighetsägarna tillsammans med kommunerna en stark motor i att utveckla staden till en plats där människor vill bo, verka och vistas i och som dessutom lockar besökare från när och fjärran. Med en lägre fastighetsvärdering grundad på lägre hyresintäkter kommer de ekonomiska bidragen till fortsatt platsutveckling att minska, investeringar uteblir och städerna förlorar på sikt sin attraktivitet. Därmed kommer vi inte kunna vidareutveckla en av våra stora exportnäringar; turismen.

Vi uppmanar regeringen att inte vänta längre. Se till att få ut stöden. Granskningar kan göras i efterhand för att säkerställa att rätt företag får ta del av bidragen. Nu är inte tiden att sitta på kontoret och göra utredningar. Inse det orimliga att införa restriktioner utan att följa upp med stöd. Vi är flera som påtalat detta under en längre tid. Vi vill därför kalla till möte med Löfven och Andersson för att snarast få svar på våra frågor. Vi är alla beredda att koppla upp oss på kort varsel och ge vår bild av hur våra städer mår efter ett år med Corona pandemins konsekvenser.

Stina Storm, VD City Örebro Jessika Wassberg, VD Avenyföreningen Göteborg Caroline Wallin, Cityledare Borås City Lasse Westin, Centrumutvecklare Centrala Stadsrum Falun Gabrielle Gjerswold, VD City i Samverkan Stockholm Marcus Pallvid, Verksamhetsledare City Trollhättan Calle Hedman, Centrumutvecklare Destination Östersund Cecilia Reinholdsson, Centrumledare Eslövs Stadskärneförening Daniel Swärd, Cityledare Gävle Citysamverkan Caroline Bengtsson, Cityledare Halmstad City Klas Johnsson, Ordförande Handelsföreningen i Sölvesborg Minna Thörnqvist, handelsplatsutvecklare Handelsplats Höganäs Hanna Candell, VD Helsingborg City Johan Jönsson, Centrumledare HessleCity Hässleholm Lena Dalerup, VD Innerstaden Göteborg Lisa Söderholm, VD Kalmar City Samverkan Caroline Strindlund, Centrumutvecklare Kramfors Handel Tin Josefsdotter, verksamhetsledare Kristianstad City David Nilsson, VD Linköping Citysamverkan Pia Sandin, VD Malmö Citysamverkan Stina Storm, BID manager Norrköping Jonas Albecker, VD Stadsutveckling i Sundsvall AB Aljoša Lagumdžija, centrumchef Södertälje City Lisa Thörn, VD Uppsala City Maria Fors, VD Västerås Citysamverkan Nils-Petter Nilsson, VD Växjö Citysamverkan Veronika Green, verksamhetsutvecklare Ystad i centrum Andreas Jarud, VD Ängelholms Näringsliv AB

Dags att ta helhetsgrepp om Kumlas ursprung

Hållbar utveckling handlar om att förvalta befintliga resurser. Att ta hand om kulturmiljö och kulturhistoriska värden är att ägna sig åt resurshushållning. Kulturmiljöer representerar människors ekonomiska och kulturella investeringar genom tiderna och manar därför till särskild aktsamhet.

Kulturmiljön ska inte bara bevaras utan utvecklas, vårdas och göras känd. Kulturmiljön fungerar som källa till trygghet och förankring för invånarna.

Kumla högar och Kumlaby är platsen som har gett Kumla dess namn. Det innebär att man kan kalla resterna av Kumla högar för Kumlas födelseplats. Tittar man närmare på Kumlas kommunvapen, ser man under de två korslagda skomakarhammarna, Kumla högar, ”treberget”, i silver längst ner på skölden.

Kumla högar är ett gravfält och boplats från vendel- och vikingatiden, år 550–1050 e.Kr.  Gravfältet är beläget på den nord-sydgående Karlslundsåsen. Tidigare hämtades grus här, vilket har resulterat i att endast mindre delar av de ursprungliga höjdryggarna finns kvar. Gravfältet har varit föremål för arkeologiska utgrävningar vid flera tillfällen, bland annat hittades ett dräktspänne i brons, ”Kumlasmycket” som har rekonstruerats.

Området har också biologiska värden. Här växer en rik torrängsflora med bland annat den fridlysta backsippan.

Hela området Kumlaby med kyrka är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Centerpartiet ser positivt på att Länsstyrelsen har inlemmat Kumla högar i riksintresset för att förtydliga områdets tidsdjup. I stort sett ställer sig Centerpartiet bakom Länsstyrelsens syn på att skydda ett större geografiskt område i översiktsplanen.

Tiden är nu mogen för att lyfta fram och värna Kumlas ursprung. Centerpartiet förslår därför en arbetsgrupp som tar ett helhetsgrepp kring området och upprättar en plan för återställandet av högarna och dess omgivning. Dessutom behövs en genomlysning av det gamla sockencentrum med betydelsefull kyrkplats, odlingslandskap med imponerande återuppbyggd 1800-talskyrka och radby på åsen med klockargård, skola, prästgård och länsmansbostad med mera.

Med kulturmiljön kring Kumla högar och Kumlaby som grund kan vi fortsätta att skapa goda förutsättningar för utveckling och attraktivitet i vår stadsmiljö. Denna typ av kulturmiljövård handlar om respekt för det som varit, men också om möjligheten för kommande generationer att förstå sin nutid och framtid genom att kunna göra kopplingar bakåt i tiden.

Frank Tholfsson, Centerpartiet i Kumla

”Tyvärr är det inte möjligt i nuläget av flera orsaker”

Svar till: Sonja Cederlöf ”Flytta ut vaccineringen åt oss på landsbygden”

Region Örebro län vaccinerar på fem vaccinationsmottagningar i länet. De ligger i Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg och två i Örebro. Vi hade gärna vaccinerat på länets alla mindre orter. Tyvärr är det inte möjligt i nuläget av flera orsaker.

De vaccin vi får kräver speciella förhållanden; förvaring i extremt låga temperaturer i avancerade frysar, säker blandning och beredning samt begränsad hållbarhet efter bruten förpackning. Om vi  därtill inte kan garantera en obruten kylkedja kan vaccinet förlora sin effekt. Vårt mål är att så snabbt och säkert som möjligt vaccinera länets befolkning.

Ännu så länge har vi därtill fått begränsade och reducerade mängder vaccin till vårt län. Vi har fått ställa om planeringen varje vecka för att hantera doserna. Det gör det svårt att fördela till mindre enheter och vårdcentraler. Vi är måna om att ta till vara varenda dos för att så många som möjligt av länets invånare ska kunna erbjudas vaccin. När det kommer andra vacciner med andra och enklare krav på förvaring och hantering, samt i rikligare mängd kan vaccinationerna erbjudas på fler orter.

För att boka tid för vaccination kommer man både att kunna ringa ett särskilt nummer och boka tid via e-tjänsterna på 1177.se.

Inger Nordin-Olsson, vaccinationssamordnare, Region Örebro län

Relaterade artiklar:

Flytta ut vaccineringen åt oss på landsbygden (2021-02-04)