Lars Allbertson har tävlat i skytte på denna plats på 60 -70-talet
Lars Allbertson, Odensbacken har själv tagit tag i renoveringen av skyttepaviljongen. Nu söker han fler som vill hjälpa honom att göra klart, helt ideellt förstås. Foto: Sofie Isaksson
Räckena har Lars bekostat själv och gjort kopior av de gamla räckena. Ulla och Lars Lindegren har hjälpt till att måla dem och paviljongen. Foto: Sofie Isaksson
År 1905 Askers Skytteförening, dansbanan och skyttepaviljongen. Dansbanan revs på 40-talet. Foto: Sam Lindskog/ Örebro läns museum

Söker fler som vill rädda skyttepaviljong i Asker

En gammal skyttepaviljong har fångat Lars Allbertsons intresse. Nu söker han fler som vill hjälpa till att färdigställa den inför återinvigning i höst.

Efter Tångsättersvägen och en bit in i skogen på platsen Mörby-Skans ligger en gammal skyttepaviljong. Det var Askers Skytteförening som byggde den, här fanns även en dansbana och en ytterligare paviljong som inte längre finns kvar.

Den 22 september 1901 invigdes platsen under pompa och ståt.

120 år senare

Nu hoppas Lars Allbertson i Odensbacken att återinviga den 120 år senare och på samma dag.

– Du skulle ha sett hur det såg ut här i höstas. Tage Larsson hjälpte till att röja och han såg inte ens paviljongen för all sly, skrattar Lars.

Gilbertsson på Mörby gård ställer upp med material för renovering. Det ideella arbetet står Lars för i nuläget samt Lars och Ulla Lindegren har hjälpt till att måla. Hittills har paviljongen riktats upp, det har röjts för vägen och målning har påbörjats i olika gröna toner. Färgerna har han hämtat upp från flagorna på det gamla trät. På 70-talet lades plåt på taket. Nu ska hängrännor upp, gavelspetsar ska målas och Mörby gård ska tillhanda hålla med en lift.

Söker fler intresserade

I dagsläget har Lars gjort en förfrågan efter fler frivilliga att hjälpa till med renoveringen av paviljongen via grupper på Facebook. Och kanske finns det någon förening som kan samla in uppgifter om platsen hoppas han på då han själv inte är någon hejare på datorer.

Askers Skytteförening lades ned någon gång på 1990-talet tror Lars.

På gamla bilder från 1905 kan man se två paviljonger med flaggor vajande och en dansbana där en massa människor står uppställda. På platsen idag kan man föreställa sig var detta låg tlll vänster om den befintliga paviljongen.

Lars har själv skjutit här i 20 års tid. 1967 friade Lars i Odensbacken och sedan följde han med svärfar som var mästerskytt på Byalagsskjutniing där även hustrun var med. Det kunde vara 30 lag som tävlade på den tiden berättar Lars. De sköt från 200 meter och även 300 meter och då skulle banan spärras av för publikens säkerhet.

I gamla dokument har Lars hittat att Askers Skytteföreningen bildas år 1900 och likaså Skytteförenings Hornmusikkår.

– Jag skulle vilja hitta protokoll och annat från denna tid. Det kanske sitter någon därute som läser detta, snälla kontakta mig då, säger Lars.

Skapa en plats för umgänge

– Jag tänker att man kan ha gökotta här, eller sitta och grilla, promenera här och sedan vidare till Sportstugan i Sandvad. Till invigningen ska vi hitta på något kul kanske med musik, säger Lars.

Han går mycket i skogarna och tittar på husgrunder, gamla torp, gruvhål, dagbrott och fångstgropar för varg. Lars är mycket intresserad av den lokala historien och berättar om många fler intressanta platser. Och han önskar att som i Breven eller Lännäs att historien skulle märkas ut med skyltar för att bevaras för eftervärlden.

Vad är det som driver dig?

– Jag tycker det är synd för alla som drivit detta om ingen tar hand om det. Hade det gått fem till tio år till så hade paviljongen rasat ihop. Jag tog helt enkelt tag i det och kontaktade Gilbertsson på Mörby gård. När de står för kostnaderna så var det bara att sätta igång.

– Sedan önskar jag att jag kan få några intresserade till att hjälpa mig. Då kan det stå i 50 till 100 år till, säger Lars.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Vänner semestrar med häst och vagn genom Bergslagen

Klapprande hovar mot asfalt hör man inte så ofta numera. Men i måndags i Grythyttan hördes ardennern Erna traska rakt igenom byn med vagn efter sig och fick flanörer att titta och undra.

Snart dansar de på Hjortvallen igen

Hjortkvarns IF stod inför dilemmat att lägga ned helt eller satsa. De valde det sista. Nu väntar föreningen bara på ett sista ja från Jordbruksverket på deras projektansökan för utveckling av Hjortkvarn.

Skrift klar om katolska kyrkogården

Representanter från katolska kyrkan i Sverige medverkar när den nya skriften om Åmmebergs Katolska kyrkogård presenteras.

Storloppis ska dra in pengar till hembygdsföreningen

Ett år utan marknad, nationaldagsfirande, midsommarfirande och andra aktiviteter har tärt på kassan på för Finnerödja hembygdsförening. Nu ordnar föreningen storloppis för att dra in pengar till drift och underhåll av gården.
De tre områdena som nu undersöks av Stena. Överst Pjunkeberg, planering för 4-6 vindkraftverk. Mellanområdet Andersberg med planering för 5-8 verk. Nederst Mörtsjö/Kobäcken, där projektering har börjat och 25-35 vindkraftverk kan komma att placeras ut. Foto: Karta: Stena Renewable
Vindkraftverk. Foto: Mostphotos

Här kan det bli upp till 50 vindkraftverk

Nu tas nästa steg vad gäller vindkraft i sydöstra länsdelen. De första fågelinventeringarna är gjorda och förra veckan hölls infomöten. Tre områden i tre kommuner är aktuella. Först på tur står Mörtsjö/Kobäcken.

Nu har företaget Brevens Bruk AB skrivit ett avtal med Stena Renewable som får rätt att utreda förutsättningarna för att sätta upp vindkraft på mark som ägs av Brevens Bruk. Ett avtal har även skrivits med Boo Egendom för ett angränsande område med produktionsskog.

– Vi kom med för tre-fyra månader sedan, så det har gått fort, säger Carl-Fredrik Hamilton på Boo Egendom.

För flera år sedan var ett helt annat område aktuellt, vid Deje, men där sa Luftfartsverket nej. Sedan dess har vindkraftplanerna legat på is.

– När vi fick höra att Breven var på gång med Stena och att det handlade om mark som gränsar till våra marker kontaktade vi Stena för att de förutsättningslöst skulle titta på vår mark också, säger Carl-Fredrik Hamilton.

Innan dess hade de haft ett familjeråd, för det var inte en självklarhet att bli med.

– Vi frågade oss vad vi tycker om utsikten med vindsnurror och kom fram till att det inkräktar så pass lite att det är värt att undersöka vidare, säger Carl-Fredrik, som även talar om vikten av långsiktighet i deras satsningar med möjlighet att trygga försörjningen för framtida generationer.

I första läget handlar det om ett projekteringsavtal och om ansökan godkänns blir ett arrendeavtal.

Tomas Thuresson, vd för Brevens Bruk AB, har hela tiden lyft fram behovet av grön el och att de har marker som kan passa för vindkraft. En eventuell etablering av vindsnurror kommer på sikt även innebära en arrendeintäkt för Brevens Bruks AB.

Det är tre områden det handlar om: två mindre i Örebro kommun och ett större som ligger i både Hallsbergs och Finspångs kommuner. Stena tittar på möjligheten att sätta upp mellan 34 och 49 vindkraftverk.

I förra veckan hölls digitala informationsmöten som samlade mellan 50 och 60 personer.

– Det kom många bra inspel och frågor, säger Pia Hjalmarsson, projektledare på Stena, med erfarenhet bland annat från två andra vindkraftsprojekt i Örebro län: Kronoberget i Lekebergs kommun och Odensvi i Hallsberg.

Det är många olika undersökningar som Stena nu måste göra och redovisa i sin ansökan. Det handlar bland annat om eventuell störning för boende, om det finns höga naturvärden och vilka fåglar som finns i områdena. Vindkraftverk får endast placeras där det är förenligt med de regler som finns.

– Försvarsmakten kan ha intressen i området och då gå in och avstyrka. Till sist är det ett politiskt beslut – det kan stjälpa en etablering, säger Pia Hjalmarsson.

Nu har Stena beslutat sig för att i första hand arbeta vidare med Mörtsjö/Kobäcken, som enligt företaget ligger i ett område som Energimyndigheten pekat ut som riksintresse för vind. Inventeringar gjordes i vintras och kommer att fortsätta nu i sommar. Det handlar nu om rovfåglar.

Markerna ägs både av Brevens Bruk och Boo Egendom, och ligger i Finspång och Hallsberg.

– Vi hade goda kunskaper om Mörtsjö från början så därför gick vi igång med det. Vi får ta det försiktigt och inte ha för mycket jobb samtidigt.

En första fågelinventering har gjorts även i Pjunkeberg och Andersberg, närmare Brevens bruk, men där kommer ytterligare arbete att dröja till nästa vår/sommar.

– Vi ville ändå ge tidig information till de närboende redan nu. Det finns alltid ett stort informationsbehov, säger Pia Hjalmarsson.

– Det är tråkigt om människor är oroliga och mötena är till för att minska på den oron. Vi uppskattar också dialogen med de närboende. Ofta får vi viktig information om hur marken brukar användas. Det är svårare att nå fram med information till de som enbart är arga.

– Det är viktigt att folk får veta så det inte sprids fantasier, som att snurrorna skulle hamna 1 km från Breven, när det handlar om minst 2 km. Missuppfattningar växer dessutom gärna, säger Tomas Thuresson.

I dag medger tekniken vindsnurror som är 250 meter höga, men Stena planerar att ansöka för att bygga 270 meter högt.

– Vi tror att tekniken kommer hinna ikapp oss. Vår uppfattning är att det är bättre med stora verk än små.

Hon kan inte säga när företaget kommer att tjäna några pengar på dessa projekt, men att de har en långsiktig kalkyl som ser lönsamhet i projektet.

I nuläget ligger bollen helt hos Stena och det kommer att ta flera år innan alla processer med ansökan, eventuella överklaganden och slutliga beslut är klara.

– Om kommunens politiker anser det är en bra placering har vi inte vikt oss för en stark opinion, säger Pia Hjalmarsson.