Skogarna avgörande för framtidens klimat

Skogarna är avgörande för att lösa klimatfrågan. 2021 måste bli året då Sveriges politiker går från utredningar till beslut som visar förtroende för skogsbrukets förmåga att både öka produktionen och främja biologisk mångfald. Stark äganderätt och långsiktiga beslut behövs i ett skogsland där 60 procent av virkesvolymen levereras av skogsägande familjer.

Inför det nya året har vi väl alla samma önskan – att pandemin ska klinga av och livet återgå till det normala. Men ur det gamla grekiska ordet pandemi, som betyder hela folket, väcks också önskan att erfarenheten ska bestå: Hela mänskligheten hör ihop. Vi delar ansvaret även för ödesfrågan om klimatet. Först när vi hejdar uppvärmningen av atmosfären, kan vi rädda livsbetingelserna för allt levande på vår planet. Här spelar skogarna en nyckelroll.

FNs klimatpanel IPCC konstaterar att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är förfärande hög. Höljet kring Jorden förlorar därmed sin förmåga att släppa ut planetens värme i rymden. Temperaturen stiger, isarna smälter, naturen förändras och på sikt hotas själva livet.

I januari är det två år sedan fyra riksdagspartier i bred politisk överenskommelse skapade nuvarande regeringsunderlag. Januariavtalet formulerar en politik för miljö, klimat och stärkt utveckling av landsbygd och bioekonomi. 2020 blev utredningarnas år. Skogsutredningen lämnade sitt betänkande. Utredningen om artskyddförordningen startade. Inom myndigheter pågick översyn av regler och råd.

Under 2021 är det dags att leverera. Januariavtalet tycks inse sambanden mellan trygg privat äganderätt och drivkraft för hållbart skogsbruk som klarar både ökad virkesproduktion och ansvar för biologisk mångfald. Stora bidrag till Sveriges klimatarbete kommer från skogarna: Råvaror som kan ersätta fossila material i byggande, bränslen, textilier och det som idag är plast.

Växande friska träd som under cirka hundra år tar upp koldioxid, lagrar kol och frigör syre till atmosfären. Klart konstaterar forskningsinstitutet Skogforsk att för Sverige är skogssektorn det ojämförligt bästa redskapet för att minska koldioxidutsläppen.

Rådande svenska skogspolitik, som brukar sammanfattas i frihet under ansvar, har de senaste åren undergrävts av tillkommande EU-direktiv och myndighetsinitiativ. Skogsägare som varsamt har utvecklat höga naturvärden, har berövats sin skog, många gånger utan ersättning. Så kan det inte få fortsätta. Naturvård är en investering och en del av skogsföretagandet. Avsättningar där mark inte alls brukas måste vara frivilliga – annars ska staten betala, genom ekonomisk ersättning eller annan mark. Myndigheters olika tolkningar – och onödigt tillspetsad debatt – skapar i dag ett kaos som är absolut kontraproduktivt. Det finns skogsägare som inte vågar främja artrikedom eller spara gammal skog, inför risken att förlora sin skog.

Det är dags för svenska politiker att ta djupa andetag, orka se helhet och hitta tillbaka till en skogspolitik som främjar både miljö och produktion. När klimatfrågan ställs på sin spets, är det nödvändigt att begripa att också produktionen bärs av miljöansvar. När skogarna ska öka både virkesleveranser och artrikedom, måste vi skogsägare veta vilka spelreglerna är och att de står sig.

Innerligt önskar jag att 2021 kommer med god hälsa och sund skogspolitik. Att 2021 är Friluftslivets år passar som hand i handsken. Vi skogsägare välkomnar er alla ut i våra skogar! Berätta sedan gärna om skönheten och om skogarnas rika möjligheter.

Karin Perers
Mellanskogs ordförande

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

När ska vår generation få ett jämställt samhälle?

I år firar vi att det var 100 år sedan kvinnor fick rösträtt. Sverige har kommit framåt, men det räcker inte. Jämställdhet är något vi måste prioritera och se till att föra framåt tillsammans.

Jag är 15 år och jag vill visa på tre exempelområden där jag tycker jämställdheten borde ha kommit längre.

För det första vill jag nämna lönen mellan könen. Det räcker inte att lönen är lika på samma arbetsplats utan även mellan jobb som kräver lika mycket utbildning. Varför tjänar sjuksköterskor som grupp mindre än vad rörmokare gör, trots högre utbildning? En anledning är att kvinnor inte haft möjlighet att öka sin lön för att de har tagit större ansvar för hem och barn.

För det andra vill jag se en jämställd idrott. Vi säger “Allsvenskan” och “Damallsvenskan”. Det tycker jag är helt fel, heter det Damallsvenskan ska det också heta Herrallsvenskan! Visst är det så som många påstår att herrarna har fått spela fotboll under en mycket längre tid. Varför är det så tror ni? Kvinnor har inte haft samma möjligheter, och nu när de har det, ska det då ses som ett andrahandsalternativ? Eftersom män har kommit i första hand och exempelvis kan ha fotboll som heltidsjobb, så är det betydligt färre kvinnor som har det och behöver därför ha ett annat jobb för att kunna försörja sig.

För det tredje vill jag prata om normer. Våra normer påverkar allt från jämställda löner, idrott, mäns våld mot kvinnor, psykisk ohälsa och en massa mer. Bland oss unga finns förväntningar på hur vi ska vara beroende på vilket kön vi har. Tjejer ska prestera i skolan och på killar finns en förväntan att de ska vara stökiga och coola. Det finns förväntningar på oss som gör att många inte vågar vara sig själva. En allvarlig följd kan vara att killar inte vågar ta hjälp på samma sätt som tjejer om de mår psykiskt dåligt.

Många anser att det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män som gör att de behandlas olika. Visst finns det skillnader, men det ska väl inte vara en anledning till att vi ska behandlas olika eller ges olika förutsättningar och rättigheter. Om skillnaderna bara var biologiska hade det sett likadant ut i hela världen under alla generationer. Så är det inte, utan skillnaderna är i stora drag skapade av oss människor och våra tankar. Det betyder att vi kan ändra dem hela tiden.

Män har haft rösträtt i många fler år än vad kvinnor har haft. Kvinnliga läkare, politiker, forskare och idrottare har inte förekommit lika länge som män i historien. Därför har kvinnor haft kortare tid på sig att kunna ta sig upp och in på arbetsmarknaden. Har män bara fått vara med för att de är män har jag frågat mig själv?

Jämställdhet är inte bara en fråga för kvinnor. Utan för att komma framåt måste kvinnor, män och ickebinära alla hjälpas åt.

Nu är det dags för vår generation att ändra på det här.

Elin Fingal Swens, Kunskapsskolan klass 8.3

Föreningslivet är viktigt för demokratin!

I Sverige är vi mitt uppe i ett firande av att vår demokrati fyller 100 år. Det är ungefär lika länge sedan som den första ”SV-studiecirkeln” Fria tankars hem startade. För oss i Studieförbundet Vuxenskolan är arbetet med människors möjlighet att utvecklas tillsammans med andra i demokratiska former en bärande tanke i att vi överhuvudtaget finns till. Vi ser ett starkt behov, nu som för 100 år sen, av många mötesplatser i vardagen där det finns möjlighet att finna ny kunskap, bryta åsikter och tankar samt skaffa sig redskap för att påverka samhällsutvecklingen.

Vi står inför stora utmaningar. Den pågående pandemin har påverkat oss alla med inställda föreningsmöten, framflyttade studiecirklar och sparsamt med kulturella upplevelser. När det lokala föreningslivet får stå tillbaka påverkas inte bara den enskildas vardag, det har även betydelse för tillit, demokrati och folkhälsa.

I föreningslivet samlas människor kring ett gemensamt intresse men pandemin har gjort att mycket verksamhet har ställts in samtidigt som människors liv fortgår. På SV Örebro län verkar vi för att möta föreningarnas behov av nya sätt att mötas för att kunna genomföra exempelvis styrelsemöten och stämmor. Genom att bidra till att föreningar tar klivet in i den digitala sfären får demokratin en chans i tider av distans.

Den lokala demokratin påverkas också. Redan innan pandemin såg vi en minskning av det politiska engagemanget runt om i landet. Var tredje person tvivlar idag på sin egen förmåga att delta i en grupp eller förening som sysslar med politiska frågor. Var fjärde person har aldrig försökt påverka i en samhällsfråga. Det är mycket oroande för vår demokrati, en problematik som vi alla behöver ta på allvar.

Rösträtten är en av de viktigaste funktionerna i en demokrati. Men det är trots allt bara 30 år sedan människor med intellektuell funktionsnedsättning fick rösträtt och studier visar att i den gruppen är det bara två av tio som röstar. Det är ett demokratiskt problem för det svenska samhället. Därför fortsätter vi att engagera oss i satsningen ”Mitt Val” inför valåret 2022.

Mitt Val är en studiecirkel för personer som vill ha, eller behöver, enkel och begriplig information om demokrati och hur ett val går till.

På SV Örebro län har vi arbetat med Mitt Val sedan starten 2014. Det är en viktig studiecirkel utifrån alla människors rätt att få kunskap och möjlighet att fatta välgrundade beslut i stora frågor. Vi ser det som en viktig uppgift att erbjuda Mitt Val inför valet 2022.

Vi är övertygade om att en av de viktigaste delarna i hur vi bygger upp ett hållbart samhälle och stärker den liberala demokratin är den fria och frivilliga folkbildningen och breda föreningslivet. Folkbildningen och föreningslivet jobbar genom tusentals frivilliga och engagerade, skapar strukturer och arenor för samtal, bildning och samverkan. Tillsammans motverkar vi ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa, vi bidrar till etablering för nyanlända och skapar plats för lokal demokrati.

Vi behövs i människors liv. Vi behövs för en levande demokrati. Vi behövs för att ge människor framtidstro.

Vi uppmanar alla förtroendevalda i Örebro län att aldrig ta föreningslivet för givet. Därför är det viktigt att ideella organisationer och den fria folkbildningen får fortsatt stöd och kan göra sin röst hörd. Tillsammans bidrar vi till engagemang och kraft att förändra. Här bär varje enskild studiecirkel på nycklar för att vara en del i demokratibygget, och du som är cirkelledare har en oerhört viktig roll här.

Tillsammans för demokratin!

Ulrika Heie, förbundsordförande Studieförbundet Vuxenskolan

Lars Berge-Kleber, ordförande Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län

Ska regeringen inse det orimliga i sitt agerande?

Vi har snart levt med pandemin och dess konsekvenser i ett helt år. Ett år av lidande för både privatpersoner och för företag, i vissa fall med tragiska följder där anhöriga gått bort och livsverk försvunnit. Regeringen har informerat om rekommendationer, ibland vaga och ofta öppna för tolkning, och infört hastiga restriktioner. De allra flesta har försökt följa dessa för att hjälpa till att få ner smittspridningen och skydda vår befolkning. För företagen har många restriktioner haft svåra konsekvenser. Visst har det varit relativt lätt för den typ av företag som kunnat bidra genom att ordna för anställda att kunna arbeta hemifrån och fortsätta sitt värv på distans, men för väldigt många företagare som lever på att dra besökare till sig så har det varit förödande.

Branschorganisationer har uttalat sig om svårigheterna deras medlemmar möter när de försöker parera regeringens snabba beslut om restriktioner eller förlängningar med planering av personal och inköp av varor. För restaurangerna är detta extra känsligt på grund av matvarornas hållbarhet och det faktum att det är en personalintensiv bransch. Även andra aktörer som handel, hotell och olika former av kultur och mötesarrangörer är drabbade.

Vi har en konkret fråga till statsminister Stefan Löfven: De utlovade stöden dröjer och redan ansträngda företagsekonomier övergår i omedelbar kris. Att läsa ett uttalande från statsministern om att regeringen inte är främmande för ytterligare stöd ”om man skulle upptäcka ett behov” tyder på en osedvanligt dålig förståelse för verkligheten. Hör du oss inte?

Och frågan går direkt till finansminister Magdalena Andersson: Vad ser du framför dig för verklighet? Är det att det är bättre att skjuta kostnader för staten på framtiden då de kommer att användas till bostadsbidrag, socialbidrag, a-kassa och liknande stöd när arbetslösheten stiger till skyhöga nivåer istället för att stötta företag som i grunden är sunda nu direkt?

Det är i så fall falsk matematik. Förutom alla förlorade arbetstillfällen så kommer även fastighetsmarknaden att påverkas när många lokaler gapar tomma. I våra städer är fastighetsägarna tillsammans med kommunerna en stark motor i att utveckla staden till en plats där människor vill bo, verka och vistas i och som dessutom lockar besökare från när och fjärran. Med en lägre fastighetsvärdering grundad på lägre hyresintäkter kommer de ekonomiska bidragen till fortsatt platsutveckling att minska, investeringar uteblir och städerna förlorar på sikt sin attraktivitet. Därmed kommer vi inte kunna vidareutveckla en av våra stora exportnäringar; turismen.

Vi uppmanar regeringen att inte vänta längre. Se till att få ut stöden. Granskningar kan göras i efterhand för att säkerställa att rätt företag får ta del av bidragen. Nu är inte tiden att sitta på kontoret och göra utredningar. Inse det orimliga att införa restriktioner utan att följa upp med stöd. Vi är flera som påtalat detta under en längre tid. Vi vill därför kalla till möte med Löfven och Andersson för att snarast få svar på våra frågor. Vi är alla beredda att koppla upp oss på kort varsel och ge vår bild av hur våra städer mår efter ett år med Corona pandemins konsekvenser.

Stina Storm, VD City Örebro Jessika Wassberg, VD Avenyföreningen Göteborg Caroline Wallin, Cityledare Borås City Lasse Westin, Centrumutvecklare Centrala Stadsrum Falun Gabrielle Gjerswold, VD City i Samverkan Stockholm Marcus Pallvid, Verksamhetsledare City Trollhättan Calle Hedman, Centrumutvecklare Destination Östersund Cecilia Reinholdsson, Centrumledare Eslövs Stadskärneförening Daniel Swärd, Cityledare Gävle Citysamverkan Caroline Bengtsson, Cityledare Halmstad City Klas Johnsson, Ordförande Handelsföreningen i Sölvesborg Minna Thörnqvist, handelsplatsutvecklare Handelsplats Höganäs Hanna Candell, VD Helsingborg City Johan Jönsson, Centrumledare HessleCity Hässleholm Lena Dalerup, VD Innerstaden Göteborg Lisa Söderholm, VD Kalmar City Samverkan Caroline Strindlund, Centrumutvecklare Kramfors Handel Tin Josefsdotter, verksamhetsledare Kristianstad City David Nilsson, VD Linköping Citysamverkan Pia Sandin, VD Malmö Citysamverkan Stina Storm, BID manager Norrköping Jonas Albecker, VD Stadsutveckling i Sundsvall AB Aljoša Lagumdžija, centrumchef Södertälje City Lisa Thörn, VD Uppsala City Maria Fors, VD Västerås Citysamverkan Nils-Petter Nilsson, VD Växjö Citysamverkan Veronika Green, verksamhetsutvecklare Ystad i centrum Andreas Jarud, VD Ängelholms Näringsliv AB

Dags att ta helhetsgrepp om Kumlas ursprung

Hållbar utveckling handlar om att förvalta befintliga resurser. Att ta hand om kulturmiljö och kulturhistoriska värden är att ägna sig åt resurshushållning. Kulturmiljöer representerar människors ekonomiska och kulturella investeringar genom tiderna och manar därför till särskild aktsamhet.

Kulturmiljön ska inte bara bevaras utan utvecklas, vårdas och göras känd. Kulturmiljön fungerar som källa till trygghet och förankring för invånarna.

Kumla högar och Kumlaby är platsen som har gett Kumla dess namn. Det innebär att man kan kalla resterna av Kumla högar för Kumlas födelseplats. Tittar man närmare på Kumlas kommunvapen, ser man under de två korslagda skomakarhammarna, Kumla högar, ”treberget”, i silver längst ner på skölden.

Kumla högar är ett gravfält och boplats från vendel- och vikingatiden, år 550–1050 e.Kr.  Gravfältet är beläget på den nord-sydgående Karlslundsåsen. Tidigare hämtades grus här, vilket har resulterat i att endast mindre delar av de ursprungliga höjdryggarna finns kvar. Gravfältet har varit föremål för arkeologiska utgrävningar vid flera tillfällen, bland annat hittades ett dräktspänne i brons, ”Kumlasmycket” som har rekonstruerats.

Området har också biologiska värden. Här växer en rik torrängsflora med bland annat den fridlysta backsippan.

Hela området Kumlaby med kyrka är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Centerpartiet ser positivt på att Länsstyrelsen har inlemmat Kumla högar i riksintresset för att förtydliga områdets tidsdjup. I stort sett ställer sig Centerpartiet bakom Länsstyrelsens syn på att skydda ett större geografiskt område i översiktsplanen.

Tiden är nu mogen för att lyfta fram och värna Kumlas ursprung. Centerpartiet förslår därför en arbetsgrupp som tar ett helhetsgrepp kring området och upprättar en plan för återställandet av högarna och dess omgivning. Dessutom behövs en genomlysning av det gamla sockencentrum med betydelsefull kyrkplats, odlingslandskap med imponerande återuppbyggd 1800-talskyrka och radby på åsen med klockargård, skola, prästgård och länsmansbostad med mera.

Med kulturmiljön kring Kumla högar och Kumlaby som grund kan vi fortsätta att skapa goda förutsättningar för utveckling och attraktivitet i vår stadsmiljö. Denna typ av kulturmiljövård handlar om respekt för det som varit, men också om möjligheten för kommande generationer att förstå sin nutid och framtid genom att kunna göra kopplingar bakåt i tiden.

Frank Tholfsson, Centerpartiet i Kumla

”Tyvärr är det inte möjligt i nuläget av flera orsaker”

Svar till: Sonja Cederlöf ”Flytta ut vaccineringen åt oss på landsbygden”

Region Örebro län vaccinerar på fem vaccinationsmottagningar i länet. De ligger i Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg och två i Örebro. Vi hade gärna vaccinerat på länets alla mindre orter. Tyvärr är det inte möjligt i nuläget av flera orsaker.

De vaccin vi får kräver speciella förhållanden; förvaring i extremt låga temperaturer i avancerade frysar, säker blandning och beredning samt begränsad hållbarhet efter bruten förpackning. Om vi  därtill inte kan garantera en obruten kylkedja kan vaccinet förlora sin effekt. Vårt mål är att så snabbt och säkert som möjligt vaccinera länets befolkning.

Ännu så länge har vi därtill fått begränsade och reducerade mängder vaccin till vårt län. Vi har fått ställa om planeringen varje vecka för att hantera doserna. Det gör det svårt att fördela till mindre enheter och vårdcentraler. Vi är måna om att ta till vara varenda dos för att så många som möjligt av länets invånare ska kunna erbjudas vaccin. När det kommer andra vacciner med andra och enklare krav på förvaring och hantering, samt i rikligare mängd kan vaccinationerna erbjudas på fler orter.

För att boka tid för vaccination kommer man både att kunna ringa ett särskilt nummer och boka tid via e-tjänsterna på 1177.se.

Inger Nordin-Olsson, vaccinationssamordnare, Region Örebro län

Relaterade artiklar:

Flytta ut vaccineringen åt oss på landsbygden (2021-02-04)