När stödbehovet ökar – sänker kommunerna sina bidrag

I en tid av otrygghet, då allt fler blir permitterade, arbetar och går i skolan hemifrån etc., ökar antalet stödsökande utsatta för våld i nära relation kraftigt på Brottsofferjouren i Örebro län. För många utsatta är arbetsplatsen eller skolan den enda fristaden man har och om den försvinner kan man vara helt utelämnad till sin partner eller någon annan närstående, som gör en illa. De kan ta lång tid att bygga upp en raserad självkänsla och man behöver många gånger mycket stöd för att inse att våldet inte är sitt eget fel utan alltid förövarens.

Vi ser även en tydlig ökning av hjälpbehovet när man blivit utsatt för bedrägeri. Vi sitter allt mer framför våra skärmar och lever i mångt och mycket våra liv med hjälp av datorer. Via datorn arbetar vi, handlar mat och kläder, betalar våra räkningar, dejtar, umgås med vänner och familj, ja listan kan göras lång. Detta är inte något som inte bedragarna känner till och det blir naturligtvis en arena för dem på deras brottsbana. Men vi ser även att bedragarna i allt större utsträckning ger sig på våra äldre och lurar av dem deras tillgångar och där tycks det bara vara fantasin som sätter gränser.

Vi vet att alla människor reagerar på många olika sätt då de blir utsatta för brott, det som för en person blir en störning i vardagen blir för en annan person en personlig katastrof. Men när den sker i hemmets trygga vrå så drabbas man oftast oerhört svårt. Kränkningen av den personliga integriteten upplevs många gånger så stark att all trygghet är som bortblåst. Det kan många gånger vara oerhört traumatiskt och svårt att ta sig ur en våldsam relation eller söka hjälp när man varit utsatt för bedrägeri och när man väl söker hjälp, ska hjälpen finnas där!

Hos oss på Brottsofferjouren arbetar vi hårt för att alla som på något sätt drabbats av brott ska få den hjälp, stöd och rådgivning som de behöver. Kontakten med oss är alltid gratis oavsett om vi hjälper vid ett tillfälle eller under mycket lång tid. För att vi ska ha möjlighet att fortsätta ge stöd och hjälp till dem som drabbats av brott behöver vi en trygg ekonomisk grund att stå på. Kommunerna har en tuff ekonomisk situation och många av dem har dragit ner på sina bidrag till Brottsofferjouren. Men det är viktigt att komma ihåg att de har en skyldighet att värna och ta hand om sina kommuninvånare när de drabbas av brott och inte skära ner i den hjälp som finns.

Det är oerhört viktigt att vi alla, politiker, myndighetspersoner, medmänniskor m fl. engagerar oss gör vad vi kan för att ge en hjälpande hand till de som blivit utsatta för brott, blivit vittne till brott eller är anhörig.

Detta är INTE en tid för neddragningar för en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle – de brottsdrabbade! Detta är en tid då vi alla ska stå eniga och hjälpa dem som har det svårt!

Brottsofferjouren Örebro län, Ingela Eriksson, samordnare

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Politiska krafttag krävs för minskat utanförskap

Trots att arbetsmarknaden är mitt i en återhämtning efter coronakrisen så riskerar stora grupper att fastna i utanförskap. Problemet med en hög arbetslöshet och ett stort utanförskap är påtagligt. Inte minst ungdomar och utrikesfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden. När var sjunde i arbetsför ålder i Örebroregionen är bidragsförsörjd är det en verklig utanförskapskris.
Utifrån data från SCB är utanförskapet i Örebroregionen, mätt i helårsekvivalenter, närmare 26 000 personer. Det motsvarar 15 procent av alla invånare i arbetsför ålder.
Enligt Arbetsförmedlingen steg antalet personer i regionen som varit arbetslösa 6–12 månader med 40 procent under 2020. Även gruppen som varit arbetslös längre än 12 månader har växt, och uppgår idag till nästan 6000 personer.
Det stora utanförskapet är mycket allvarligt. Att sitta fast i långvarigt bidragsberoende innebär små ekonomiska marginaler och större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Dessutom resulterar det inte sällan i socialt utanförskap.
Vidare kan långa perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling så väl som pensionen. Samtidigt är det skadligt för samhällsekonomin då utanförskapet är mycket kostsamt: 9 miljarder kronor årligen bara i Örebroregionen.
Sverige står inför stora utmaningar med behov av ökad trygghet, effektivare välfärd och bättre infrastruktur. För att klara det behöver fler jobba, inte färre.
Ska inte utanförskapet cementeras krävs politiska krafttag. För att kunna minska utanförskapet i Örebroregionen krävs nationella reformer för att stärka drivkrafterna att anställa och arbeta, men det finns också flera saker som kan göras lokalt.

  • Kommunerna måste sätta tydliga mål om att minska antal personer i försörjningsstöd och att få fler i arbete. Detta genom ökade incitament till arbete, tydliga krav på motprestation och riktade åtgärder för att stärka anställningsbarheten. Alla krav måste följas upp och kontrolleras, så att biståndet når rätt personer.
  • Insatser som förbättrar trygghet och kunskapsresultat i grundskolan och leder till att fler elever lämnar gymnasieskolan med examen måste prioriteras. Vuxenutbildningar måste fånga upp de som står utan arbete genom att möjliggöra komplettering av kunskapsluckor, validering och yrkesväxling. Arbetsmarknadens behov behöver bli mer styrande för utbudet i gymnasieskolan.
  • Tryggheten måste öka och integrationen förbättras. Utanförskapskulturer och att bo i utsatta områden skapar högre risk för arbetslöshet, kriminalitet och social oro. Kriminalitet skapar risker och ökade kostnader för företag. Detta minskar antalet jobb i Sverige, i synnerhet i utsatta områden.
  • Det lokala företagsklimatet måste förbättras. Högre tillväxt är det enskilt viktigaste för att få fler i jobb. Med goda och långsiktigt stabila förutsättningar vågar fler företagare satsa, investera och anställa i Örebroregionen.
    Det är dags att hela regionen enar sig i ambitionen att ge fler chansen till en bättre framtid genom jobb och företagande.

Tillsammans kan vi främja den psykiska hälsan för fler

Coronapandemin har fört med sig konsekvenser som; ofrivillig ensamhet, sorg, arbetslöshet, förlorade livsverk, bestående fysiska symptom och ökad psykisk ohälsa. Vi ser det i alla åldersgrupper – exempelvis kommer signaler från kuratorer om barn som utvecklat social fobi som en följd av all uppmaning att hålla avstånd.

För oss Centerpartister har det gjort ont att se hur de, om än alldeles nödvändiga pandemirestriktionerna, begränsat individens frihet på så många sätt. Men med rötter i en jordnära folkrörelse är vi ett handlingskraftigt parti som tillsammans med andra vill bygga ett ännu bättre samhälle efter pandemin med ökad kraft åt varje människa. Vi är övertygade om att vi är många som vill återstarta efter pandemin mot ett hållbart samhälle där människor ges möjlighet till en så god psykisk och fysisk hälsa som möjligt. För att främja detta på allra bästa sätt behöver vi arbeta tillsammans; offentlig sektor, näringsliv och det civila samhället.

Delar av det vi upplever nu är en naturlig reaktion på en onaturlig situation. Men det betyder inte att vi ska strunta i att agera – det betyder att vi behöver vara vaksamma på att dåligt psykiskt mående tar sig många uttryck, vara vaksamma på när måendet riskerar att förvärras och kunna se skillnad på en naturlig reaktion och behovet av medicinsk behandling.

Centerpartiet nationellt och regionalt har drivit frågan om en utökad ”första linjens psykiatri”. I Centerpartiet i Örebro kommuns kommande valprogram finns ett fokus på att driva detta även inom den kommunala omsorgen och elevhälsan. Alla är inte i behov av en specialist och i väntan på stöd kan problematiken förvärras. Människor med lättare psykiska besvär, lindrigare ångest- och depressiva besvär skulle kunna få god hjälp av en vidareutbildad personal inom en kommunal verksamhet – kanske inom en verksamhet där kontakt och förtroende redan är etablerad. Centerpartiet verkar även för ökad tillgång till mobilt, professionellt samtalsstöd för människor på landsbygden. Andra viktiga aspekter som Centerpartiet kommer att lägga extra fokus på är tex; hur vi rustar våra barn och unga inför livets krav, ökade suicidpreventiva åtgärder, ökat fokus på extra utsatta grupper samt ett utökat anhörigstöd.

Främjande insatser för psykisk hälsa kan vara mycket; att få vara en del av ett positivt sammanhang, att få uppleva naturen, berikas av kulturupplevelser, känna glädjen i att tillhöra ett lag, förening eller församling, lyssna på fågelsång, simma, uppleva meningsfullhet. I det främjande arbetet är det civila samhällets organisationer en oerhört viktig samarbetspartner. Det finns mycket gott främjande arbete att bygga vidare på, ett arbete där vi behöver varandra för att lyckas. Ett modigt första steg kan vara att, självkritiskt, börja med sig själv och sin egen organisation. Att våga granska hur vi uppfattar människor med psykisk ohälsa, hur vi benämner problematiken, hur inkluderande vi vågar vara, hur mycket utrymme vi ger varandra osv.

Så vi börjar i det lilla och tillsammans gör vi mer för att starta om till ett bättre Örebro för alla.

Tina Fingal Swens, Annika Tholster, Xerxes Åkerfeldt, Gunhild Wallin, Romeo Granadino Martinez, Centerpartiet Örebro kommun.

Ge äldre ett nationellt vaccinationsprogram

I dag finns inget nationellt vaccinationsprogram för äldre i Sverige. Med pandemin har vikten av vaccination hamnat i fokus på ett sätt som saknar motstycke. Trots detta har Sverige låg täckningsgrad för vaccinationer på 50 procent för personer över 65, jämfört med WHO:s målsättning på 75 procent. 

Mycket är positivt i Sverige när det gäller vaccination. Förtroendet för barnvaccinationsprogrammet är högt. Sverige har en av de högsta täckningsgraderna i världen när det gäller barn. 

Därför föreslår vi ett liknande allmänt nationellt vaccinationsprogram med vaccin anpassade för äldre mot pneumokocker, influensa och bältros. Det minskar smittspridning, lidande och är därför samhällsekonomiskt effektivt. Frånvaron av infektioner minskar användningen av antibiotika – att minska antibiotikaresistensen är en prioriterad fråga.

Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre gör att hela landet får en fungerande infrastruktur för kallelser, genomförande av vaccination och uppföljning – en hög vaccinationstäckning innebär ökat skydd för hela befolkningen, vilket frigör resurser i vården.

SKPF föreslår att allmänna samlingslokaler används på landsbygden för vaccination. Det ska vara lätt att ta sig till vaccinationsplatsen då åtskilliga äldre kan ha svårt med långa resor. 

Alla oavsett digital kunskap eller Bank-ID ska känna trygghet, kunna boka vaccinationstid och tala med en riktig människa i vården.


 

Agneta Nilsson, Distriktsordförande SKPF Pensionärerna Örebro,

Liza di Paolo-Sandberg, Förbundsordförande SKPF Pensionärerna

En av fem företagare ger kommunen icke godkänt

Du saknar inte kon förrän båset är tomt, lyder ett känt talesätt. Det beskriver i ett avseende hur pandemin påverkat samhället. Många företagare har tvingats säga upp medarbetare och inte haft något annat val än att ta av privata medel för att hålla sig över vattenytan. En del har gått i konkurs, vilket även drabbat grupper som redan hade det tufft på arbetsmarknaden. Jobb som tidigare togs för givna har försvunnit och båset gapar nu tomt.

Men företagare och entreprenörer är vana att resa sig ur motgångar. Om pandemin fört något positivt med sig så är det att allt fler insett betydelsen av företag och företagare. Plötsligt blev alla varse att samhället inte skulle fungera en endaste dag utan alla hårt kämpande entreprenörer. Många har aktivt stöttat den lokala butiken eller restaurangen under det tuffa år som ligger bakom oss. När det nu är det dags att återstarta ekonomin bör hela samhället ha lärt sig en läxa: företagandet måste ges bättre villkor och förutsättningar

Vi får inte glömma att alla företag en gång har börjat som små. De uppstod som en idé hos en driven entreprenör. En del företagare har satt hus och hem i pant och har inte kunnat ta ut lön vissa månader, i strävan efter att förverkliga en dröm. Men om inte företagens villkor förbättras kommer färre företag starta och växa.

Svenskt Näringsliv, som arbetar aktivt för ett bättre företagsklimat, rankar varje år det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner och regioner. I årets undersökning fick företagsklimatet i majoriteten av Sveriges kommuner höjda betyg av företagen. Detta är naturligtvis glädjande och det verkar faktiskt som att de flesta politiker numera har viljan att förbättra företagens förutsättningar att växa och utvecklas.

Samtidigt ger var femte företagare icke godkänt åt kommunen. Därför behöver ett omfattande arbete göras på det lokala planet. Attityder, dialog och förståelse för hur viktigt ett bra företagsklimat är måste utgöra grunden. Rent konkret kan det handla om saker som att service i myndighetsutövningen måste fungera snabbt och effektivt. Företagen ska få hjälp att göra rätt.

Låt återstarten efter pandemin också bli en start på ett långsiktigt arbete för ett bättre företagsklimat.

Jens Hedström, Chef Region & Marknad, Svenskt Näringsliv,

Karl Hulterström, Regionchef Svenskt Näringsliv Örebro

Gör inte landsbygden till ett tyst museum

Våren 2021 har samlat mörka moln vid horisonten för Sveriges viktiga landsbygdsföretag. Utöver EU:s oförståelse för Sveriges gröna näringar har regeringen presenterat två utredningar vars förslag hotar undergräva förutsättningarna för svenskt jord- och skogsbruk.

Senast nu kom Artskyddsutredningen som är en mardröm av byråkrati, långtgående och omöjliga krav för Sveriges skogsbrukare. När även oavsiktlig påverkan på lokalt fågelliv i en skog föreslås beivras, öppnar sig en avgrund för en skogsföretagare eller bonde som försöker verka på sin mark. 

Regeringens Skogsutredning kallades i Januariöverenskommelsen för Äganderättsutredningen men har istället grandiosa planer på hur äganderätten kan beskäras. Hundra mil som motsvarar två tredjedelar av den totala arealen fjällnära skog föreslås skydd från skogsbruk. Förslagen berör 7000 markägare direkt, men drabbar hela samhällen som kommer tystna. 

Markanvändare ska ersättas vid intrång från staten, det ska ske oavsett lagstiftning och utan en massa rättsprocesser, men själva intrånget ska också undvikas. Vi behöver skogsbruket.

Den aktivt förvaltade skogen är en effektivare kolsänka än skog som står orörd. Skogsprodukter ersätter energiintensiva produkter med höga koldioxidavtryck vid produktion (trä ersätter betong och metall, papper ersätter plast). Bioenergi från skogen ersätter fossila bränslen.  

Redan 2019 presenterade Kristdemokraterna förslag för hur statliga Sveaskog ska kunna sälja skogsmark till enskilda för småskaligt professionellt skogsbruk. Kristdemokraterna vill ge fler möjlighet att äga skog och bli en del av den klimatrörelse som i praktiken låter en hållbar morgondag växa fram. 

Vi motsätter oss den rådande ambitionen att göra landsbygden till ett tyst museum. Där folk har fått en check för deras skyddade skog eller rovdjursrivna boskap och sen tappat möjligheter långsiktigt att ha något att leva av. En levande och vital landsbygd klarar människor att bygga om vi politiker ger dem arbetsro för det.

Magnus Oskarsson (Kd) Riksdagsledamot och skogspolitisk talesperson,

Erling Johansson partiföreträdare Kristdemokraterna i Askersund,

Bo Rudolfsson partiföreträdare Kristdemokraterna i Laxå