Arbete är förutsättningen för välfärd

Centerpartiet vill ha ett mer företagsamt län där vi tar tillvara länsbornas vilja att utvecklas. Där de kan förverkliga sin kreativitet och där företag kan växa och jobb skapas. Arbete är förutsättningen för välfärd och företagsamhet är vägen till jobb.

Detta var en av grundpelarna när Centerpartiet senast gick till val regionalt. Stora delar av företagsamheten har nu mött problem under pandemin. Därför är det en självklarhet att vi agerar utifrån Region Örebro läns ansvar för det regionala företagsklimatet. När vi nyligen fastställde den regionala tillväxtnämndens budget tog vi flera beslut för att ge bättre skjuts på företagsamheten i länet. För att ge extra stimulans har nämnden beviljats fem miljoner kronor extra utöver sitt gamla anslag på 143 miljoner.Stora insatser har gjorts nationellt, både för att överbrygga pandemins akuta verkningar men också för att stimulera en snabb återhämtning. Insatser har också gjorts från Region Örebro län. Vi ser nu en möjlighet att göra en extra insats i länet, för att bidra till en kick-start för länets näringsliv.

Arbetslösheten stiger där ungdomar och tidigare långtidsarbetslösa är särskilda riskgrupper. Därför är det viktigt att satsa på utbildning på folkhögskolor, som regionen har ansvar för och som är oerhört viktiga i den här tiden.Bland de saker vi satsar på märks:- Besöksnäringen för kompetensutveckling inom digitalisering
Digitalisering små och medelstora företag/ hållbar omställning
– Stöd till arbetet vid Örebro universitet med artificiell intelligens för affärsutveckling
– Almi Mälardalen extra medel
till företagsrådgivning på grund av corona.
– Driftsstöd Agro Örebro så att verksamheten kan permanentas till stöd för att skapa mervärden inom den gröna sektorn
– Digital kulturutveckling för ökad förmåga att nå hela länet, nya grupper.
– Vuxenutbildning, stöd till digitalisering av länets vuxenutbildningar.För övrigt är det glädjande att den gröna sektorn ses som en viktig del av näringslivet i ett regionalt perspektiv. Färdriktningen är att uppnå en cirkulär ekonomi, där vi lever efter devisen bruka i stället för att förbruka. Detta innebär att vi ökar förutsättningarna för att hela länet ska leva.

Torbjörn Ahlin (C), regionråd

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Klimatbudget rätt väg för Örebro kommun

Sitter i soffan och har precis sett en del av dokumentären Greta. I den ställer barnen själva frågan varför ingen annan har drivit frågan om klimatet. Jag som precis passerat fyrtio håller med, samtidigt som klimatet och kunskapen därom, har förändrats snabbare än vi trodde.

När jag var barn sorterade vi tidningar hemma, slängde färgade och ofärgade flaskor i återvinningen eller samlade in pengar för att köpa några hektar med regnskog. Då trodde vi att vi räddade jorden.

Det var då det. Greta tog frågan till nya nivåer. Idag drivs klimatfrågan av medborgare, näringslivet och det offentliga, över hela jordklotet.

I Örebro kommun finns ett uppdrag att skapa en klimatbudget. Syftet med en klimatbudget är att få en bättre totalbild av det utsläppsutrymme och de utsläppsområden som kommunen har att förhålla sig till inom sina verksamheter. Klimatbudgeten ska gälla hela den geografiska kommunen, och hänsyn tas även till hur och vad vi konsumerar, genom att beräkna konsumtionsvarors totala koldioxidutsläpp i hela kedjan, från produktion till konsumtion.

En klimatbudget anses idag vara det enda vetenskapliga verktyget för att räkna ut hur mycket utsläppen måste minska för att världen ska nå Parisavtalets mål. Där får kommunen reda på var de mest effektiva insatserna bör läggas och vilken möjlighet kommunen har att nå Parisavtalet och därmed hålla sig under en temperaturökning mellan 1,5 och 2 grader.

Jag tror att det här är det rätta verktyget. Även om kommunerna vill ställa om så vet man inte alltid i vilket halmstrå man ska dra. Genom en klimatbudget görs analyser över vilken rådighet och påverksansgrad kommunen har för att säkra att de insatser som görs verkligen ger det bästa resultatet.

I kommuner har upphandling och inköp genom åren handlat om ekonomiska ramar. Nu handlar det om flera aspekter, kraven är högre för företagen att få avtal med kommuner ur framför allt ett klimatmässigt perspektiv.

Det skapar både morot och piska. En morot för företag som redan idag utvecklar och arbetar för att skapa så klimatsmarta lösningar som möjligt och ett incitament till de som inte riktigt hängt med i omställningen än, att ställa om till en mer klimatsmart verksamhet.

Linda Larsson (C) distriktsordförande och kommunalråd Örebro

Nyårslöftet -ett gott nytt hälsosamt år!

Har du gett nyårslöften och skiljer de sig från dina tidigare? Enligt studier handlar våra tio vanligaste löften om ett mer hälsosamt liv där vi äter sundare och rör på oss mer, går ned i vikt, dricker och röker mindre samt ägnar mer tid åt familj och vänner.

I pandemins år 2020 skiljer sig förmodligen inte våra löften nämnvärt. Med hemmakontor och i oro för smittspridning har vi rört oss mindre. Kanske vi även har stoppat i oss lite extra sött och gott framför tv:n när livet känts corona-trist?

Den enda undernäring vi lidit av är social stimulans då möten begränsats till ett fåtal personer. Har önskan om det hälsosamma livet snarare förstärkts när sjukdom och död upplevts närmare?

I Novus mätning visas att väljarna nu rankar sjukvården som den viktigast politiska frågan och äldreomsorgen som den femte. Men trots pandemin och hela 12 ändringsbudgetar under året har lite extra medel gått till sjukvård och omsorg.

Om du och jag och väjarna fick styra skulle vi väl ha lagt mer på hälsa, sjukvård och omsorg?

Jag skulle använt WHO:s definition av hälsa “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning” för att fördela medlen:

Fysiskt välmående; jag skulle ha satsat på att anställda är berättigade till en friskvårdstimme var annan dag.

Den psykiska hälsan behöver lyftas rejält. Ifjol, liksom alla andra år, dog 1269 personer av suicid. Därför vill jag skapa en nollvision för suicid/självmord.

För det sociala välbefinnandet vill jag att personal får tid med patienter och omsorgstagare. Därför behöver underbemanning i vården utrotas. Det kan till exempel lösas genom att höja lönen för undersköterskor. Digitaliseringen behöver optimeras i vården där den verkligen gör nytta medan stressande och negativa system behöver bort så att personalen stannar kvar. Och schemaläggning måste fungera så att personal både kan ha ett privatliv och får tid att vila.

När vaccinet nu ankommit till Sverige börjar vi se slutet på pandemin. Lullar vi tillbaka och tar hälsan och livet för givet?

Mitt nyårslöfte är fullständig satsning på välbefinnande och hälsa.

Ha en god närproducerad jul

Uppmaningen att handla lokalt är inte något nytt men har fått större aktualitet i coronatider. För att stödja de lokala företagen uppmanas vi att tänka på var vi handlar och om det är möjligt med rådande föreskrifter, gynna någon restaurang och äta ute.

Problemet för handeln fanns långt före pandemin. Flera svenskar handlar på nätet utan att fundera på vad detta innebär för de lokala handlarna. Det är smidigt att sitta hemma vid datorn och beställa varor och det spelar ingen roll var företaget finns. I Sverige eller utomlands.

De som gynnas av detta är vissa logistikföretag. Men det är en katastrof för de lokala handlarna. Här måste vi kunder tänka på om vi vill ha lokala affärer kvar. Branschen måste också hitta former framåt för en koppling mellan kund, internetbeställning och den lokala affären.

Centerpartiet talar ofta om de gröna näringarna och värnar de svenska matproducenterna. En del mataffärer månar om att tillhandahålla svenska, närproducerade livsmedel och gör reklam för detta. Då kan vi kunder avgöra om vi köper importerat eller svenskt.

Även en del restauranger är duktiga på att redovisa att de prioriterar svenska, närproducerade livsmedel. Ett bra exempel är Hotell Stinsen i Hallsberg som ofta skriver ut var exempelvis köttet kommer från.

Jag såg en lantbrukare som funderade allvarligt på varför hon skulle gynna en lokal restaurang som valt bort de svenska lantbrukarna?

Ska vår julgran vara av plast, importerad, eller en svensk gran? Det är inget miljöproblem att odla julgranar i Sverige.

Det sätts ofta upp större granar på torg och offentliga platser till första advent, en uppskattad tradition. Vi är ett land där hälften av vår yta består av skog.

I Askersund har denna tradition ändrats radikalt i år. Där har i år den riktiga granen bytts ut mot en importerad plastgran från Kina.

Hur tänkte de styrande politikerna i Askersund var min första tanke. Sedan har jag förstått att det är handlarna i Askersund som bestämt detta. Då blir jag ännu mer förundrad.

Min fråga blir varför jag som sydnärking ska gynna den lokala handeln i Askersund när de själva i en kommun med så mycket skog importerar en plastgran från Kina?

God, närproducerad Jul!

Anders Lycketeg, Kretsordförande, Hallsberg

Här kan du läsa Askersunds kommuns svar på Lycketegs funderingar!

Brott mot de mänskliga rättigheterna

En familj med tre minderåriga barn kom till Örebro som flyktingar 2015, från Syrien. Strax därefter dog pappan i familjen och är nu begravd i Örebro. Mamman och de tre barnen, som alla fortfarande är under 18 år, betraktar Sverige som sitt hem. Barnen har hela tiden gått i skola, har rotat sig och vill gå klart sin utbildning tillsammans med sina vänner.

Mamman är född i Egypten, men har lite eller ingen kontakt med släktingar där.

Nu har familjen, efter fem år, fått ett utvisningsbeslut till Egypten. Ett land som de tre barnen aldrig satt sin fot i. Detta under en pågående pandemi.

Sedan april 2017 råder undantagstillstånd i Egypten. Ur Utrikesdepartementets rapport från juni 2019, ”Egypten – mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer” finns förfärande information att läsa om utbredda sexuella trakasserier som inte lagförs, våldtäkt och våld i hemmet är inte kriminaliserat. Egypten hänvisar till att nationell lagstiftning vilar på islamisk lag och därför kan inte diskriminering av kvinnor motverkas fullt ut. Kvinnor som i sociala medier klagat på sexuella trakasserier har arresterats.

Till detta land ska Sveriges feministiska regering skicka en ensamstående mamma med tre barn, som inte har något nätverk i landet och som dessutom har konverterat till kristendom.

Enligt samma rapport åsidosätts barns rättigheter, både i praktiken och konstitutionellt. Våld mot barn är vanligt förekommande. Barnarbete förekommer bland de barn som inte har gått ut grundskolan. En av fem kvinnor mellan 20 och 24 år har gift sig när de var barn.Till detta land skickar Sverige, som har skrivit under barnkonventionen, tre barn som inget annat vill än att gå kvar i skolan i Sverige.

Sveriges migrationslagar är som de flesta vet föremål för förändring. Om asylsökande inte har skäl att stanna i Sverige enligt gällande bestämmelser, är en sak. Men har Sverige av den anledningen inget ansvar alls för vart de utvisar de asylsökande?  Jag har inte läst migrationsverkets beslut. Jag har inte bildat mig en uppfattning huruvida mamman är trovärdig i sin berättelse eller ej. Men jag har läst rapporter om tillståndet i Egypten. Och konstaterar att både Egypten och Sverige, med detta agerande, bryter mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Helena Vilhelmsson, (C) riksdagsledamot

Tydlig analys av mark behövs för framtidstro

I juni 2018 antogs Örebro kommuns översiktsplan. Sedan dess har frågan om att bygga eller inte bygga på jordbruksmark växt enormt mycket, både nationellt och lokalt. Vissa menar att frågan alltid varit självklar medan den är ny för andra. Under 2021 kommer kommunens utredning om bevarandevärd jordbruksmark att antas.

Det finns många fördelar med att en sådan utredning görs. Dels för att tydliggöra att i Örebro kommun finns stora arealer med den bästa jordbruksmark som går att hitta, som det inte ska byggas på. Men utredningen ska också visa på i vilka delar av kommunen det passar med nyetableringar både för enstaka villor, bostadsområden eller logistikcentrum, därför att Örebro och de andra tätorterna växer.

Många ställer sig frågan ifall vi verkligen behöver växa så mycket. Jag ser det som att ifall vi inte planerar för att växa så stagnerar kommunen. Genom att visa att vi har en tydlig intention att växa, genom gott om detaljplanerad verksamhetsmark där företag kan etablera sig och mark för bostadsbyggande visar vi en framtidstro som är viktig för människans välmående. Eftersom Örebro kommuns yta ser ut som den gör, till största delen slätt med jordbruksmark behöver vi ha tydliga analyser av var det passar bäst att exploatera.

Men det är inte bara Örebro kommun som har dessa utmaningar. Flertalet av regionens kommuner står inför samma problem vilket gör att samverkan mellan kommunerna borde vara en förutsättning. Samverkan kan ha flera olika vinklar men att dela erfarenheter och tankar med varandra borde vara en självklarhet.

När det kommer till utbyggnaden av jordbruksmark behöver vi även engagera oss i nationell politik. För ifall bönderna skulle få tillräckligt med betalt för grödorna och för det arbete de lägger ner så skulle de inte behöva sälja sina åkrar till exploatörer som inte är intresserade av att bruka jorden utan i stället bygga på marken.

Frågan om jordbruksmark är en av de viktigaste för en hållbar framtid. Ju mer jordbruksmark vi har kvar desto fler magar kan vi mätta med lokalt producerade livsmedel. Detta samtidigt som vi stärker de gröna näringarna och höjer vår självförsörjningsgrad, vilket är viktigt utifrån ett säkerhetsperspektiv såväl som för hållbar produktion och konsumtion.

Linda Larsson (C) kommunalråd och distriktsordförande, Örebro