Egentillverkad öl är det som gäller i baren. Foto: Cathrine Gustavsson
Robert Sundström och Annika Hübbinette Sundström har undan för undan utvecklat företaget för att kunna leva på gården. Foto: Cathrine Gustavsson
Ett hamam är nyaste delen i spa-flygeln. Foto: Cathrine Gustavsson
Foto: Cathrine Gustavsson
Foto: Cathrine Gustavsson

Företagare i ständig utveckling

Från strutsar, småbarnsliv och groddar till spa, festlokal och glamping. Annika och Robert har företagande i blodet och försöker hela tiden utveckla sin verksamhet oavsett hur tiderna är. Möt paret som fick Stora Landsbygdspriset 2020.

På Blå Bergen spa-bryggeri-event

i Närkes Kil står lokalerna avsedda för sommarhalvårets fester och pubar redo att ta emot så snart värmen kommer åter och coronarestriktionerna förändrats.

Där, som på alla andra ställen, har de fått känna av att pandemin inneburit att fester och event avbokats eller skjutits framåt. Samtidigt har spa-delen fortsatt fungera.

– Tidigare har vi ibland funderat­ på om vi borde begränsa vad vi håller på med, men i dag är vi glada över att vi har många ben att stå på, säger Annika Hübbinette Sundström.

Det där med många ben är knappast en underdrift.

Genom åren har paret drivit och utvecklat flera olika verksamheter. Deras intention har hela tiden varit att ha en levande gård och att skapa en levande­ landsbygd.

Robert Sundström har sina rötter i Närkes Kil, och 1996 köpte de gården. Året innan hade Robert dragit i gång strutsuppfödning

i Klockhammar ihop med sin bror. Det fortsatte de med i tre–fyra år vid sidan av andra jobb.

Odlade groddar i ladan

I samband med att de två döttrarna var små utbildade sig Annika till hälsopedagog och massageterapeut.

År 2004 blev ett tydligt avstampsår. Företaget Blå Bergens lilla spa startade i gårdens flygel och ute i ladan började Robert odla groddar.

Det kom kylbilar och hämtade groddar sex dagar i veckan, och företaget expanderade kraftigt – något som också var Roberts mål. De byggde ut produktionsenheten och sålde groddar till både Ica och Coop. Folk från bygden kom in och jobbade på packdagarna.

Samtidigt tog Annika emot allt fler kunder i flygelns spa.

– Efter tio år sålde vi grodd­produktionen. Då stod vi här med fungerande produktionslokaler och funderade förstås över vad vi skulle göra med det, berättar Annika­.

Kom på lösningen i Spanien

Skulle de hyra ut till någon annan produktion? Nej. Annika kom på lösningen under en resa till Spanien och sommaren 2014 drog de i gång med pub, restaurang och bryggeri på gården.

Sedan följde flera år med intensivt helgarbete med många besökare som njöt av mat, dryck och musikunderhållning.

– Det var en underbar känsla att stå i baren och servera ölen som jag själv tagit fram, säger Robert­, som i dag brygger sex olika sorter varav tre finns att köpa på lokala systembolag.

Samtidigt hade Robert börjat med entreprenad­verksamhet och Annika­ drev spa.

– Vi kände att det var skört. Det kunde komma 150 personer­ en bra kväll, eller bara 20 om det regnade. Samtidigt innebar det en hög arbetsbelastning och vi pallade inte att jobba till 04.00 på helgerna och samtidigt driva det andra, säger Annika.

Ett tufft ekonomiskt år

De började vända sig mer mot före­tagsevent, då blev det lite mindre pubkvällar. Festlokalen stod klar för uthyrning 2018 och då rullade även ölprovningar i gång, ett mindre men bokat event. Festlokalen har hyrts ut till främst bröllop men även företag och andra fester.

2020 blir ett ekonomiskt tufft år. Inkomster från snöröjning­ uteblev förra säsongen och 50 procent av alla inbokade bröllop har flyttat till 2021.

Många spagrupper har avbokats. Kvar är spa-behandlingar för enskilda eller familjer.

Självklart har det påverkat­ företaget. Annika jobbade inom hemvården i våras. Osäkerheten inför framtiden är ett faktum men det har tvingat dem att fortsätta utvecklas.

– Jag kan tänka mig att jobba med allt möjligt, men jag vill förstås helst hålla på i det egna företaget, säger hon.

Sommarens succé glamping, vilket är camping i lite lyxiga tält, lär med stor sannolikhet utvecklas redan nästa år.

– Vi hade fullt nästan hela sommaren i dem. Det kom folk som tog depåstopp här under sin Sverigesemester men även örebroare hittade ut, säger Annika.

Kreativitet krävs

Fördelen med att vara företagare är att de kan styra sin tid. Nackdelen är att det är lätt att jobba mycket. De har hela tiden haft inställningen att de måste vara beredda på att förändra verksamheten, att det inte behöver vara statiskt. Kreativitet har blivit ett nyckelord för att hitta lösningar när det är kärvt.

– Jobbet är en livsstil och vi hade inte kunnat göra det vi gör utan den andre, säger Robert.

– Vi bor här och har hela tiden velat lyfta platsen. Visst har det varit tufft, men vi ger inte upp. Vi är nog rätt envisa, säger Annika.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Beroendeframkallande vinterdopp

En skara vinterbadare har i höst sökt sig till Rammsjön under söndagarna. Dimman och mörkret sänker sig. De går sakta i en efter en ut i det kalla vattnet. – Jag är nästintill frälst, säger Maria Unemo Mohlin.

Pandemin ledde till karriärbyte för Joakim

När jobbet som frilansande musiker försvann tog Joakim Arenius chansen och bytte inriktning på arbetslivet. Sedan i somras är han kantor och trivs utmärkt – även med orgellektionerna.

Elvy Olsson har ett stort intresse för världsläget

Hon läser fem tidningar i veckan, har full koll på vad alla i familjen gör och minns förstås en massa­ anekdoter från sitt långa liv i offentligheten – inte minst som länets första kvinnliga lands­hövding. 97-åriga Elvy Olsson har glimten kvar och kan vara både rapp och skarp i repliken.
Mycket arbete har de gjort men en del är kvar innan allt är på rätt plats. Håkan Henriksson, Emma Ode, Siw Ehrendahl och Elinor Magnérus är några av personerna som jobbar på Arkivcentrum Örebro län. Foto: Cathrine Gustavsson
Anna Karin Nilsson får hjälp av Elinor Magnérus.
Protokoll från Landsbygdspartiet Bondeförbundets Tidningsförenings sammanträde, när beslut togs om att börja ge ut Länsposten. Från 15 juli 1950.
6 500 flyttkartonger gick åt under flytten.
Unik Kalle Anka.
Det är andra gången som Håkan Henriksson flyttar arkivet. Förra gången var var drygt 20 år sedan.

Ett svenskt topparkiv i Örebro

Med 5 000 hyllmeter material och ett arkiv i toppskick vad gäller standard är Arkivcentrum i Örebro ett av Sveriges absolut största och fräschaste privata arkiv. De har nu börjat ta emot studiebesök efter flytten, och nästa år hoppas de kunna öppna för skolklasser igen.

Det senaste året har varit fullt av kartonger för de anställda på Arkivcentrum. För några år sedan blev de uppsagda från lokalen i centrala Örebro. Efter en tids letande stod det klart att flytten skulle gå till Nastagatan 11, snett mitt emot brandstationen i Örebro.

– De anställda har packat allt material. Det blev 6 500 flyttkartonger. Vi hade hjälp att flytta dem hit, men sedan har vi själva arbetat med att packa upp. Det tar längre tid att packa upp än att packa ner, säger Elinor Magnérus, arkivchef sedan november förra året.

För att kunna genomföra flytten har Arkivcentrum haft stängt sedan början av 2019.

– Det har varit ett hästjobb och oändligt mycket tyngd att packa ner och sedan ställa upp allt igen. Personalen har varit fantastisk i detta arbete. Nu har vi drygt tusen kartonger kvar, så vi börjar se slutet, säger Elinor Magnérus.

Flytten har även inneburit att de kunnat sortera ihop material som på grund av trångboddhet på förra platsen varit placerat på olika håll trots att det egentligen hör ihop. Men sådant tar också tid.

Det nya utrymmet i Nasta, Örebro, är på drygt 1 200 kvadratmeter – allt i gatuplan. På den ytan finns förutom själva arkivdepån även kontor, konferensrum och gemensamma utrymmen. Depån är 650 kvadratmeter stor, byggd som ett ”hus i huset” och full av hyllor på hjul för att använda utrymmet maximalt.

– Jämfört med andra län av motsvarande storlek har Örebro ett av de större arkiven för föreningar och företag i Sverige, säger Håkan Henriksson, arkivarie och verksamhetsledare i Örebro.

Och då syftar han på mängden material.

Själva hyllorna är flyttade från den tidigare lokalen. Sedan har de byggts på uppåt för att utnyttja takhöjden så mycket som det går. Lägg därtill en ny klimatanläggning som håller 35 procents fuktighet och en temperatur på 17,5 grader så är det lätt att förstå att detta är ett av Sveriges topparkiv. Investeringsdelen som Arkivcentrum själva står för är på 1,7 miljoner.

Arkivet innehåller material från företag, föreningar och privatpersoner i hela Örebro län. Tidsmässigt spänner det från slutet av 1500-talet och fram till i dag. Däremot hittar man inte något från kommunen, regionen eller staten.

– Här finns också tillväxtyta, och att vi är på markplan förenklar när vi ska ta emot material och besökare, säger Håkan Henriksson.

Det är andra gången han är med och flyttar allt material. Senast var för drygt 20 år sedan. Nu har de skrivit ett 15-årigt hyresavtal så med lite tur kan han komma undan om det ska flyttas igen.

Alla hoppas förstås att det ska dröja.

Det krävs inte enbart ordning och reda för att sköta ett arkiv.

– Här krävs också ett kulturhistoriskt intresse. Man måste kunna sin historia för att tycka det är roligt att jobba här, säger Elinor Magnérus.

Slänger ni något?

– Absolut inga arkivhandlingar. Vi är intresserade av vad som helst, men vi sparar inte vad som helst. Vi gallrar i samförstånd med de som lämnar in materialet. Det är vår profession att kunna bedöma vad som är värt att spara, säger Elinor Magnérus.

Skulle mina dagböcker från tonårstiden vara värda att arkivera?

– Ja, absolut. Sådant material är väldigt spännande och alltid kul att ha. Och då är det inte speciellt om just dig som person, utan mer allmänt hur det var att vara tonåringen på 1980-talet. Det blir ett komplement till mer officiella protokoll, reklam, tidningar och böcker.

– Dagböcker berättar ofta om vardagen, sådant som är svårt att hitta info om på andra ställen.

Arkivcentrums arbete består långt ifrån att enbart förvara material. De arrangerar föreläsningar och program av olika slag, tar emot studiebesök, ger ut böcker och den lokalhistoriska tidningen Aktstycket samt svarar på frågor från bland annat journalister.

Lokalhistoriska sällskapet är bara en av många föreningar som ofta finns på plats. När uppackningen är klar ska besök från skolklasser också återupptas.

Håkan Henriksson kan mycket om vad som finns i gömmorna. I ett 170 år gammalt protokoll från Viby Baptistförsamling kan vi läsa om det mycket radikala beslutet att kvinnor skulle ha rätt att yttra sig. Från 1940-talet, då Örebro var skotillverkningens Mecka, finns reklam kvar från ett samarbete mellan Oscaria och Disney: en originalmålning av Kalle Anka i skor.

Och så finns protokollet från den ekonomiska förening som 15 juli 1950 beslutade att börja ge ut Länsposten.