Var tionde hem saknar fungerande brandvarnare

Var tionde hem saknar ett av de viktigaste brandskydden. Nämligen en fungerade brandvarnare.

Med kampanjen Aktiv mot brand, som startar på Brandvarnardagen 1 december, vill MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillsammans med samarbetspartners öka kunskapen om brandskydd i hemmet.

”Vi behöver testa brandvarnaren en gång i månaden. Brandvarnare kan ge dig den extra minut du behöver för att rädda liv, varna andra, larma eller släcka”, säger Anders Lundberg, brandingenjör på MSB.

December är de levande ljusens högtid. Trots en ökning av ljusrelaterade bränder inträffar ändå klart fler spis-och eldstadsrelaterade bränder under december. På Brandvarnardagen 1 december drar därför kampanjen Aktiv mot brand igång. Kampanjens målsättning är att få fler människor att testa sin brandvarnare och att ha fungerande brandskyddsutrustning hemma. Kampanjen är ett samarbete mellan myndigheter, försäkrings-, bostads- och brandskyddsbranschen samt kommunernas räddningstjänster.

Statistik för 2019 som rör bostadsbränder:

År 2019 larmades räddningstjänsten till nästan 6 500 bostadsbränder och 3 800 orsakade någon form av skada. 360 av bostadsbränderna som orsakade någon form av skada inträffade under december 2019. Drygt en tredjedel av bostadsbränderna som orsakade skada startade i köket och då oftast på spisplatta eller häll. Vid minst var fjärde bostadsbrand som räddningstjänsten larmades till och som orsakade skada saknades brandvarnare. Bostadsbränder är vanligast på eftermiddagar och kvällar. År 2019 var toppen mellan klockan 15 och 19. Under 2019 omkom 64 personer till följd av brand i bostad enligt preliminära siffror.

”Varje år startar cirka 24 000 bostadsbränder och räddningstjänsten behöver rycka ut till ungefär 6 000 av dessa. Genom lämpligt placerade och fungerande brandvarnare ökar chansen att upptäcka en brand i ett tidigt skede. Har man dessutom fungerande släckutrustning hemma så har man möjlighet att själv släcka branden när den fortfarande är liten”, säger Anders Lundberg.

”Det är säkert fler än 88 procent som har en brandvarnare hemma. Men om brandvarnaren ska göra någon nytta vid en brand så ska den sitta i taket och den måste fungera. Kolla var du har din brandvarnare nu och byt batteri eller brandvarnare om den inte piper när du trycker in knappen några sekunder”, säger Anders Lundberg.

”Aktiv mot brand” är en nationell kampanj som ska bidra till att öka människors kunskaper och motivera dem att ta ett aktivt, personligt ansvar för det egna brandskyddet.Kampanjen är ett samarbete mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Brandskyddsföreningen, BrandvarnareGruppen, SABO Sveriges allmännyttiga bostadsföretag Sveriges Allmännytta, Svensk Försäkring, Fastighetsägarna Sverige, kommunala räddningstjänsterna, Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund och Föreningen Sveriges Brandbefäl.

”Aktiv mot brand” MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Låt eleverna själva välja mjölk eller vatten!

Att Karlskoga kommun använder miljöskäl för att plocka bort mjölken på gymnasierna är för oss en gåta och kanske beslutet delvis bottnar i okunskap?

De senaste åren har mjölken fått mycket stryk i debatten, men nu börjar det svänga. Bara senaste veckan kom forskningsrapport som visar att om ammande kvinnor som dricker mjölk, minskar risken markant för att barnet drabbas av olika matallergier. Vidare säger forskningen att mjölkproteiner är bra för hjärnans utveckling och för inlärningen hos växande barn, vilket är känt sen tidigare. Man kan fundera på om gymnasieelever hör till den kategorin, men många ungdomar som går på Möckelgymnasierna satsar hårt på sina idrotter.

Både Svenska hockeyförbundet och Svenska Fotbollsförbundet rekommenderar spelarna att efter varje träning/match dricka mjölk eller drickyoghurt för att fylla på kroppens behov av protein. Det är allmänt viktigt för alla idrottande ungdomar att äta rätt mat, av god kvalité där, är mjölken en del av de måltiderna. Mjölk innehåller 18 av 21 näringsämnen som vi behöver dagligen.

Att kon skulle vara en ”miljöbov” håller också på att ändras. De senaste rönen är att betande djur bidrar till att minska koldioxidhalten i luften. (SVT Vetenskapens värld). När gräset växer så binds mycket kol som sedan brukas ned i jorden och höjer mullhalten. Vilket är viktigt för framtida generationer, så att de kan fortsätta odla på åkermarken och inte utarma den. Våra kor omvandlar gräset till mjölk och av mjölken får vi andra mejeriprodukter.

I de här bygderna, Karlskoga/ Degerfors är våra jordarter mest lämpade för att odla gräs. Vi kan inte konkurrera i odling av vegetabilier, utan vi tar hjälp av kon att få fram högkvalitativa livsmedel. Dessutom är den biologiska mångfalden i många fall helt beroende av våra betande kor.

I våra kommuner så är det åtta stycken gårdar som har mjölkkor. Alla vi levererar till Arla. Arla har mycket ambitiösa klimatprogram för att ytterligare minska koldioxidutsläppen, till exempel används sedan flera år fossilfria bränslen i alla transporter. Dessutom skapar våra gårdar arbetstillfällen, eftersom flera av gårdarna har anställda samt att våra gårdar har behov av annan service av övriga näringslivet. En bonde genererar i snitt ytterligare åtta jobb.

Det är tråkigt om kommunerna väljer att vända ryggen mot denna lokala produkt och dessa företag!

Per-Olof Södergren, LRFs kommungruppsordförande i Karlskoga,

Morgan Bråtner, LRFs kommungruppsordförande i Degerfors

Skogarna avgörande för framtidens klimat

Skogarna är avgörande för att lösa klimatfrågan. 2021 måste bli året då Sveriges politiker går från utredningar till beslut som visar förtroende för skogsbrukets förmåga att både öka produktionen och främja biologisk mångfald. Stark äganderätt och långsiktiga beslut behövs i ett skogsland där 60 procent av virkesvolymen levereras av skogsägande familjer.

Inför det nya året har vi väl alla samma önskan – att pandemin ska klinga av och livet återgå till det normala. Men ur det gamla grekiska ordet pandemi, som betyder hela folket, väcks också önskan att erfarenheten ska bestå: Hela mänskligheten hör ihop. Vi delar ansvaret även för ödesfrågan om klimatet. Först när vi hejdar uppvärmningen av atmosfären, kan vi rädda livsbetingelserna för allt levande på vår planet. Här spelar skogarna en nyckelroll.

FNs klimatpanel IPCC konstaterar att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är förfärande hög. Höljet kring Jorden förlorar därmed sin förmåga att släppa ut planetens värme i rymden. Temperaturen stiger, isarna smälter, naturen förändras och på sikt hotas själva livet.

I januari är det två år sedan fyra riksdagspartier i bred politisk överenskommelse skapade nuvarande regeringsunderlag. Januariavtalet formulerar en politik för miljö, klimat och stärkt utveckling av landsbygd och bioekonomi. 2020 blev utredningarnas år. Skogsutredningen lämnade sitt betänkande. Utredningen om artskyddförordningen startade. Inom myndigheter pågick översyn av regler och råd.

Under 2021 är det dags att leverera. Januariavtalet tycks inse sambanden mellan trygg privat äganderätt och drivkraft för hållbart skogsbruk som klarar både ökad virkesproduktion och ansvar för biologisk mångfald. Stora bidrag till Sveriges klimatarbete kommer från skogarna: Råvaror som kan ersätta fossila material i byggande, bränslen, textilier och det som idag är plast.

Växande friska träd som under cirka hundra år tar upp koldioxid, lagrar kol och frigör syre till atmosfären. Klart konstaterar forskningsinstitutet Skogforsk att för Sverige är skogssektorn det ojämförligt bästa redskapet för att minska koldioxidutsläppen.

Rådande svenska skogspolitik, som brukar sammanfattas i frihet under ansvar, har de senaste åren undergrävts av tillkommande EU-direktiv och myndighetsinitiativ. Skogsägare som varsamt har utvecklat höga naturvärden, har berövats sin skog, många gånger utan ersättning. Så kan det inte få fortsätta. Naturvård är en investering och en del av skogsföretagandet. Avsättningar där mark inte alls brukas måste vara frivilliga – annars ska staten betala, genom ekonomisk ersättning eller annan mark. Myndigheters olika tolkningar – och onödigt tillspetsad debatt – skapar i dag ett kaos som är absolut kontraproduktivt. Det finns skogsägare som inte vågar främja artrikedom eller spara gammal skog, inför risken att förlora sin skog.

Det är dags för svenska politiker att ta djupa andetag, orka se helhet och hitta tillbaka till en skogspolitik som främjar både miljö och produktion. När klimatfrågan ställs på sin spets, är det nödvändigt att begripa att också produktionen bärs av miljöansvar. När skogarna ska öka både virkesleveranser och artrikedom, måste vi skogsägare veta vilka spelreglerna är och att de står sig.

Innerligt önskar jag att 2021 kommer med god hälsa och sund skogspolitik. Att 2021 är Friluftslivets år passar som hand i handsken. Vi skogsägare välkomnar er alla ut i våra skogar! Berätta sedan gärna om skönheten och om skogarnas rika möjligheter.

Karin Perers
Mellanskogs ordförande

PRO kräver: Satsa på äldreomsorgen i Laxå kommun nu!

När vi nu går in i ett nytt år lämnar vi ett mörkt 2020 bakom oss. Med nästan 8 000 bekräftat avlidna och 357 000 insjuknade i covid-19 har den rådande pandemin skördat offer i alla åldrar, men hårdast drabbade är sköra äldre. Inte minst konstaterar Coronakommissionen att det finns en rad strukturella brister inom äldreomsorgen, brister som var kända sedan tidigare.

Det som händer nu handlar inte bara om covid-19. Under en lång rad år har äldre inte fått tillräckligt god vård och omsorg, eftersom äldreomsorgen inte har prioriterats. Nyligen tillkännagav regeringen sina planer på att införa en äldreomsorgslag, med höjda ambitioner för omsorgen. Det har PRO kämpat för under lång tid och vi är glada över beskedet, men redan nu måste saker hända.

Mer pengar krävs, personalens arbetsvillkor måste förbättras och vi äldre måste involveras i arbetet för att skapa en god äldreomsorg med hög kvalitet.

För det första måste alltså betydande resurser tillföras äldreomsorgen. Inför 2021 har landets alla kommuner fått ett tillskott av pengar från regeringen som är öronmärkta för äldreomsorgen. Detta var en absolut nödvändighet och PRO förutsätter att regeringen även fortsättningsvis kommer att avsätta pengar för att bygga en högkvalitativ omsorg.

Äldreomsorgen är dock ett kommunalt ansvar. Det är i 290 kommuner som lokala politiker avgör förutsättningarna för äldreomsorgens framtid. I Laxå innebär det riktade statsbidraget 4,5 miljoner kronor årligen. PRO kommer att bland annat bevaka att dessa pengar används för att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. Det mycket viktigt att vi äldre, exempelvis genom de kommunala pensionärsråden bjuds in att påverka hur vi tillsammans ska skapa en bättre rustad omsorg där såväl äldre som personal mår bra.

För det andra kräver PRO att personalen ska ha goda arbetsvillkor och utbildning som ger rätt kompetens – att vårda äldre är inget enkelt jobb. Delade turer, tillfälliga anställningar, ofrivillig deltid, underbemanning och minutscheman måste försvinna. För att kunna rekrytera medarbetare till äldreomsorgen i framtiden måste arbetet göras mer attraktivt och arbetsvillkoren förbättras. På så sätt förbättras också omsorgen om de äldre.

Slutligen menar PRO att politiken måste ta ett större ansvar för att samordna kommunal och regional vård så att äldreomsorgen har tillräcklig tillgång till läkare och sjuksköterskor. Landets äldre har rätt till en individuellt medicinsk bedömning och en trygg vård.

Nu går vi mot ljusare tider igen. Från PRO:s sida hoppas vi att 2021 blir året då äldreomsorgen kommer att stå mycket högt upp på den politiska dagordningen i Laxå.

Det är hög tid att vända utvecklingen inom äldreomsorgen!

Alice Sandström, ordförande PRO Laxå-Röfors och PRO Finnerödja-Tived Christina Tallberg, ordförande PRO

Vilka samhällsintressen anser du väger tyngst?

Åkermarken har äntligen fått ett värde för fler än ägaren/brukaren. Det är bra.

Efter torkan 2018 och pandemin 2020 så har samhällets olika institutioner vaknat till och insett att allt inte är givet. Vi har sedan 2017 även en Livsmedelsstrategi som säger att vi behöver producera mer av vår mat själva, eftersom vi kan och är bra på det. Dessa händelser sammantaget har ändå betytt att insikten och även rättsläget kring åkermarkens skydd i Miljöbalken faktiskt börjar väga något. När Kumla kommun 2018 kastade fram ett ogenomtänkt förslag till översiktsplan, så vaknade även en tämligen kraftig folkopinion till liv, och insåg det huvudlösa i förslaget.

Aktuellt just nu är förslaget till utbyggnad av speditionslokaler för flygfrakt väster om Örebro Flygplats. Här har Örebro kommun faktiskt gjort en seriös bedömning av miljöbalkens kriterier för att få exploatera åkermarken det handlar om. Där anser man att flygfrakten är ett riksintresse och att Örebro Flygplats är viktig både nationellt och internationellt. Är det så, då väger åkermarken lätt även i miljöbalkens hänseende – men är det verkligen så?

Flyget har fått sig en ordentlig knäck av coronan, framför allt persontrafiken. Frakterna går ganska normalt, men vad blir den långsiktiga effekten av pandemin? Kommer vi att återgå till det normala, eller vad är det nya normala? Klimatfrågorna är heta trots pandemin och hur rimmar ökad flygfrakt med klimatproblemen?

Dessa avvägningar är politiska men även medborgerliga, för människor kan ibland ”rösta med fötterna”. Ska framtiden innebära en ökad e-handel med billig kinesisk import, eller har vi kommit över billighetssyndromet och kan tänka oss att kvalitetshandla i stället (gäller även mat)? Jag liksom många andra ställer mig dessa frågor, och har inte svaret. Eftersom svaret ligger i framtida handlingar så är det påverkbart. De avvägningar och beslut vi tar idag ger efterverkningar i framtiden, så därför är frågan om utbyggnad av flygfrakten en viktig fråga idag. Åkermark för framtida matförsörjning, eller lokaler för effektiv hantering av importerade varor. Vi kanske behöver båda? Problemet kanske är att flygplatsen ligger på fel ställe?

Att jag och LRF röstar för åkermarken är inte konstigt, men hur gör politikerna? Här är det viktigt att alla medborgare som vill ta ansvar för en hållbar framtid, funderar och tar ställning. Frågan är större än framtiden för 40 hektar åkermark.

Tack för allt ni gjort – världen vore inte den samma utan er!

Med den här texten vill vi tacka alla som arbetar inom vård och omsorg, dag som natt, helg som vardag, julafton som ramadan. Vi vet att världen inte vore densamma utan er. Hur skulle samhället fungera om det inte fanns människor som varje dag lägger ner både kropp och själ för att hjälpa? Som ger så mycket till vårt samhälle men som ofta tyvärr kan verka osynliga.

Jobbet kan verka lätt och det finns en uppfattning om att vem som helst kan utföra detta arbete. Det är när man blickar in i verksamheten som det uppdagas att det är så mycket mer. Det ska samordnas med tider och både personalen och vårdtagarna ska känna sig trygga. Kontinuitet ska upprätthållas, tider ska passas och man ska ha kunskap för att både använda liftar och hålla koll på mediciner. Man ska laga mat, diska och kunna hantera olika former av demens. Och inte minst prata och vara en social kontakt för vårdtagaren. För många behöver prata, man får trösta och lyssna. Detta har uppdagats speciellt nu utifrån den pågående pandemin. Utifrån Covid-19 har 2020 varit ett år fyllt av ytterligare utmaningar för personalen inom vård och omsorg. 

Politiken har ställt om och har haft möten på distans under en stor del av 2020. En effekt av detta är att kostnader som ofta kommer med fysiska möten nu inte använts som budgeterat. Därför har Hemvårdsnämnden och Vårdboendenämnden enhetlig fattat beslut om att använda delar av överskott i nämndanslaget till en julkorg för varje enhet inom vård och omsorg.

Stort tack för allt ni gjort i år, ert ihärdiga arbete med att säkerställa en trygg och säker vård för Örebros seniora medborgare ska inte glömmas.

Fisun Yavas (S) – Ordförande Hemvårdsnämnden Christina Håkansson (KD) – Vice Ordförande Hemvårdsnämnden Börje Gustafsson (C)– Ledamot Hemvårdsnämnden Gunhild Wallin (C) – Ordförande Vårdboendenämnden Jenny Thor (S) – Vice ordförande Vårdboendenämnden Erica Gidlöf (KD)– Ledamot Vårdboendenämnden