Inga mobiler i skolan om hälsan ska prioriteras

Det finns stöd att välja väg genom att följa beslut från Europarådet och WHO, beslut om hur mobiler och trådlös teknik påverkar hälsa och skolresultat.

Europarådet, där Sverige ingår, har 2011 i resolution 1815 gjort ett tydligt ställningstagande: ”strikt reglera skolbarns användning av mobiltelefoner på skolområdet.” ”för barn i allmänhet och speciellt i skolor och klassrum, prioritera trådbundna internetanslutningar”. ”Att inom departement och ministerier (som utbildning, miljö och hälsa) utarbeta riktade informationskampanjer till lärare, föräldrar och barn för att göra dem uppmärksamma på de särskilda riskerna med tidig, ogenomtänkt och långvarig användning av mobiltelefoner och andra produkter som avger mikrovågor.”

”Det är fråga om en mer eller mindre potentiellt skadlig icke-termisk biologisk påverkan såväl på växter, insekter och djur som på den mänskliga kroppen, även när de utsätts för nivåer som är lägre än de officiella gränsvärdena.” Försiktighetsprincipen ska tillämpas och att det skulle kunna resultera i extremt höga mänskliga och ekonomiska kostnader om man inte beaktar tidiga varningar.

WHO (IARC) har 2011 grupperat elektromagnetisk strålning i grupp 2B, möjligen cancerogen, tillsammans med bly, DDT, formaldehyd, bensin- och dieselavgaser samt svetsrök.Symtom som mobilstrålning, wifi och Bluetooth ger enligt forskarna är vanliga hos barn/ungdomar: koncentrationsproblem, huvudvärk, trötthet, sömnstörning. De varnar också för kopplingar mellan trådlös teknik och barn/ungdomar med Autism och ADHD.

Forskningen visar tydligt vad som biologiskt sker i kroppen när vi utsätts för trådlös strålning. Cellernas kalciumkanaler öppnas vilket ger upphov till fria radikaler, oxidativ stress som leder till inflammationer. Läckage uppstår i blod-hjärnbarriären så att hjärnan kan påverkas av skadliga ämnen. Blodceller klumpar ihop sig efter några minuters exponering för strålning från trådlös teknik.

Fakta och beslut förenklar att skapa en mobilfri skola, och en skola helt utan trådlös utrustning. Även läsplattor går att ansluta trådbundet genom adapters. En anpassning som måste göras om en elev eller anställd är elöverkänslig. Det är en erkänd miljörelaterad funktionsnedsättning som konstateras genom mätning av specifika biomarkörer i kroppen eller magnetkameraröntgen för att se avvikelser i hjärnan. Länder i Europa har lagstiftat om marknadsföringsförbud av trådlös utrustning till barn/ungdomar, trådbunden kommunikation i förskolor/skolor och rekommenderar höga åldrar för att använda trådlös utrustning, ofta 14-16 år.

Många har inte nåtts av informationen ovan och har inte kunnat göra ett väl underbyggt val.

Vi ser fram mot fler hälsosamma skolor med nätanslutna datorer och läsplattor. Och förstås utan mobiler i skolan.

Marianne Ketti, ordförande Elöverkänsligas Riksförbund

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Ett samtal kan skapa en avgörande skillnad

Inne i det andra året av pandemin ser vi ett fortsatt ökat tryck på till exempel stödlinjer i fråga om psykisk ohälsa. Många har utstått stora påfrestningar under pandemin, och konsekvenserna på sikt är svåröverskådliga.

Vi vet av erfarenhet att psykisk ohälsa samt våld i nära relationer och social utsatthet tenderar att öka i samband med samhällskriser. Pandemins fysiska distansering och annan långvarig påfrestning gör det svårt att upprätthålla sociala skyddsnät, hälsosamma vanor och i förlängningen känslan av mening i tillvaron. På det följer oro, ångest, depressioner och i värsta fall tankar om självmord.

Samhället har ställts inför en stor existentiell utmaning när livet hotas samtidigt som våra möjligheter att vara närvarande och stötta varandra som vi vill i kriser har begränsats. Såväl barn och unga som vuxna lider av nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet, och kan ha svårt att se meningen med livet. Många har blivit arbetslösa, tvingats ställa in viktiga planer i livet eller förlorat närstående med begränsade möjligheter att ta farväl och få stöd i sorgearbetet.

Detta är inte nytt. Det unika är att det händer så många samtidigt, i en hel värld.

Studier visar att andelen självmord inte ökade under pandemins första månader i höginkomstländer som Sverige. Forskarna betonar dock vikten av att arbeta förebyggande och följa utvecklingen noga. I en internationell studie där forskarna sammanställt över 200 befolkningsstudier över den psykiska hälsan före och under covid-19-pandemin hade andelen i befolkningen som hade tankar om att ta sitt liv ökat från 5,8 procent 2017/2018 till 11 under pandemin.

Vid studier av hälsan hos personer med covid-19-diagnos fann forskarna att hela 33,6 procent hade neurologiska eller psykiatriska diagnoser inom sex månader efter infektionen. Av dem som intensivvårdats hade nästan hälften fått en sådan diagnos inom sex månader. De vanligaste besvären var ångest (17 procent) och nedstämdhet (14 procent).

För att främja människors psykiska och existentiella hälsa, och minska risken för självmord i spåren av pandemin, krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer. Samtidigt måste de direkta effekterna hanteras här och nu. Hälso- och sjukvården kommer att möta stora behov av terapi och traumabehandling, men glöm inte den skillnad du själv kan göra!

Genom att våga fråga hur människor i vår närhet mår, och att våga lyssna, kan vi skapa styrka att ta sig igenom svårigheterna. Det kan vara tunga samtal men vår erfarenhet är att de kan komma att handla lika mycket om livet som om döden. Tack vare sådana uppriktiga samtal vågar många söka också annan hjälp.

För den som saknar någon att prata med finns vi. Som civilsamhällesorganisationer nås vi även under semesterperioden. Vi vill möta hopplöshet, maktlöshet och ensamhet med närvaro, medkänsla och hopp. Vi finns bara några knapptryckningar bort.

FAKTA:

Bris, Barnens rätt i samhället, är den nationella stödlinjen för barn under 18 år i Sverige. Dygnet runt erbjuds professionellt stöd till barn via telefon 116 111, chatt och mejl. Barn är alltid anonyma och det kostar inget att få stöd från en kurator.

MIND är en ideell organisation som främjar psykiskt välbefinnande genom att erbjuda medmänskligt stöd, sprida kunskap och driva påverkansarbete. Mind bedriver Självmordslinjen som nås på 90 101, Äldrelinjen: 020-22 22 33, och Föräldralinjen: 020-85 20 00.

Jourhavande präst är ett akut samtals- och krisstöd, en del av Svenska kyrkans själavård. Samtalsjouren är öppen för alla och nås kvällar och nätter via telefon till 112, eller chatt och digitalt brev. Prästerna som svarar har absolut tystnadsplikt.

Suicide Zero är en ideell organisation som sedan 2013 arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. Nära 1 600 personer tar sitt liv varje år. De allra flesta kan vi rädda. Suicide Zeros vision är ett samhälle utan självmord. Våga fråga-utbildning för att förebygga självmord

Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS

Nina Sagovinter och Kimmo Kling, nationella samordnare Jourhavande präst, Svenska kyrkan

Karin Schulz, generalsekreterare Mind

Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero

Journedstängning på Lindesbergs lasarett

Enligt Regionledningens första påstående, innan journedstängningen, så skulle journedstängningen medföra en besparing med tre miljoner per år.

PRO Lindesberg och Företagarna blev lovade ett utredningsresultat efter sex månaders nedstängning. Den sex månaders utredningstiden utgick 31 mars 2021. Idag skriver vi 25 maj 2021, ännu inget utredningsresultat.

Våra uppgifter talar om något helt annat. Det är ett snitt på tre extra ambulansresor per dygn från Lindesbergs lasarett till USÖ vilket medför 900 ambulansmil extra per månad. 900 mil per månad ger på årsbasis 10.800 extra ambulansmil. En ambulansmil kostar 960 kr x 10.800 mil en kostnad per år 10.368.000 kr.

Återresan till Lindesberg sker i de flesta fall utan patient i ambulansen. Patienten skall efter behandling på USÖ åter till Lindesberg. Den återresan sker i regel med taxi eller med sjukresor, vilket innebär en kostnaden som är cirka hälften av en ambulansmil = 480 kr per mil.  Det ger i sin tur en kostnad på 5.184.000 kr.

Tillsammans innebär det enligt vår uträkning en extra reskostnad på 15.552. 000 kr. Var hittar vi besparingen på tre miljoner? Kostnaden för onödiga långa resor i ambulansen med värk och smärtor går ej att räkna i pengar.

Journedstängningen medför inte att patienternas hälsotillstånd förbättras. Det saknas statistik för resor med egen bil från hemmet direkt till USÖ. Tillkommer gör onödigt avgasutsläpp i naturen och onödigt vägslitage. Eventuellt måste ytterligare en ambulans inköpas, den kostnaden tillkommer.

Den 19 maj 2021 offentliggjorde media beslutet om en rekordbudget för region Örebro län. Där gick att läsa om nio (9) punkter där pengar skall satsas. En av dessa punkter var : En förstärkning av nära akutsjukvård.

Budgeten skall fördelas över hela regionen. Akutsjukvården för norra regiondelen är ju journedstängd mellan 21.00 och 07.30. Då utgår vi ifrån att beslutet innebär en förstärkt nära akutsjukvård nattetid även på Lindesbergs lasarett.

Om regionledningen väljer att besvara oss på sedvanligt sätt, det vill säga med tystnad, anser vi att ni i så fall bekräftar ovanstående.

Reidar Johansson, ordförande PRO Lindesberg

Jerry Elvin, sekr PRO Lindesberg

Peter Larsson, Företagarna

Lars Idstam, SPF-Seniorerna Lindesberg

Stärk och värna den privata äganderätten till skogen

Nyligen avslutades remisstiden gällande skogsutredningen. Många har tagit chansen att lämna synpunkter på den långa utredningen och det råder inga tvivel om att det finns många starka åsikter om hur den svenska skogen ska brukas.

Centerpartiets utgångspunkt är att utredningen ska vara ett verktyg för att genomföra det som står i januariavtalet: att stärka och värna den privata äganderätten. Det handlar om att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten; att det ska utvecklas nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt att det ska preciseras hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

Punkterna om skogen i januariavtalet har tillkommit efter en längre periods utveckling inom svenskt skogsbruk, där enskilda skogsägare inte längre känner att de har kontroll över sin mark. Detta trots att skogen kan ha brukats i familjen i flera generationer och ska lämnas över till nästa generation när det är dags. Den här utvecklingen är inte bara negativ för produktionen utan den skapar också en brist på förtroende för våra myndigheter.

För att höga naturvärden ska uppfattas som något positivt för skogsägaren anser Centerpartiet att äganderätten måste stärkas. Är det något som historien lärt oss så är det att det vi äger vårdar vi. Skogsutredningens förslag på att formella avsättningar ska ske genom frivillighet och på skogsägarens initiativ ligger helt i linje med vad Centerpartiet driver. Detta omvända perspektiv kommer att stärka äganderätten och göra skogsägaren involverad i naturvård, istället för som idag bli straffad för att man vårdat sin skog i generationer. Beslut om ekonomisk kompensation ska fattas vid samma tillfälle som markägaren blir ålagd om brukandebegränsningar av sin egendom.

Att utredningen så tydligt markerar att Skogsstyrelsen bör upphöra med sin nyckelbiotopsregistrering vid avverkningsanmälan är bra då detta inte bara saknar lagstöd, utan även skapat en frustration hos skogsägare som inte haft möjlighet att överklaga.

Sen den statliga detaljstyrningen av skogen upphörde 1993 så har det mesta blivit bättre skogen. Det svenska skogsbruket har visat att man både kan bruka skog för att möta klimathotet, skapa välfärd och jobb samtidigt som man utvecklar den biologiska mångfalden. Låt oss fortsätta på det spåret genom att säga nej till överstatlighet och ja till den privata äganderätt som skapat den mångfald av skog som vi alla älskar att vara i.

Peter Helander, skogspolitisk talesperson (C)

Torbjörn Ahlin, Regionråd (C)

Vi vill införa brottet ”grov trafikbrottslighet” för säkrare vägar!

Landsbygdens trygghet utmanas av multikriminella som sätter mindre orter i skräck. De använder droger, begår inbrott och andra stölder. Många fall av rattfylla.

Dessa problem uppmärksammades i P1-serien Laglös landsbygd som berättade hur kriminella kör avställda bilar, tar droger och försörjer sig för brott. Flera är flera gånger dömda för samma brott. De smiter från olycksplatser och dödar människor med sina fordon.

Bilden som målas upp kan tyckas hopplös men det finns flera viktiga åtgärder att vidta. Samtidigt tycks regeringen inte lyssna på larmen från svensk landsbygd.

Sverige måste ta krafttag mot den här typen av brottslighet. Landsbygden kan inte lämnas efter, bara för att storstädernas förorter har stora problem. Den här typen av brottslighet begås ofta av människor som faktiskt både grips och döms för brotten.

Vi Kristdemokrater har flera åtgärder.

  • Inför det nya brottet grov trafikbrottslighet. Detta ska användas när personer döms för flera trafikbrott samtidigt, så som rattfylleri, olovlig körning och vårdslöshet i trafik som ett led i en vanemässig och hänsynslöshet brottslighet. Brottet ska leda till fängelse.
  • Höj straffet för grovt rattfylleri. Straffet bör höjas till minst sex månaders fängelse.
  • Kräv rehabilitering för villkorlig frigivning. Många av dem som begår grova trafikbrott är återfallsbrottslingar som missbrukar. De ska tvingas genomgå behandling för sitt missbruk och påvisa förbättring om villkorlig frigivning ska komma på fråga.
  • Inför en maxgräns för antalet fordon en person kan äga. Många trafikbrottslingar är antingen själva bilmålvakter eller har sin bil registrerad på en sådan. Den som är dömd för trafikbrott eller har trafikrelaterade skulder bör absolut max kunna äga ett fordon, men om missbruket fortsätter bör man kunna spärras från att äga fordon över huvud taget. Polisen måste också kunna beslagta och förverka fordon som används som brottsverktyg av återfallsförbrytare.

I snart ett år har ett flertal av dessa förslag funnits färdigutredda på regeringens bord. Men inget händer. Vad väntar regeringen på?

Erling Johansson Kristdemokraterna Askersund,

Ingemar Kihlström, Riksdagsledamot,

Hans Eklind Riksdagsledamot.

Låt oss rusta våra barn för livet med viktigt snack


I dagarna får alla föräldrar Örebro län som har en nioåring hemma en livsviktig present. 3 419 böcker landar inom kort i brevlådor runt om i länet. Boken Livsviktiga snack ges ut av den ideella organisationen Suicide Zero och i den finns det tips och råd om hur du som förälder kan stötta ditt barn att berätta om hur hen har det.

För det är nämligen en förmåga som kan rädda liv.

Oavsett hur ett barn har det i livet så är en god relation till en förälder eller en annan viktig vuxen en av de viktigaste skyddsfaktorerna som finns. Forskningen visar att barn som kan prata om känslor mår bättre. Det minskar risken för allt från frånvaro i skolan och missbruk till depression och självmord längre fram i livet.

Faktum är att det idag är en större risk att en tonåring skadar sig själv än att hen skadar andra. Varje år försöker också fler än 5000 barn och unga ta sina liv. Ungefär 160 av dessa dör varje år i självmord. Det är tre i veckan.

Med Livsviktiga snack vill vi bidra till att fler vuxna hjälper våra barn och unga att skaffa sig verktyg som hjälper dem på livets ofta krokiga stig. Boken innehåller kunskap, tips och övningar som kan hjälpa dig som är förälder eller engagerad vuxen att hålla samtalet vid liv och dessutom ha roligt på vägen och stärka relationer.

Vi människor mår bra av och finner mening i att hjälpa varandra att utvecklas och möta livets svårigheter i och glädjeämnen.

Här kommer fem snabba kom igång tips om hur du redan idag kan ge samtalet med ett barn lite extra skjuts.

  • Tillbringa tid tillsammans. Baka en kaka, skjutsa till träningen, åk och handla. Småpratet som brukar uppstå är en bra grund för djupare samtal.
  • Hitta ditt barns prattid. Många barn har en tid på dygnet när de gillar att prata lite extra. Det kan vara vid läggdags, när de käkar frukost eller badar. Försök finnas där då, så ofta du kan.
  • Lyssna, lyssna, lyssna. Ofta vill barn bara berätta om sina upplevelser, utan att en förälder eller annan engagerad vuxen kommer med pekpinnar eller åsikter. Så bit dig i tungan, sitt på händerna – men se till att lyssna färdigt.
  • Ställ öppna frågor. Istället för att fråga ”Var det bra i skolan idag?”, säg ”Berätta, vad gjorde du i skolan idag?”
  •  Lyssna efter ledtrådar. Barn berättar sällan rakt ut om sådant som bekymrar dem. Istället kan de släppa små ledtrådar här och där, som det gäller för dig att plocka upp och försiktigt nysta vidare i.

Vill du veta mer finns all information tillgänglig på www.livsviktigasnack.se.

Genom att med gemensamma krafter stötta våra barn och unga idag skapar vi ett samhälle där färre mår dåligt imorgon. Det är livsviktigt.

Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero

Kerstin Gerdin, volontär Suicide Zero, Örebro