Inga mobiler i skolan om hälsan ska prioriteras

Det finns stöd att välja väg genom att följa beslut från Europarådet och WHO, beslut om hur mobiler och trådlös teknik påverkar hälsa och skolresultat.

Europarådet, där Sverige ingår, har 2011 i resolution 1815 gjort ett tydligt ställningstagande: ”strikt reglera skolbarns användning av mobiltelefoner på skolområdet.” ”för barn i allmänhet och speciellt i skolor och klassrum, prioritera trådbundna internetanslutningar”. ”Att inom departement och ministerier (som utbildning, miljö och hälsa) utarbeta riktade informationskampanjer till lärare, föräldrar och barn för att göra dem uppmärksamma på de särskilda riskerna med tidig, ogenomtänkt och långvarig användning av mobiltelefoner och andra produkter som avger mikrovågor.”

”Det är fråga om en mer eller mindre potentiellt skadlig icke-termisk biologisk påverkan såväl på växter, insekter och djur som på den mänskliga kroppen, även när de utsätts för nivåer som är lägre än de officiella gränsvärdena.” Försiktighetsprincipen ska tillämpas och att det skulle kunna resultera i extremt höga mänskliga och ekonomiska kostnader om man inte beaktar tidiga varningar.

WHO (IARC) har 2011 grupperat elektromagnetisk strålning i grupp 2B, möjligen cancerogen, tillsammans med bly, DDT, formaldehyd, bensin- och dieselavgaser samt svetsrök.Symtom som mobilstrålning, wifi och Bluetooth ger enligt forskarna är vanliga hos barn/ungdomar: koncentrationsproblem, huvudvärk, trötthet, sömnstörning. De varnar också för kopplingar mellan trådlös teknik och barn/ungdomar med Autism och ADHD.

Forskningen visar tydligt vad som biologiskt sker i kroppen när vi utsätts för trådlös strålning. Cellernas kalciumkanaler öppnas vilket ger upphov till fria radikaler, oxidativ stress som leder till inflammationer. Läckage uppstår i blod-hjärnbarriären så att hjärnan kan påverkas av skadliga ämnen. Blodceller klumpar ihop sig efter några minuters exponering för strålning från trådlös teknik.

Fakta och beslut förenklar att skapa en mobilfri skola, och en skola helt utan trådlös utrustning. Även läsplattor går att ansluta trådbundet genom adapters. En anpassning som måste göras om en elev eller anställd är elöverkänslig. Det är en erkänd miljörelaterad funktionsnedsättning som konstateras genom mätning av specifika biomarkörer i kroppen eller magnetkameraröntgen för att se avvikelser i hjärnan. Länder i Europa har lagstiftat om marknadsföringsförbud av trådlös utrustning till barn/ungdomar, trådbunden kommunikation i förskolor/skolor och rekommenderar höga åldrar för att använda trådlös utrustning, ofta 14-16 år.

Många har inte nåtts av informationen ovan och har inte kunnat göra ett väl underbyggt val.

Vi ser fram mot fler hälsosamma skolor med nätanslutna datorer och läsplattor. Och förstås utan mobiler i skolan.

Marianne Ketti, ordförande Elöverkänsligas Riksförbund

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

”Hoppas att ljuset ska nå alla som kämpar”

Länsposten bad om läsarnas egna tankar om hur det är att leva mitt i coronapandemin. Här är ett svar:

Inget är som väntans tider sägs det. Det kan jag lugnt instämma i. Nu väntar vi på vaccin samt att höra att smittspridningen ska stanna av.

Jag tillhör en av den stora skaran 70+. Vi som utgör en riskgrupp, vi som ska hålla oss undan. Vi som absolut inte får bli smittade. Det låter inte så roligt att tillhöra denna kategori. Själv var jag nyopererad och skulle försöka att hämta mig när coronan kom hastigt och slog till med kraft. Någon rehabilitering var det inte tal om på grund av smittorisken.

Som tur var kan man träna utan sjukvårdens försorg. Så fort jag kommit hem satte jag och min man i gång med våra dagliga promenader. Först blev det bara runt kvarteret, men det utökades efter ork och lust.

Jag tror att vi som är lite äldre kan ha en fördel. Vi har hunnit vara med om en del, kanske mött både motgångar och problem. Men vi vet också att det mesta brukar ordna sig till slut på ett eller annat sätt.

När våren kom tillbringade vi mest tid i vår lilla sommarstuga. När sommaren kom flyttade vi ut för att bo där. Största problemet var nog inköp av livsmedel. Men vi hade tur. Vår son hjälpte oss samt snälla grannar. Mitt i sommaren hände en olycka. Vi blev påkörda och vår bil blev skrot. Då tillkom en ny motionsform, att cykla.

Jag kan heller inte nog prisa att få tillbringa tid i skog och mark, att få vara utomhus nästan hela sin vakna tid. Umgänge med grannar på behörigt avstånd på vår altan, samtal om allt mellan himmel och jord över en kopp kaffe är guld värt.

Någon digital kontakt har vi inte. Vi äger varsin mobil modell äldre. Vi är inte uppkopplade. Det är inga smartphones – phones ja, men smarta får vi vara själva. Att ringa och smsa räcker gott.

Jag tror att vi som är äldre ofta nöjer oss med mindre och har mer perspektiv på tillvaron.

Framemot oktober flyttade vi hem till stan igen, och vi har lyckats hitta en bättre begagnad bil. Det blir dagsturer mellan stan och stugan. Härligt att elda i kaminen, laga soppa och äpplekaka och faktiskt njuta av livet.

Vi har ju inga arbeten att passa och det ger en stor frihet. Även om jag längtar jättemycket till mitt gamla jobb på fritids. Jag saknar alla härliga ungar.

Men nu när vi är i slutet av november är vi hemma i stan för i år. Aldrig har vår lilla stuga varit så ompysslad som i år. Alla löv är bortkrattade utom några som maskarna får mumsa i sig. Hemma i stan har jag rensat i lådor och skåp. Vad mycket onödigt man sparar på. För närvarande är det böcker och tv som står för underhållningen. Och så lär jag mig att virka getingbon, något man kan sätta upp för att lura getingarna att här är upptaget.

Nu gäller det bara att inte ge upp och tappa taget. Det gäller att ha tålamod och se tiden an. Om en månad är det vintersolstånd och sedan vänder ljuset åter.

Hoppas att ljuset ska nå alla som kämpar. Alla som är sjuka, alla som mist någon, alla som ställer upp och arbetar, inte minst de inom vården.

Jag längtar till våren och att vi alla ska få vara friska!

Var tionde hem saknar fungerande brandvarnare

Var tionde hem saknar ett av de viktigaste brandskydden. Nämligen en fungerade brandvarnare.

Med kampanjen Aktiv mot brand, som startar på Brandvarnardagen 1 december, vill MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillsammans med samarbetspartners öka kunskapen om brandskydd i hemmet.

”Vi behöver testa brandvarnaren en gång i månaden. Brandvarnare kan ge dig den extra minut du behöver för att rädda liv, varna andra, larma eller släcka”, säger Anders Lundberg, brandingenjör på MSB.

December är de levande ljusens högtid. Trots en ökning av ljusrelaterade bränder inträffar ändå klart fler spis-och eldstadsrelaterade bränder under december. På Brandvarnardagen 1 december drar därför kampanjen Aktiv mot brand igång. Kampanjens målsättning är att få fler människor att testa sin brandvarnare och att ha fungerande brandskyddsutrustning hemma. Kampanjen är ett samarbete mellan myndigheter, försäkrings-, bostads- och brandskyddsbranschen samt kommunernas räddningstjänster.

Statistik för 2019 som rör bostadsbränder:

År 2019 larmades räddningstjänsten till nästan 6 500 bostadsbränder och 3 800 orsakade någon form av skada. 360 av bostadsbränderna som orsakade någon form av skada inträffade under december 2019. Drygt en tredjedel av bostadsbränderna som orsakade skada startade i köket och då oftast på spisplatta eller häll. Vid minst var fjärde bostadsbrand som räddningstjänsten larmades till och som orsakade skada saknades brandvarnare. Bostadsbränder är vanligast på eftermiddagar och kvällar. År 2019 var toppen mellan klockan 15 och 19. Under 2019 omkom 64 personer till följd av brand i bostad enligt preliminära siffror.

”Varje år startar cirka 24 000 bostadsbränder och räddningstjänsten behöver rycka ut till ungefär 6 000 av dessa. Genom lämpligt placerade och fungerande brandvarnare ökar chansen att upptäcka en brand i ett tidigt skede. Har man dessutom fungerande släckutrustning hemma så har man möjlighet att själv släcka branden när den fortfarande är liten”, säger Anders Lundberg.

”Det är säkert fler än 88 procent som har en brandvarnare hemma. Men om brandvarnaren ska göra någon nytta vid en brand så ska den sitta i taket och den måste fungera. Kolla var du har din brandvarnare nu och byt batteri eller brandvarnare om den inte piper när du trycker in knappen några sekunder”, säger Anders Lundberg.

”Aktiv mot brand” är en nationell kampanj som ska bidra till att öka människors kunskaper och motivera dem att ta ett aktivt, personligt ansvar för det egna brandskyddet.Kampanjen är ett samarbete mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Brandskyddsföreningen, BrandvarnareGruppen, SABO Sveriges allmännyttiga bostadsföretag Sveriges Allmännytta, Svensk Försäkring, Fastighetsägarna Sverige, kommunala räddningstjänsterna, Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund och Föreningen Sveriges Brandbefäl.

”Aktiv mot brand” MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

”Det är allvar nu!”

Länsråd, regiondirektör och alla kommunchefer i länet skriver samtliga uppmaning till länets alla invånare med anledning av pågående coronapandemin: "Det är allvar nu!"

Smittspridningen i Örebro län är nu mycket hög. Vi ser en oroväckande ökning av antalet bekräftade fall av covid-19. Antalet personer som behöver vård på sjukhus har ökat snabbt, också i intensivvård.

Det är allvar nu!

Vi har nog alla sett bilder och fått rapporter från olika håll i samhället som har visat att många inte längre är lika följsamma mot de allmänna råden som i våras. Det är bland annat: stanna hemma om du är sjuk, håll avstånd, tvätta händerna ofta och undvik kollektivtrafiken om du kan. De råden gäller fortfarande och är effektiva om de följs. Du ska också testa dig om du har symptom.

För att inte nuvarande utveckling ska öka ytterligare med ännu fler sjuka och även döda, så har Folkhälsomyndigheten, i samråd med vår smittskyddsläkare, beslutat om lokala allmänna råd för Örebro län som i första hand ska gälla till och med den 24 november. Länsstyrelsen har också beslutat om att begränsa antalet vid allmänna sammankomster till 50 deltagare under samma period.

Vi vädjar nu gemensamt till er alla: ta råden på allvar, följ råden! Då kan vi tillsammans minska smittspridningen, och så småningom sätta stopp för den här pandemin.

De lokala allmänna råden innebär i korthet:

Var och en bör avstå från att vistas i inomhusmiljöer där människor samlas som butiker, köpcentrum, museer, bibliotek, badhus och gym, med undantag för nödvändiga besök i exempelvis livsmedelsbutiker och apotek. Var och en bör avstå från att delta i exempelvis möten, konserter, föreställningar, idrottsträningar, matcher och tävlingar. Träningar för barn och ungdomar i grundskolan omfattas dock inte. Var och en bör om möjligt, undvika att ha fysisk kontakt med andra personer än de som man bor med.

Alla verksamheter i Örebro län ska nu vidta åtgärder så att var och en ska kunna följa råden. Det kan exempelvis innebära att minimera antalet besökare vid samma tidpunkt, anpassa öppettiderna och erbjuda digitala alternativ.

Arbetsgivare bör vidta åtgärder för att anställda ska kunna följa råden. Sådana åtgärder kan vara att uppmana personalen att arbeta hemifrån, erbjuda utökade förutsättningar att arbeta hemifrån och att tjänsteresor, konferenser och andra fysiska möten skjuts upp.

Vi gör en kraftansträngning nu fram till och med 24 november för att slippa en förlängning, eller fler allmänna råd. Det är varje enskild persons agerande som avgör hur vi klarar detta i Örebro län. Vi är skyldiga att ta vårt ansvar för oss själva och för varandra i denna pandemi.

Ingen kan klara detta på egen hand. Men tillsammans kan vi göra skillnad.

Läs mer om de lokala allmänna råden på webbplatserna hos Folkhälsomyndigheten, Region Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län eller din kommun.

Anna Olofsson, länsråd, Länsstyrelsen i Örebro län

Rickard Simonsson, regiondirektör, Region Örebro län

Marie Hillman, kommundirektör, Askersunds kommun

Harry Lundin, kommunchef, Laxå kommun

Lena Fagerlund, kommundirektör, Hallsbergs kommun

Daniel Jansson Hammargren, kommundirektör, Kumla kommun

Gustav Olofsson, kommundirektör, Lekebergs kommun

Teresa Zetterblad, kommundirektör, Degerfors kommun

Johan Harryson, kommundirektör, Karlskoga kommun

Anne Andersson, kommundirektör, Örebro kommun

Isabell Landström, kommundirektör, Nora kommun

Tommy Henningsson, kommunchef, Hällefors kommun

Henrik Arenvang, kommundirektör, Lindesbergs kommun

Berit Westergren, kommunchef, Ljusnarsbergs kommun

Styrmedel kan göra cirkulär ekonomi verklig

Debatt om framtidens konsumtion

I somras presenterade regeringen sin plan för cirkulär ekonomi för en långsiktig och hållbar omställning av samhället som bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Centerpartiet välkomnar strategin, men anser samtidigt att styrmedel krävs för verklig förändring.

Enkelt uttryckt innebär cirkulär ekonomi att material återvinns och återanvänds om och om igen. Varor som vi konsumerar designas och produceras inte för att slängas utan för att användas som råvara för nya produkter.

Cirkulär ekonomi handlar om effektivare användning av naturresurser, vilket också möjliggör sänkta kostnader. Det är en grundsten för en långsiktig hållbar utveckling.

Ett av huvudproblemen med den nu förekommande linjära ekonomin är inte att jungfruliga råvaror ”tar slut” utan att det material vi använder förr eller senare blandas och sprids, tappar sitt ekonomiska värde, blir svårt att nyttiggöra och i många fall slutar som miljögifter för människor och natur.

Förr tillverkades skor i Kumla och Örebro, kläder vävdes, syddes och tillverkades av lokal råvara. Möbler i trä tillverkades lokalt hos någon finsnickare. Olika förpackningsmaterial återanvändes på alla möjliga sätt. ”Inget skulle slängas”. Att reparera produkten var snarare regel än undantag. Närproducerat gällde oftast. Konsumtionen var låg till måttlig på grund av knappa resurser hos befolkningen.

I dag importeras kläder och skor med diverse syntetiska material. Engångsförpackningar används i mycket stor omfattning och återvinns i bästa fall. Teknikprylar köps in från Asien. Livslängden är kort. När produkten går sönder köps hellre ny än repareras. Konsumtionen ligger på en mycket hög nivå i samhället bland annat beroende på kraftigt ökad köpkraft hos befolkningen.

Industrialiseringen har lett till en kraftig teknikutveckling med många nya råvaror som används i produkter. Den pågående digitaliseringen driver på utvecklingen i en rasande takt. Det har skett en kraftig expansionen och omställning till förnybar energi de senaste decennierna.

Dessa faktorer innebär också större möjligheter för den hållbara utvecklingen. Det finns många möjligheter för de aktörer som vill utveckla cirkulära affärs- och verksamhetsmodeller men även för oss konsumenter genom att handla miljövänligt och tänka långsiktigt vid inköp.

Den tekniska utvecklingen bidrar till att möjligheterna att utveckla en cirkulär ekonomi är mycket större i dag och i framtiden än för bara några årtionden sedan, men för att uppnå verklig förändring krävs styrmedel och åtgärder från regeringen med samarbetspartier.

Svenska folket, företag, förvaltningar och myndigheter både kan och vill bidra till den cirkulära ekonomin. Men det förutsätter en uthållig politik som grundar sig i hållbarhet med långsiktiga spelregler och styrmedel. Politiska beslut som fattas i Sverige ska också bidra till en rättvis och global hållbar utveckling. Låt oss bygga det hållbara samhället tillsammans med alla goda krafter som finns.

Frank Tholfsson Centerpartiet

Risk att klyftan växer mellan stad och land

Debatt: Hela Sverige ska leva

Tre år har gått sedan landsbygdskommittén överlämnade 75 förslag till åtgärder för Sveriges landsbygder till regeringen. Vi har gått igenom alla förslag och kan se att över hälften inte är genomförda. Endast tre är helt genomförda och 32 är delvis genomförda.

Vi från Hela Sverige ska levas sida var oroliga över att även denna utredning ska bli en hyllvärmare och vi hade önskat att fler åtgärder var gjorda efter tre år.

Landsbygdskommittén lämnade sina 75 förslag till regeringen i januari 2017. Förslagen spänner över alla områden: bredband, service, näringsliv och företagande, samhällsplanering och bostadsbyggande, kompetensförsörjning, statens närvaro, landsbygdssäkring med mera. I kommittén fanns representanter för alla riksdagspartier och de var eniga om förslagen och om att alla 75 förslag behövde genomföras för att få full effekt. Man sa också att det var viktigt för att sluta den klyftan som skapats mellan stad och land.

En Novusundersökning som Hela Sverige ska leva låtit göra visar dock att upplevelsen bland svenska folket är att klyftan mellan land och stad fortsätter att öka. Hela 94 procent av upplevde att det finns en klyfta mellan stad och land, och 69 procent tyckte att klyftan ökat de senaste fem åren.

Så tyvärr tror vi att vi kommer att fortsätta se klyftan växa i och med att det är så få av förslagen som genomförts och allt för många förslag bara gått vidare i nya utredningar utan att göra skillnad på riktigt på den lokala nivån.

Hela Sverige ska leva tar inte ställning i alla enskilda förslag, men vi vill visa på hur svårt det är i svensk politik för utredningar att bli verklighet. Man fortsätter att utreda och effekten i vardagen uteblir. Det är anmärkningsvärt att det ska ta så lång tid att genomföra vissa åtgärder.

Exempelvis föreslogs att Servicecentran skulle öppnas i vissa kommuner, men det är inte gjort ännu. Ett annat var att flytta statliga jobb från Stockholm och där är det bara 2 000 av 10 000 jobb som omlokaliserats samtidigt som ännu fler statliga jobb på mindre orter försvunnit under samma period.

Vi hoppas att vår rapport blir en ögonöppnare för hur systemet fungerar och vi hoppas att man ser över hur man jobbar med politiska förslag. Det kan inte vara ett evigt utredande. Åtgärder måste genomföras så att de ger effekt i folks vardag.

Mycket återstår och det är komplext att få till helhetsgrepp för långsiktigt hållbara lösningar. Inte minst pandemin har påvisat vikten av att vi har livskraftiga och produktiva landsbygder i vårt land och då behövs krafttag för att genomföra den ambition som fanns när landsbygdskommitteen lämnade sina förslag.