Andra vågen – dags att vi alla åter tar ansvar

Har du som jag slappnat av lite? Även om mina händer är fnasiga av ständig handtvätt har jag långsamt börjat återgå till något som liknade livet före corona. Fortfarande restriktiv till exempel har jag inte köpt kläder sen jag vet inte när, restaurangbesök är minimerade och socialt umgänge har reducerats till ingenting. Men nu händer det oftare att jag deltar på fysiska möten och kramen blir ibland reflexmässig i mötet med en jag inte mött på länge.

Tills nu.

Den andra vågen av corona. Europa rapporter om nya högsta antalet smittade och restriktionerna utökas. I Sverige rapporterar Folkhälsomyndigheten att trenden visar på en fortsatt ökad smittspridning.  ”Det är viktigt att vi göra allt vi kan för att bryta detta” säger Region Örebro läns smittskyddsläkare Gunlög Rasmussen när smittan fortsätter att spridas i regionen och de flesta positiva fall nu finns bland 20-29 åringar.

Gör vi allt vi kan?

När HIV drabbade världen på 80-talet föreslogs att samla alla bögar i ett fängelse på en ö och kasta bort nyckeln. Men det var ju inte, som vi vet, bara de som var smittbärare. Enligt WHO är HIV idag en av de värsta pandemierna genom historien och 32 miljoner beräknas ha dött i AIDS. Idag vet vi hur vi ska skydda oss.

Med corona finns ingen att peka finger på. Vi är redan tillsammans på en ö. Ska vi undvika att bli inlåsta utan nyckel behöver vi göra allt vi kan – nu! Råden om hur vi ska förhålla oss för att minska smittspridning är kristallklara från Folkhälsomyndigheten:

Stanna hemma även om du bara känner dig lite förkyld.

Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, i minst 20 sekunder Håll en armlängds avstånd både inne och ute. Om det är möjligt, färdas på ett annat sätt än med kollektivtrafiken, till exempel gå eller cykla. Håll avstånd till andra på allmänna färdmedel, idrottsplatser, badhus och gym. Undvik större sociala sammanhang. Är du 70 år eller äldre är det extra viktigt att du undviker platser där människor samlas och att du begränsar dina fysiska kontakter.

Jag och Du måste snäppa upp igen, komma ur bubblan att corona tog slut i somras.

Dags att åter ta ansvar för oss själva och för andra.

Tobias Nygren (C) Ledamot kommunfullmäktige, Hällefors

Tydlig analys av mark behövs för framtidstro

I juni 2018 antogs Örebro kommuns översiktsplan. Sedan dess har frågan om att bygga eller inte bygga på jordbruksmark växt enormt mycket, både nationellt och lokalt. Vissa menar att frågan alltid varit självklar medan den är ny för andra. Under 2021 kommer kommunens utredning om bevarandevärd jordbruksmark att antas.

Det finns många fördelar med att en sådan utredning görs. Dels för att tydliggöra att i Örebro kommun finns stora arealer med den bästa jordbruksmark som går att hitta, som det inte ska byggas på. Men utredningen ska också visa på i vilka delar av kommunen det passar med nyetableringar både för enstaka villor, bostadsområden eller logistikcentrum, därför att Örebro och de andra tätorterna växer.

Många ställer sig frågan ifall vi verkligen behöver växa så mycket. Jag ser det som att ifall vi inte planerar för att växa så stagnerar kommunen. Genom att visa att vi har en tydlig intention att växa, genom gott om detaljplanerad verksamhetsmark där företag kan etablera sig och mark för bostadsbyggande visar vi en framtidstro som är viktig för människans välmående. Eftersom Örebro kommuns yta ser ut som den gör, till största delen slätt med jordbruksmark behöver vi ha tydliga analyser av var det passar bäst att exploatera.

Men det är inte bara Örebro kommun som har dessa utmaningar. Flertalet av regionens kommuner står inför samma problem vilket gör att samverkan mellan kommunerna borde vara en förutsättning. Samverkan kan ha flera olika vinklar men att dela erfarenheter och tankar med varandra borde vara en självklarhet.

När det kommer till utbyggnaden av jordbruksmark behöver vi även engagera oss i nationell politik. För ifall bönderna skulle få tillräckligt med betalt för grödorna och för det arbete de lägger ner så skulle de inte behöva sälja sina åkrar till exploatörer som inte är intresserade av att bruka jorden utan i stället bygga på marken.

Frågan om jordbruksmark är en av de viktigaste för en hållbar framtid. Ju mer jordbruksmark vi har kvar desto fler magar kan vi mätta med lokalt producerade livsmedel. Detta samtidigt som vi stärker de gröna näringarna och höjer vår självförsörjningsgrad, vilket är viktigt utifrån ett säkerhetsperspektiv såväl som för hållbar produktion och konsumtion.

Linda Larsson (C) kommunalråd och distriktsordförande, Örebro

Waterloo eller nya stålbad att vänta i Hällefors

Hällefors har badat i stål i generationer. Finnarna utvann järnet genom blod och bastubad. Flytande stål i kar på bruket var guldgruva tills stålbad betydde nedläggning och arbetslöshet. Idag är utmaningarna Campus Grythyttan, utanförskap och pandemi. Vi står inför nya stålbad.

Waterloo
Skolelever måste ha simkunnighet. En simhall erbjuder simträning, rehabilitering och rekreation. Den 8 december beslutar kommunfullmäktige i frågan. Sannolikt vinner majoriteten S och V. Då byggs en simhall. Waterloo, jag är besegrad, nu ger jag mig.

Money Money Money
Vi lånar 120 miljoner kronor för att skapa ett stålbad. Stållåda, är det dyraste karet för simvatten, men håller i evighet. Fukt stiger uppåt därför är byggnadens livslängd mycket begränsad. Kostnader stannar sällan inom budget. Nästa investering står redan på agendan: energibesparande investeringar.
Det stora ekonomiska badet är driften. Beräknad driftskostnad åtta miljoner kronor, om det räcker återstår att se. Simhallen är ett ”waterloo”, det mest pengaslukande projekt vi sett över tid.

It’s a rich mans world
Simhallen ger intäkter genom besparing i simundervisning samt entréavgifter. Årskort 4000 kronor för vuxna. V menar att tio kronor per dag inte kan anses högt. Undrar om undersköterskor, ensamstående föräldrar, nyanlända och småföretagare håller med? Om man inte simmar ger det ingen folkhälsoeffekt. För kommunens vältränade höginkomsttagare spelar priset ingen roll.

S och V antyder finansiering genom åtstramning i omsorgen. Att vända det underskott är kanske lättare sagt än gjort annars hade man väl gjort så för länge sedan?
Eller väntar oss en rejäl skattehöjning? Det skulle ju ändå inte drabba den välbärgade Hälleforsaren.

The winner takes it all
Renovering och utbyggnad av två omsorgsboenden, kommunhusets ombyggnad till bibliotek och byggnation av förskola görs när kassakon flyktingmottagande sinat. Befolkningen minskar, blir äldre, företagen sliter och arbetslösheten ökar. I fjol klarades balanskravet på håret.
S infriar sitt vallöfte: Simhall, kosta vad det kosta vill.

Om Centerpartiet är i majoritet efter nästa val satsar vi åtta miljoner kronor på hemtjänstpersonal, sjuksköterskor och lärare.
Stålbad – Du är mitt öde, mitt Waterloo

Tobias Nygren (C) Ledamot kommunfullmäktige, Hällefors

Nånannanismen – någon annan borde ta ansvar

Jag vet inte hur det är i andra länder men i Sverige är ”Nånannanismen” väldigt utbredd. Det framgår ofta i media och inte minst i sociala medier vad någon annan borde ha tänkt eller gjort. Eller att olika etableringar är bra, om de sker någon annanstans.

Alla är överens om att vi behöver elkraft. Många tycker vindkraft är ett miljövänligt sätt att producera el. Men många av de som är positiva till vindkraftsetablering tycker det är bra – men inte just här. Gärna etablering, men någon annanstans.

Ett annat vanligt fenomen är åsikter vid någon typ av byggnation. Jag är övertygad om att de flesta är glada när antalet innevånare ökar i en kommun. Det innebär att det blir fler barn och då behövs det byggas en ny skola eller förskola. Men då hörs ofta: ”Det borde väl alla förstå att det inte fungerar just här i vårt område”.

I politiken vet alla vem någon annan är, som naturligtvis borde gjort på ett annat sätt. Det är de politiska motståndarna. Oavsett politisk färg på de som lägger förslag. Det må vara inom regeringen, regionledningar eller kommunledningar. De politiska motståndarnas kommentarer kan sammanfattas med ”åtgärden är inte tillräcklig och den kommer för sent”.I dessa coronatider finns det hur mycket åsikter som helst om vad någon annan borde ha gjort och tagit ansvar för. Det finns massor med kommentarer på alla fel som Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten har gjort. Väldigt många är specialister på vad som borde gjorts av andra.

Vissa arbetsplatser fungerar inte utan fysisk närvaro. Då gör vi naturligtvis det bästa av situationen. Alla sjuka/förkylda stannar hemma och vi håller avstånd så gott det går. Men kan det vara det enda skälet till att antalet smittade i covid19 ökar så mycket nu?

Nej, jag misstänker att det beror på synen på våra privata förehavanden. Deltagande i fester, nattklubbar, restauranger, olika typer av folksamlingar. Beror ökningen i Sverige på ”Nånannanismen”?

Uppfattas folkhälsomyndighetens råd som ”Råd och anvisningar gäller någon annan, det är inte min åldersgrupp”.

Ansvaret för att följa råd och anvisningar måste gälla alla. Ska vi klara pandemin håller det inte att hänvisa till att någon annan måste ta ansvar.

Anders Lycketeg, C, Kretsordförande i Hallsberg

”Tillsammans skapar vi ett bättre liv”

”Tillsammans skapar vi ett bättre liv.”Så lyder Region Örebro läns vision. Ytterst syftar vår verksamhet till att minimera behovet av sjukvård. Detta gör vi genom folkhälsoarbete och andra förebyggande åtgärder.Till exempel är det ur hälsosynpunkt viktigt att individen har ett arbete. Arbetslöshet och ohälsa hänger ihop. Därför är regionens arbete för en hållbar tillväxt extra viktigt. Därtill kommer att en god miljö, tillgång till ett rikt kulturliv och att du som individ tillhör ett socialt sammanhang.

År 2020 har akut vänt på perspektivet. Pandemin har ökat fokuset på den vanliga tolkningen av Hippokrates gamla läkared: ”bota, lindra, trösta”. Det handlar om att agera utifrån en plötslig händelse, som man aldrig har kunnat förutse när den ska inträffa, men som man samtidigt bevisligen måste ha beredskap för.

När du läser detta har regionen för ett par dagar sen fastställt en budget för 2021. Budgeten skulle ha tagits mycket tidigare, men vi har dragit ut på arbetet för att beakta utvecklingen av pandemin och samhällsekonomin.Vi kan nu konstatera att januaripartiernas förstärkning av statsbidragen bidrar till att vi nu kan räkna upp nämndernas ramar med 2,4 procent. Den hårt ansträngda sjukvården får ett tillskott med hela 364 miljoner kronor.

Vi menar därmed att vi skapat förutsättningar för att både hantera välmotiverade löneökningar till sjukvårdspersonalen och för att minska köerna till de behandlingar som fått anstå under pandemin. Det senare beror naturligtvis också på hur coronautvecklingen artar sig framöver. – Vi ser även att vi behöver ta oss an de effekter som pandemin haft på den psykiska hälsan.

Budgeten handlar inte bara om hälsa och sjukvård. Några andra saker som jag är särskilt glad över är satsningarna på permanentat stöd till Agro Örebro, kollektivtrafiken på landsbygden, förstärkning av likviditetsstödet genom ALMI och förstärkning av stödet till civilsamhället och kulturen.

Allt detta ska bidra till att vi trots coronan skapar ett bättre liv tillsammans.

Torbjörn Ahlin (C), regionråd

Nästa gång fråga: Hej, hur står det till?

Covid 19 håller oss fortfarande i ett stadigt grepp. Många minns våren med ofrivillg isolering och restriktioner som förändrade våra liv. Och framförallt, de äldres liv.

Vi har en kultur i Sverige, där vi gått ifrån generationsboende till en vardag där varje generation lever sitt eget liv. På gott och ont. Ibland bor familjemedlemmar långt ifrån varandra, ibland finns inga anhöriga kvar. Under året har pandemin satt stopp för umgänge med nära och kära.

Många blev lättade när besöksförbudet på äldreboenden upphävdes. Det kanske måste införas igen, men tillfälligt kan ensamheten för många få ett uppehåll.Sverige sticker ut i jämförelse med övriga länder genom att ha många ensamhushåll. Cirka en miljon människor bor själva. Men det är skillnad på att vara själv och känna sig ensam.Flera forskningsresultat har visat att ensamhet är en hälsofara. Storbritanniens tidigare premiärminister Theresa May har sagt: ”Social isolering anses vara dubbelt såfarlig som fetma, mindre hälsosamt än att inte träna och lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 cigaretter per dag. Ensamheten innebär en ökad risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar, stroke och demens.”I en enkät från socialstyrelsens 2019 uppger 35 procent av äldre inom särskilt boende att de besväras av ensamhet. Uppskattningsvis 300 000 personer i Sverige känner sig ensamma och träffar få anhöriga.Det här är siffror som manar till eftertanke. Nästa gång du stöter på en granne, säg hej, fråga hur det står till.

Nästa gång kommunen diskuterar avgiften för hemtjänsten och vad som ska ingå, överväg på allvar det Storbritannien är på väg att införa, nämligen sociala förskrivningar.

Utöver mat, städ, tvätt, handla, lägg till på listan; umgänge, kortspel, samtal, promenad eller dylikt. På många håll genomförs detta ideellt av väntjänster o andra. Men, är ensamheten en så stor hälsofara att det faktiskt ska ingå i den ordinarie omvårdnaden av äldre?

Det är så lite som behövs. Att en person ska känna sig delaktig, efterfrågad, behövd kan ta några minuter av ditt liv. En mig närstående sa häromdagen ”Jag har bestämt mig för att leva tills jag blir 90 år, då överlever jag min far”. Den inställningen borde fler årsrika personer ha.

Helena Vilhelmsson C riksdagsledamot Örebro län