Regionen – ta tillvara på Grimsös gröna forskning

Debatt: Akademins roll utanför Örebro

Det kan lätt låta i debatten som att det offentligas samverkan med forskning och de akademiska aktörerna är att likställa med samverkan med Örebro universitet. Men vi har fler universitet i länet.

I Lindesbergs kommun finns Grimsö forskningsstation. Grimsö tillhör Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och är en del av den ekologiska institutionen. Här bedrivs viltforskning kring många olika arter med huvudsakliga inriktningar mot ekologi, förvaltning och skadeförebyggande verksamhet. På Grimsö pågår varje år mellan 25-40 unika forskningsprojekt inom dessa områden.SLU och Grimsö forskningsstation borde värderas högt inom regionen, både som hubb för regionalutveckling inom de gröna näringarna men även som kunskapscenter för bland annat regionens miljöarbete. Tyvärr så är det inte fallet utan SLU som akademisk aktör verkar vara helt ointressant för regionens ledning. I den utredning kring regionens styrkepositioner som genomfördes 2016 finns inte ens SLUs verksamhet i länet med som en del av forskningsinfrastrukturen.

Rapporten beskriver att det utöver Örebro universitet finns två andra aktörer som bedriver forskning, Region Örebro län och Örebro teologiska högskola. Grimsö forskningsstation nämns bara i förbifarten och då som övrig statlig verksamhet.

För en region som säger sig arbeta för ”ökad biologisk mångfald”, ”ökad produktion inom areella näringar” och ”giftfri miljö” känns det strategiskt oklokt att inte samverka med den kompetens som finns inom SLU på de här områdena. Vi har företagare i länet inom de gröna näringarna som ständigt drabbas av problem i mötet mellan människa och djur, vilket är ett forskningsområde som Grimsö är ledande inom.

En regional politik måste se till hela länet, även när det gäller den akademiska verksamheten. All forskning och högre utbildning bedrivs inte i Örebro stad och det är inte häller önskvärt. Det finns självklart också en demokratisk aspekt i att värna de platser runt om i länet där akademin är verksam utanför Örebro, så väl i Lindesberg som i Hällefors.

Liberalerna kommer att arbeta för att den gröna forskningen på Sveriges lantbruksuniversitet, genom Grimsö, blir en lika självklar samarbetspartner för Regionen som Örebro universitet är inom annan forskning. Därför kommer vi lägga förslag på att formalisera samarbetet mellan Regionen och SLU. Vi hoppas att Centerpartiet som är med i majoritetsstyret i regionen stödjer Liberalernas ambitioner och ser vikten av den gröna forskningen och akademins roll utanför Örebro.

Willhelm Sundman, Liberalerna i Region Örebro län,

Nils Detlofsson, Liberalerna i Lindesbergs kommun

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Samverkan krävs för hållbar hantering av ”kommunplast”

Sveriges kommuner och även Örebro läns kommuner står inför ett stort avsättningsproblem med kostnader för plast som samlas in från hushåll och verksamheter på återvinnings-centraler (ÅVC), här kallat ”kommunplast”.

Mycket få kommuner kan leverera utsorterad kommunplast till materialåtervinning, utan den stora volymen plast går till energiåtervinning till hög kostnad. Det finns olika anledningar till detta, exempelvis felsortering, sammanblandning av olika plaster på ÅVC och plastens egenskaper.

Kommunplasten skulle kunna bli en viktig råvara för plastindustrin, där intäkterna kan bli betydande om plastavfallet samlas in och sorteras på ett korrekt sätt.

Under senare tid har plastindustrin visat en stark vilja att börja använda återvunnen plast i sin produktion. Genom återvinning sparas olja och utsläppen av växthusgaser minskar betydligt. Ett riktvärde på plastråvaran är cirka 10 000 kr/ton när plasten är upparbetad av en återvinnare till 100 procent ren kvalitet. Värdet på plastråvaran kan jämföras med att kommunerna ska avyttra osorterad och brännbar plast till en kostnad på cirka 800 kr/ton för energiåtervinning i en förbränningsanläggning, vilket på sikt kan väntas stiga upp till 2 000 kr/ton.

Regeringen med Centerpartiet har redan 2020 beslutat om ett nytt etappmål för att öka återvinningen av kommunalt avfall och för att ställa om samhället till en cirkulär ekonomi. Etappmålet har en stegrande ambitionsnivå fram till år 2035. Då ska minst 65 viktprocent av det kommunala avfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Möjlighet att lämna plastavfall till materialåtervinning på återvinningscentraler är en åtgärd som har presenterats inom ramen för etappmålet. Detta visar att kommunplasten är central och ett prioriterat avfall nationellt, utifrån klimatfrågan.

Volymen kommunplast i Sverige beräknas uppgå till minst 200 000 ton/år. Genom separat insamling och förvaring av olika typer av plast kan förutsättningarna öka för en effektiv sortering och materialåtervinning där plasten som råvara och dess ekonomiska värde utnyttjas optimalt.

Att en så hög andel som möjligt av kommunplasten går till materialåtervinning är väsentligt, inte bara från miljömässiga och ekonomiska utgångspunkter, utan även ur trovärdighetssynpunkt gentemot medborgarna.

Centerpartiet ser därför positivt på att Sveriges kommuner aktivt samverkar med medborgare, återvinnings- och plastindustrin för att uppnå effektiv återvinning av plast vid landets ÅVC.

Frank Tholfsson Ledamot i Centerpartiets distriktsstyrelse i Örebro län

Satsningar på psykiska hälsan är ett måste

Världsdagen för psykisk hälsa (World Mental Health Day) sammanföll med att tidigare i veckan togs Vänsterpartiets motion angående En väg in för barn och unga med psykisk ohälsa upp för beslut i regionfullmäktige. Debatten blev lång och omfattande och regionens politiska majoritet valde att anse motionen besvarad, d.v.s. att de tycker att de redan uppfyllt den idé som motionen föreslår.

Förvisso har den politiska majoriteten gett en budgetförstärkning på 15 miljoner kronor till detta ändamål men vi tycker ändå att det fattas något. Det fattas några konkreta saker utöver mera pengar. Vi hade hoppats på att regionfullmäktige kunde bifalla motionen och jobba vidare med det förslag som fanns i densamma, en väg in för barn- och unga med psykisk ohälsa.

Erfarenheter från länsinvånare vi talat med och som sökt hjälp när deras barn eller ungdomar inte mår bra har upplevt det som krångligt att komma rätt så snabbt som det behövs. Olika telefonnummer att ringa kommer upp i kontakten med vården bara för att man i slutändan kommer att hamna där man började sin kontakt med regionen.

Det som föreslogs av V i motionen var att det skulle tas fram ett telefonnummer där man kan bli guidad rätt från start. Det är viktigt att de länsinvånare som söker hjälp känner att ärendet tas på allvar från start och det kan vara av yttersta vikt att rätt hjälp också ges fort. För det som står på spel är våra unga som måste få hjälp för att inte hamna i ett livslångt stadium av psykisk ohälsa eller ännu värre att dom unga känner att dom inte vill vara med längre och försöker avsluta sina liv.

I Vänsterpartiets budgetförslag finns satsningar, utöver den ordinarie sjukvården, på 28,5 miljoner kronor där en väg in finns med som en specifik del. Mobila team finns också med som kan åka ut och träffa de barn och unga som söker kontakt för att få hjälp med sitt mående. Resursförstärkningar som är så nödvändiga att man mycket väl kan säga att dom är ett måste för att skapa en första linje men en väg in för att möta dessa behov. Det är också en jämlikhetsfråga då vi vet att den psykiska ohälsan drabbar tjejer och kvinnor i större utsträckning jämfört med den manliga delen av befolkningen.

Vi ser fram mot fler debatter i regionfullmäktige i frågan då fler motioner på ämnet har lämnats in och kommer att lämnas in av V. Den politiska majoriteten får ta sig en funderare på sin kammare om det inte är dags att faktiskt gå Vänsterpartiets goda förslag till mötes och bifalla dessa, detta för den yngre generationens välmående, för deras framtid och i slutändan allas vår framtid.

Så minskar vi riskerna för översvämning i länet

Sommarens extrema väderhändelser blixtbelyser effekterna av ett varmare klimat. Att restaurera tidigare våtmarker är ett effektivt sätt att minska risken för översvämningar, samtidigt som det också bidrar till den biologiska mångfalden, skriver representanter för stiftelsen Skogssällskapet.

I Uppdrag granskning som sändes onsdag 6 oktober lyfts frågan om våtmarker och det stöd för våtmarksanläggning inom Landsbygdsprogrammet som vid upprepade tillfällen dragits in. Våra riksdagspolitiker behöver säkerställa en långsiktighet i satsningen på våtmarker, så att svenska markägare vågar planera för fler våtmarksprojekt som gör nytta för klimat och biologisk mångfald.

Vi har under sommaren fått se exempel på såväl torka som extrem nederbörd med översvämningar som följd. I augusti bekräftade också FN:s nya IPCC-rapport en direkt koppling mellan den globala uppvärmningen och ett allt extremare väder.

IPCC visar också att väderextremerna blir allt vanligare i takt med att uppvärmningen fortsätter. Ett förändrat klimat ställer större och nya krav på samhället och på landskapet vi har omkring oss.

I Sverige beräknas det finnas över en miljon kilometer diken. Många av dem grävdes i början av 1900-talet för att marken skulle bli användbar för jord- och skogsbruk. Det fick till följd att många våtmarker torrlades, och i dag är sådana marker en bristvara i landskapet.

Våtmarker har många fördelar:

  • De fungerar som en buffert för grundvattnet och kan hjälpa till att jämna ut flödet vid höga vattennivåer – som efter omfattande regnväder – och vid torka.
  • De renar vatten från kväve, fosfor och bekämpningsmedel och skiljer av sediment och slam.
  • De fungerar som kolsänka.
  • De gynnar den biologiska mångfalden eftersom de fungerar som barnkammare för många insekter, grodor, fiskar och fåglar.
  • De är vackra och har höga rekreationsvärden.
  • Att återställa utdikade våtmarker kräver kunskap, men gör stor nytta om åtgärderna utförs rätt.

Skogsstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag som handlar om att återställa utdikade våtmarker. Fram till 2023 finns det bidrag att söka som kan ersätta en del av kostnaderna för ett våtmarksprojekt.

Det är bra, men våtmarker måste fortsätta att vara en fråga högt upp på den politiska agendan. Vi på Skogssällskapet hoppas därför att riksdagsledamöterna från Örebro län kommer att prioritera både skogen och våtmarkerna högt inför det kommande valet.

Vi vill också uppmana alla skogsägare i Örebro län att överväga om det finns ytor på skogsfastigheten som skulle göra bättre nytta som våtmark.

Klimatförändringarna är i allra högsta grad här, och det extremväder som vi sett exempel på under sommaren kommer att bli allt vanligare. Att återställa och restaurera våtmarker har många värden. Att göra landskapet mer motståndskraftigt mot snabba svängningar i vädret är ett av dem.

Vi med dyslexi ska också kunna delta i kulturlivet

Med anledning av dyslexiveckan som är den tid på året som läs och skrivsvårigheter får lite extra uppmärksamhet vill Dyslexiförbundet Örebro län framföra några tankar kring vad som är viktigt för oss som har dyslexi. 5-8 procent av Sveriges befolkning har någon form av läs- och skrivsvårigheter eller matematiksvårigheter. Vi är ingen liten grupp!

Kultur för alla

Årets tema på dyslexiveckan är ”kultur för alla”, vilket innebär att alla ska kunna delta i kulturlivet trots olika funktionsbegränsningar. Vi kan nämna vikten av att kunna få textremsan på tv/bio uppläst, att man kan få muntlig guidning/information på museer och utställningar via guider, QR-koder eller annan teknik. Att ljudchatta i stället för att använda text. Lära sig spela på gehör om noter är svårt. Se till att alla webbplatser är tillgängliga och har ljudstöd. Det går att använda tal-till-text verktyg för att skriva manustexter, insändare eller för att utveckla sina författardrömmar! Möjligheterna är många och med ganska enkla medel kan livet/kulturen bli så mycket enklare för så många fler.

Tidig upptäckt och insats

Vi vill också uppmärksamma hur viktigt det är med tidig upptäckt och insatser för elever med dyslexi/dyskalkyli! Vi får ofta signaler från desperata föräldrar som inte tycker att deras barn får tillräckligt stöd. Det finns fortfarande en hel del ”vänta och se”, vilket är den sämsta taktiken. Eleven behöver hjälp bums när det inte fungerar. Ingen elev har tagit skada av att få för mycket hjälp, så det är bäst att skyndsamt göra allt vad man kan för att hjälpa en elev framåt. Det är väldigt olika ute på skolorna, på vissa fungerar det bra, på andra inte.

Långa väntetider

Det är också väldigt långa väntetider för att få göra en dyslexiutredning hos logoped för barn och ungdomar. Att vänta upp till två år är alldeles för länge. Betänk att då går två skolår förbi utan att eleven får den mest optimala hjälpen. Vilket vi tycker är det primära syftet med en diagnos, att hjälpen ska sättas in rätt för varje enskild elev. Varför finns det ingen ”vårdgaranti” på dyslexi/dyskalkyliutredningar? Regionpolitikerna måste vakna och sätta in mera resurser för att minska kötiden, logopederna behöver bli fler.

Projekt ”Låna logoped”

Vi vill också nämna ett projekt som kallats ”låna logoped” som logopedmottagningen på Region Örebro med logoped Elin Nordin i spetsen jobbat med, som vi följt med spänning. Där har skolor kunnat få stöd ute på plats av logoped som jobbar tillsammans med lärare och specialpedagoger och övrig personal. Ett projekt där mycket tänkvärt kom fram, bland annat att det vore bra om det fanns logopeder i kommunerna/skolorna för det dagliga arbetet men att diagnostikfunktionen fortfarande bör ligga kvar hos regionen. Den som ställer diagnos bör vara fristående från skolan. Mer information om projektet finns på region Örebros hemsida.

Orättvisa nationella prov

Ett annat problem som vi jobbat med i många år är de orättvisa/diskriminerande nationella proven i skolan. Det borde vara självklart att få använda sina tekniska hjälpmedel som man använder i det dagliga arbetet också på proven! Man kan ju tänka sig hur det skulle ses om det inte var tillåtet med glasögon eller hörapparat för dem som behöver det! Alla sätt att läsa är bra, ögon, öron eller fingrar. Att läsa med öronen testar läsförståelsen. Nu tar vi krafttag tillsammans för att ändra på detta!

Var med du också, skriv på namninsamlingen. Där kan man också vittna om upplevelser i samband med de nationella proven.

För dig som vill veta mer eller komma i kontakt med oss hemsidan: www.dyslexi.org 

Civilsamhällets aktörer utvecklar vårt demokratiska samhälle

I år firar vi 100 år av allmän rösträtt och 2021 har utropats till ett jubileumsår för demokratin. Demokratin är så mycket mer än att rösta i våra allmänna val vart fjärde år, det är något som sker varje dag i alla möjliga sammanhang. Det har sagts många gånger, men tål att upprepas; demokratin är inte självklar utan måste återerövras varje dag i alla sammanhang.

I det civila samhällets organisationer ser vi den viktiga demokratiska återerövringen hela tiden. Genom motioner till årsmötet, i mötet med fotbollslagets ungdomar, i planeringen av pjäsen av den lokala amatörteatergruppen, i patientföreningens kamp för sin målgrupps rättigheter, i schackföreningen, i pensionärsorganisationer, i studiecirkeln, i utarbetandet av den sociala föreningens strategi för arbete med utsatta. Ja i allt vi gör helt enkelt.

Det civila samhällets organisationer, sammanslutningar och nätverk är samhällets främsta demokratiskola och demokratibärare oavsett vi vet om det själva eller inte. Dessutom är det civila samhället en ovärderlig främjare av både fysisk och psykisk hälsa, källa till gemenskap och skapar stora möjligheter till en meningsfull fritid. Det civila samhället är därtill både ett komplement och en stor samarbetspartner till samhällets offentliga aktörer.

Aktuell forskning visar att de populistiska, nationalistiska rörelserna vinner mark, detta många gånger på bekostnad av de traditionella organisationerna. Forskningens analys av detta är att de traditionella organisationerna ses som allt för slutna och det lockar över medlemmar till rörelser som ses som mer inkluderande för dem som på något vis känner sig exkluderade och utanför i samhället. Då alla människor söker meningsfulla sammanhang och möjlighet till delaktighet är detta en oro det civila samhället behöver ta på allvar.

Det civila samhällets aktörer behöver än mer arbeta tillsammans för att människor skall hitta till våra föreningar, för att stärka det civila samhällets roll och ge fler människor möjlighet till en hälsofrämjande gemenskap, folkhälsa och en meningsfull fritid. Det allra viktigaste är inte är att påvisa det självklara i att det civila samhället har en helt ovärderlig roll att spela i vårt gemensamma mål om en hållbar framtid.

Det viktigaste är att åter och åter igen betona för alla er ute i föreningarna hur viktiga ni är och fortsätta att kämpa för att ni ges bästa möjliga förutsättningar att bedriva er verksamhet. Ge er stöd i att rekrytera nya engagerade medlemmar, hjälpa er med lokaler, utmana er med kunskapsutveckling och vara en röst för er som behöver det i er samverkan med andra aktörer.

Örebro Föreningsråd Paraplyorganisationen för Örebros föreningsliv