Utveckla vård för tryggare förlossningar

Jag sitter med min tio dagar gamla son på armen och tänker tillbaka på min graviditet och de sista dygnen innan han föddes.

Vid mitt första barns förlossning drabbades jag av något som kallas värksvaghet vilket framkallade förlossningsrädsla hos mig inför den här graviditeten. Jag blev remitterad till regionens Auroramottagning, en enhet på specialistmödravården. Stödet därifrån var otroligt givande.

Genom samtal med läkare, barnmorska och psykolog, bra litteratur om metoder för förlossning utan rädsla, så kunde jag övervinna min oro och förlösa mitt barn lugnt och metodiskt samt med en tydlig förlossningsplan. Auroramottagningen består av samma personal som på kvinnokliniken och förlossningen.

Samtidigt som du besöker Auroramottagningen, så fortsätter de vanliga besöken på mödravårdscentralen med kontroller av olika slag. Behöver du fördjupat stöd av något slag så remitteras du vidare.

Statistiken visar att förlossningsrädsla stadigt växer. Fler drabbas av oro, både inför första eller nästkommande förlossningar. Mobiliseringen för mig och andra som drabbas av detta är god. Kunskapen finns att om inte blivande mödrar får den här hjälpen så ökar nedstämdhet och förlossningsdepression efteråt.

Vi vet att förlossningsvården är under högt tryck. Många bland personalen får inte ut den semester de vill eller behöver, många jobbar övertid och i obekväma skift. Analyser är säkert redan gjorda, systemet kanske redan är optimerat, men min fråga behöver ändå ställas.

Eftersom förlossningsrädsla stadigt ökar och fler och fler drabbas undrar jag varför detta inte ingår i den vanliga primära mödravården? Precis som i andra yrken så behöver mödravården hela tiden utvecklas. Behov som inte tidigare funnits blir plötsligt synliga. Kompetensen behöver då utökas och nationella program uppdateras, så att det anpassas efter den tid vi lever i.

Ett väl utvecklat förebyggande arbete är alltid det bästa. Inte minst för den blivande mamman som förhoppningsvis slipper rädsla och oro.

I budgetpropositionen för 2021, som Centerpartiet varit med och förhandlat fram, finns extra satsningar på förlossningsvården. Rikta del av den satsningen på förebyggande av förlossningsrädsla och du får både tryggare föderskor och bättre använda resurser.

Linda Larsson ledamot kommunfullmäktige Örebro

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Dammen vid Järle mer än bara naturmiljö

När denna text når er läsare, är mark- och miljödomstolen inne på sin andra dag när det gäller förhandlingarna om utrivningen av dammen i Järle. En sorgens dag för många av oss som med alla medel vill bevara de kulturhistoriska anläggningarna kopplade till vatten.

Men är det bara kulturhistorisk romantik som ligger bakom bevarandeintressena? Nej, naturligtvis inte.

De kulturhistoriska värdena är förstås omistliga och har ett lagstadgat skydd. Miljön i Järle vittnar om vattnets betydelse för bergsbruket och därmed Bergslagens och Sveriges storhetstid. Något som Örebro läns museum förtjänstfullt berättar om på plats genom nyuppsatta informationstavlor som bör ses.

Naturmiljön längs med Järleån är värdefull och har ett lagstadgat skydd. Det var därför som ett naturreservat skapades. Specifika arter har ett särskilt skydd som exempelvis flodpärlmusslan och gynnas med särskilda åtgärder såsom borttagande av vandringshinder. Flera hinder finns dock både uppströms och nedströms Järle.

Elproduktion har bedrivits i mindre skala på platsen. I dessa dagar borde alla möjligheter till fossilfri elproduktion, storskalig som småskalig, gynnas. Så har också Sveriges riksdag beslutat.

Det kan konstateras att det finns många spretiga intressen och olika skyddsgrunder i lagstiftningen som berör Järle. Vad/vilket ska ha högst prio? Jag och kritikerna menar att utrivningen enbart fokuserar på naturmiljön.

Kritiken mot Naturvårdsverket, som äger anläggningarna i Järle, och deras förslag är tung. I stort sett samtliga remissinstanser är tveksamma till utrivning och vill se bättre utredningar och konsekvensbeskrivningar. Ändå driver myndigheten ärendet till prövning i domstol, utan att ha uppnått konsensus. De är inte ens i närheten av det.

Det är besvärande att en statlig myndighet inte klarar att ha flera fokus än sitt eget verksamhetsområde. Borde inte verket själva lyfta frågan till sin uppdragsgivare, regeringen?

Det är skillnad på politik och förvaltning i Sverige. Många gånger är det bra. Men när det kommer till uppenbara problem i prioritering av åtgärder, borde det rådgöras med uppdragsgivaren. Det brukar sällan bli bra om politiska beslut implementeras i motsats till vad de flesta vill.

Klimatbudget rätt väg för Örebro kommun

Sitter i soffan och har precis sett en del av dokumentären Greta. I den ställer barnen själva frågan varför ingen annan har drivit frågan om klimatet. Jag som precis passerat fyrtio håller med, samtidigt som klimatet och kunskapen därom, har förändrats snabbare än vi trodde.

När jag var barn sorterade vi tidningar hemma, slängde färgade och ofärgade flaskor i återvinningen eller samlade in pengar för att köpa några hektar med regnskog. Då trodde vi att vi räddade jorden.

Det var då det. Greta tog frågan till nya nivåer. Idag drivs klimatfrågan av medborgare, näringslivet och det offentliga, över hela jordklotet.

I Örebro kommun finns ett uppdrag att skapa en klimatbudget. Syftet med en klimatbudget är att få en bättre totalbild av det utsläppsutrymme och de utsläppsområden som kommunen har att förhålla sig till inom sina verksamheter. Klimatbudgeten ska gälla hela den geografiska kommunen, och hänsyn tas även till hur och vad vi konsumerar, genom att beräkna konsumtionsvarors totala koldioxidutsläpp i hela kedjan, från produktion till konsumtion.

En klimatbudget anses idag vara det enda vetenskapliga verktyget för att räkna ut hur mycket utsläppen måste minska för att världen ska nå Parisavtalets mål. Där får kommunen reda på var de mest effektiva insatserna bör läggas och vilken möjlighet kommunen har att nå Parisavtalet och därmed hålla sig under en temperaturökning mellan 1,5 och 2 grader.

Jag tror att det här är det rätta verktyget. Även om kommunerna vill ställa om så vet man inte alltid i vilket halmstrå man ska dra. Genom en klimatbudget görs analyser över vilken rådighet och påverksansgrad kommunen har för att säkra att de insatser som görs verkligen ger det bästa resultatet.

I kommuner har upphandling och inköp genom åren handlat om ekonomiska ramar. Nu handlar det om flera aspekter, kraven är högre för företagen att få avtal med kommuner ur framför allt ett klimatmässigt perspektiv.

Det skapar både morot och piska. En morot för företag som redan idag utvecklar och arbetar för att skapa så klimatsmarta lösningar som möjligt och ett incitament till de som inte riktigt hängt med i omställningen än, att ställa om till en mer klimatsmart verksamhet.

Linda Larsson (C) distriktsordförande och kommunalråd Örebro

Nyårslöftet -ett gott nytt hälsosamt år!

Har du gett nyårslöften och skiljer de sig från dina tidigare? Enligt studier handlar våra tio vanligaste löften om ett mer hälsosamt liv där vi äter sundare och rör på oss mer, går ned i vikt, dricker och röker mindre samt ägnar mer tid åt familj och vänner.

I pandemins år 2020 skiljer sig förmodligen inte våra löften nämnvärt. Med hemmakontor och i oro för smittspridning har vi rört oss mindre. Kanske vi även har stoppat i oss lite extra sött och gott framför tv:n när livet känts corona-trist?

Den enda undernäring vi lidit av är social stimulans då möten begränsats till ett fåtal personer. Har önskan om det hälsosamma livet snarare förstärkts när sjukdom och död upplevts närmare?

I Novus mätning visas att väljarna nu rankar sjukvården som den viktigast politiska frågan och äldreomsorgen som den femte. Men trots pandemin och hela 12 ändringsbudgetar under året har lite extra medel gått till sjukvård och omsorg.

Om du och jag och väjarna fick styra skulle vi väl ha lagt mer på hälsa, sjukvård och omsorg?

Jag skulle använt WHO:s definition av hälsa “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning” för att fördela medlen:

Fysiskt välmående; jag skulle ha satsat på att anställda är berättigade till en friskvårdstimme var annan dag.

Den psykiska hälsan behöver lyftas rejält. Ifjol, liksom alla andra år, dog 1269 personer av suicid. Därför vill jag skapa en nollvision för suicid/självmord.

För det sociala välbefinnandet vill jag att personal får tid med patienter och omsorgstagare. Därför behöver underbemanning i vården utrotas. Det kan till exempel lösas genom att höja lönen för undersköterskor. Digitaliseringen behöver optimeras i vården där den verkligen gör nytta medan stressande och negativa system behöver bort så att personalen stannar kvar. Och schemaläggning måste fungera så att personal både kan ha ett privatliv och får tid att vila.

När vaccinet nu ankommit till Sverige börjar vi se slutet på pandemin. Lullar vi tillbaka och tar hälsan och livet för givet?

Mitt nyårslöfte är fullständig satsning på välbefinnande och hälsa.

Ha en god närproducerad jul

Uppmaningen att handla lokalt är inte något nytt men har fått större aktualitet i coronatider. För att stödja de lokala företagen uppmanas vi att tänka på var vi handlar och om det är möjligt med rådande föreskrifter, gynna någon restaurang och äta ute.

Problemet för handeln fanns långt före pandemin. Flera svenskar handlar på nätet utan att fundera på vad detta innebär för de lokala handlarna. Det är smidigt att sitta hemma vid datorn och beställa varor och det spelar ingen roll var företaget finns. I Sverige eller utomlands.

De som gynnas av detta är vissa logistikföretag. Men det är en katastrof för de lokala handlarna. Här måste vi kunder tänka på om vi vill ha lokala affärer kvar. Branschen måste också hitta former framåt för en koppling mellan kund, internetbeställning och den lokala affären.

Centerpartiet talar ofta om de gröna näringarna och värnar de svenska matproducenterna. En del mataffärer månar om att tillhandahålla svenska, närproducerade livsmedel och gör reklam för detta. Då kan vi kunder avgöra om vi köper importerat eller svenskt.

Även en del restauranger är duktiga på att redovisa att de prioriterar svenska, närproducerade livsmedel. Ett bra exempel är Hotell Stinsen i Hallsberg som ofta skriver ut var exempelvis köttet kommer från.

Jag såg en lantbrukare som funderade allvarligt på varför hon skulle gynna en lokal restaurang som valt bort de svenska lantbrukarna?

Ska vår julgran vara av plast, importerad, eller en svensk gran? Det är inget miljöproblem att odla julgranar i Sverige.

Det sätts ofta upp större granar på torg och offentliga platser till första advent, en uppskattad tradition. Vi är ett land där hälften av vår yta består av skog.

I Askersund har denna tradition ändrats radikalt i år. Där har i år den riktiga granen bytts ut mot en importerad plastgran från Kina.

Hur tänkte de styrande politikerna i Askersund var min första tanke. Sedan har jag förstått att det är handlarna i Askersund som bestämt detta. Då blir jag ännu mer förundrad.

Min fråga blir varför jag som sydnärking ska gynna den lokala handeln i Askersund när de själva i en kommun med så mycket skog importerar en plastgran från Kina?

God, närproducerad Jul!

Anders Lycketeg, Kretsordförande, Hallsberg

Här kan du läsa Askersunds kommuns svar på Lycketegs funderingar!

Arbete är förutsättningen för välfärd

Centerpartiet vill ha ett mer företagsamt län där vi tar tillvara länsbornas vilja att utvecklas. Där de kan förverkliga sin kreativitet och där företag kan växa och jobb skapas. Arbete är förutsättningen för välfärd och företagsamhet är vägen till jobb.

Detta var en av grundpelarna när Centerpartiet senast gick till val regionalt. Stora delar av företagsamheten har nu mött problem under pandemin. Därför är det en självklarhet att vi agerar utifrån Region Örebro läns ansvar för det regionala företagsklimatet. När vi nyligen fastställde den regionala tillväxtnämndens budget tog vi flera beslut för att ge bättre skjuts på företagsamheten i länet. För att ge extra stimulans har nämnden beviljats fem miljoner kronor extra utöver sitt gamla anslag på 143 miljoner.Stora insatser har gjorts nationellt, både för att överbrygga pandemins akuta verkningar men också för att stimulera en snabb återhämtning. Insatser har också gjorts från Region Örebro län. Vi ser nu en möjlighet att göra en extra insats i länet, för att bidra till en kick-start för länets näringsliv.

Arbetslösheten stiger där ungdomar och tidigare långtidsarbetslösa är särskilda riskgrupper. Därför är det viktigt att satsa på utbildning på folkhögskolor, som regionen har ansvar för och som är oerhört viktiga i den här tiden.Bland de saker vi satsar på märks:- Besöksnäringen för kompetensutveckling inom digitalisering
Digitalisering små och medelstora företag/ hållbar omställning
– Stöd till arbetet vid Örebro universitet med artificiell intelligens för affärsutveckling
– Almi Mälardalen extra medel
till företagsrådgivning på grund av corona.
– Driftsstöd Agro Örebro så att verksamheten kan permanentas till stöd för att skapa mervärden inom den gröna sektorn
– Digital kulturutveckling för ökad förmåga att nå hela länet, nya grupper.
– Vuxenutbildning, stöd till digitalisering av länets vuxenutbildningar.För övrigt är det glädjande att den gröna sektorn ses som en viktig del av näringslivet i ett regionalt perspektiv. Färdriktningen är att uppnå en cirkulär ekonomi, där vi lever efter devisen bruka i stället för att förbruka. Detta innebär att vi ökar förutsättningarna för att hela länet ska leva.

Torbjörn Ahlin (C), regionråd