Lynn Israelsson skördar tomater i olika storlekar. Hon gör själv gärna egen ketchup på tomater då hon är lite allergisk. Foto: Sofie Isaksson
Joel och Lynn Israelsson. Foto: Sofie Isaksson
Gul lök ligger på tork efter skörd. Foto: Sofie Isaksson
Inga små tomater här inte. Foto: Sofie Isaksson
Handelsboden i Hampetorp. Foto: Sofie Isaksson
Det veckans skörd erbjuder finns i boden och lite andra varor. Foto: Sofie Isaksson
Här på den lånade marken där de odlar. Foto: Sofie Isaksson
Vacker grönkål. Foto: Sofie Isaksson

Odlar för närområdet och sig själva

De odlar inte för samhället i stort men i det lilla. För Lynn och Joel Israelsson började allt med tanken på att bli självförsörjande på grönsaker. Nu är ett andelsjordbruk grunden och målet är att skaffa mer odlingsmark.

Paret Israelsson bor på Ruddammsvägen i Hampetorp, längst ut i östra kanten av Örebro kommun. De beskriver platsen som perfekt för sin lilla handelsbod, då Hampeborna promenerar förbi och kan titta vad det är för grönsaker som finns för dagen.

– Boden sköter sig själv – förutom påfyllning, säger Joel.

De flyttade hit 2015. Joel är Hampetorpsinfödning som han säger och Lynn är från Latorp. När de först träffades odlade de på en balkong i markplan. De körde sopsäckar med skit från Joels föräldrars hästar, balkongen var helt igenväxt med blomkål, tomater, zucchini och jordgubbar.

– Ska man göra något ska man göra det ordentligt, skrattar Lynn.

Sedan har de fortsatt efter flytten till Hampetorp.

– Vi skulle bli självförsörjande på grönsaker, säger Lynn.

De berättar att när dottern Tulli var 4-5 år ville hon sälja grönsaker. En burk och ett bord ställdes fram vid grusvägen. Och Tulli köpte sedan glass för pengarna. Men så kom idéen till handelsboden fram. 2019 sålde de grönsakerna som blev över helt enkelt, inget skulle förstöras.

Lynn som tidigare arbetade som kock inom Örebro kommun har nu gått kurser i agroekologi och småskalig grönsaksodling.

Joel jobbar heltid på ett eventföretag vilket gör att han är permitterad på grund av coronapandemin. Sedan i mars driver de handelsbolaget Hampeodlarna. De odlar ett 70-tal olika sorter, satsar på ekologiska fröer och odlar som om de var ekologiska. Grävningsfritt med fasta bäddar på sandjord i princip.

– Vi får jobba för att få till en bra jord, mycket hö, halm och kvistar krävs, säger Joel.

Lynn har de 25 bäddarna, tre växthusen, som sitt arbete.

– Jag ser det knappt som jobb, det är så roligt. Det klart det är mycket kvällar och morgnar. Men jag är fri att göra som jag vill för att sköta det, säger Lynn.

– Vi vill ha ett enklare liv, inte vara en del av ekorrhjulet så att säga. Enkelhet, producera mat miljövänligt till oss och till närområdet, säger Lynn och fortsätter:

– Själviskt tänkt men också storskaligt genom att ta hand om marken, jorden och mikrolivet.

– Jag krigar på alla sätt för en levande landsbygd, just nu om bussar och föreningsgården. Jag vill att folk ska trivas här, etablera sig året runt och inte bara sommargäster, säger Joel.

– Landsbygden ska leva, vi får stan att leva. Producerar inte landsbygden mat då har inte stan någon mat.

Planering och plantering

Efter nyår är planering och plantering i gång med chili och paprika som först ut.

Det hela utgår från andelsjordbruk i grunden. Varje vecka har de bundit upp sig på att leverera i dagsläget fem andelskassar. Lynn delar med sig av ett recept och varje kasse innehåller ett värde mellan 200 till 300 kronor. Denna vecka blir det falsk ostkaka med zucchini.

– Många är rädda för grönsaker, om de kanske får en rättika och fänkål. Men då finns Lynns recept med som förslag, säger Joel.

Målet är att utöka andelarna. I dag har de cirka 1500 kvadratmeter på lånad mark samt att de odlar i större delar av sin egen trädgård.

– Målet vi har är att köpa mark, eller en gård. Samtidigt trivs vi så bra här så att mark i närheten vore det bästa, säger Joel.

De säljer allt överskott de får från odlingarna i handelsboden. Men också kräftor, fisk från Vinöfiskaren Jonas Andersson, ägg från Östra Rud samt keramik som Lynn gör i ett av husen på gården.

– Man kan bara ha tillräckligt många kaffekoppar själv, skrattar Lynn.

Hon beskriver att hon så gärna ville ha en hobby och fann keramiken.

– Det är beroendeframkallande på något sätt, svårt att sluta, lite som med odlingarna.

Ytterligare en sak är honung som säljs i boden. Den står Joel för, nyslungad eller fast.

– Vi har sålt bra av den i år och det är ändå första året med samhällen.

2019 fick han fram 3,5 dl honung och i år 40 till 50 kg.

Uppdelningen de två emellan är att Joel snickrar, vattnar och tar hand om djur. Lynn odlar, skördar, renoverar och planerar.

5-6 september öppnar de upp sin trädgård under Matresan för den som vill fika eller gå på minimarknad.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Sara Sporre, kultursekreterare i Lindesbergs kommun. Foto: Pressbild

Vinterspår en upplevelse i mars 2022

Förra året fick de ställa in på grund av pandemin men nu kommer populära Vinterspår tillbaka.

– I vintras ställdes evenemanget in på grund av pandemin och nu har vi tänkt genomföra vissa förändringar, säger Sara Sporre kultursekreterare på Lindesbergs kommun i en pressinfo.

Största förändringen är att datumet flyttas från första helgen i februari till första helgen i mars då flera deltagare under åren har tyckt att evenemanget ligger för nära julen.

– Vi kallar det Vinterspår 2.0. För deltagare som vill vara mer engagerade går det att anmäla sig till arbetsgrupper som kommer att se till att Vinterspår utvecklas och blir en av de bästa upplevelserna under året, säger Sara Sporre.

Syftet med Vinterspår är en mötesplats för det oväntade. Människor i olika åldrar och från olika platser kan utbyta tankar och samtal. Alla kan som vill kan delta med sina konstuttryck så som måleri, hantverk, dans, musik, litteratur, teater, film och foto.

2008 startade Vinterspår på initiativ av Lindesbergs Konstförening. Det har utvecklats till ett av kommunens största kulturevenemang med över hundra deltagare och tusentals besökare varje år.

Veterantraktorns rapportkort är mest efterfrågat på arkivet

Efter en liten film på Youtube blev veterantraktorns rapportkort det mest efterfrågade på Arkiv Sörmland.

Samverkan och nattvak i kampen mot båtstölder

Upprepade stölder av båtar, polisen tipsar om båtsamverkan för att minska risken.

Medaljregn över länets mathantverkare

Två guldmedaljer, två silver och två brons. Länets mathantverkare gjorde bra ifrån sig i SM i mathantverk som gick av stapeln under förra veckan.
Jonas har öga för lappugglan. 85 till 90 procent av bilderna i boken är tagna i Örebro län. Foto: Jonas Classon
"Night Hunter" den världsberömda lappugglan från länet som publicerats i The Times två gånger och ställts ut på bland annat Natural History Museum i London. Foto: Jonas Classon
Jonas Classon, prisbelönt fotograf från Kumla. Foto: Sofie Isaksson
Nu är Jonas Classons bok ute efter tio års fotograferande.

Det är svårt att inte fascineras av lappugglan

2019 tar Jonas Classon från Kumla den numera världsberömda bilden av lappugglan i fullmånens sken. Bilden höll han hemlig för bokprojektet lappuggla.

Då när Jonas Classon tog den bilden av lappugglan trodde han knappt på vad han såg.

– Jag tittade på kamerans display och trodde inte på det. Jag skakade när jag kom hem och satte i minneskortet i kortläsaren. Hur skulle bilden se ut, var den skarp… När jag såg den på skärmen trodde jag att jag skulle ramla ihop, berättar en mycket glad Jonas Classon som just suttit och signerat böcker för packning och utsändning och tillägger:

– Varje gång jag tagit en bild som överträffat mina förväntningar, så tänker jag att det går att toppa. Men denna bild visste jag inte hur jag skulle kunna toppa.

Tioårsprojekt

Det har gått tio år sedan Jonas Classon lämnade sjuksängen efter en lång sjukdomsperiod, något som Länsposten skrivit om i ett tidigare reportage. Nu ges en unik skildring av lappugglan ut i bokform ”Lappuggla, skogens dolda väsen” med fotografier av Jonas och texter av Anna Froster, biolog, journalist och författare, på Avium Förlag, där Örebrofotografen Roine Magnusson är förläggare.

– Jag klev i princip ut från tv-studion och satte igång arbetet med boken efter all uppmärksamhet just den bilden fick, säger Jonas.

En av huvudkaraktärerna i boken är lappugglan bakom den världsberömda bilden ’’Night Hunter’’. Bilden blev snabbt världskänd och har prisats med några av de stora internationella fotopriserna och publicerats i hundratals tidningar runt om i världen hösten 2020.

Bilderna tagna i länet

24-årige Jonas har arbetat med att följa lappugglan, vilket är ungefär ett tiotal individer i fyra revir parallellt under tio års tid. Han började som 14-åring, då som en rekreation från sin sjukdomsperiod. 85-90 procent av bilderna i nya boken är tagna i länet.

– Vilket är jättehäftigt, det är drygt tio år sedan lappugglan dök upp i större utsträckning här, säger Jonas.

– Lappugglan har så många häftiga egenskaper – det är svårt att inte fascineras av den.

Bilderna i boken är en blandning av intima porträtt, grafiska bilder och unika skeenden ihopvävt med Anna Frosters texter. Jonas berättar att boken fått stort allmänintresse.

– Syftet och tanken var att breda massan, som Alva 14 år till Stureplans-stekaren skulle kunna tycka att boken är intressant, fågelskådare vet ju redan hur magisk lappugglan är.

Jonas har fått fortsatt förtroende som Canon-ambassadör genom förlängt kontrakt, detta innebär föreläsningar på mässor med bildvisningar, som han kombinerar med sitt fotograferande.

Classons första bok Svart album, en personlig fotobok om hans väg ut ur mörkret genom fågelfotografi, gavs ut på eget förlag 2020. Även detta projekt arbetade han med under en tioårsperiod.

Relaterade artiklar:

Jonas sökte strimmor av ljus bland fåglarna (2020-09-11)