Inte ens en pandemi kan förändra normer

Vi har nu levt med en pandemi i över ett halvår. Vardagliga rutiner har förändrats, sociala kontakter och arbete, studier och skola sker på ett sätt som är nytt för många. Världen har blivit annorlunda.

Anställda inom vården har under våren och sommaren gjort hjälteinsatser. Krisavtal har trätt i kraft, med arbetspass utöver det normala. Arbete inom vård och omsorg klassas som samhällsviktiga och finns med på listan över verksamheter som måste prioriteras vid en samhällskris. Även om annan verksamhet ligger nere, måste vården fungera.

Vilka är det som jobbar inom vård och omsorg? Som vi alla vet – en majoritet utgörs av kvinnor. Efter denna vår och sommar kommer årets framskjutna lönerörelse troligen bli en rysare. Med all rätt. Lönenivån inom sektorn var redan före pandemin för låg.

Många beslut har fattats av riksdag och regering för att dämpa effekterna av Coronakrisen. Ett beslut var att lätta på reglerna kring VAB, vård av barn. Nu under pandemin ges ersättning för att vara hemma med ditt barn även om hon eller han inte är sjuk, ifall exempelvis skola och dagis tillfälligt stänger.

Vilka tar ut flest antal VAB-dagar? Vilka stannar oftast hemma för att ta hand om det sjuka barnet? Som förmodligen alla vet – kvinnor. I grunden är detta något som avgörs av föräldrarna själva, men statistik och forskning visar att kvinnor förlorar ekonomiskt på detta, i det långa loppet. Sämre löneutveckling, mer sjukfrånvaro, sämre pensioner.

Tittar vi på statistik från Försäkringskassan för i år, så har antalet VAB-dagar ökat kraftigt under årets första månader. Under april månad var det en fördubbling.

Vi vet att kvinnor utgör en majoritet av de anställda i samhällsviktiga yrken såsom vård och omsorg.

Vi vet att kvinnor, redan före pandemin, tar ut större andel av VAB-dagar.

Vi vet nu, efter denna vår, att trots en stor ökning av antalet uttagna VAB-dagar, så är det fortfarande flest kvinnor som är hemma för vård av barn.

Förändrade regler för VAB visar sig ha bidragit till att kvinnor i längden förlorar i livsinkomst och framtida pension.

Pandemin har inneburit stora förändringar, ekonomisk kris och ibland ändrat beteende. Men när inte ens en pandemi kan ändra på normer som faktiskt leder till ekonomisk ojämställdhet för kvinnor, ja vad kan då ändra det?    

Helena Vilhelmsson, Riksdagsledamot (C) 

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Mer och bättre nära vård i Örebro län

I senaste valrörelsen talade Centerpartiet mycket om att vi behöver mer nära vård. Har vi då fått något genomslag för den politiken i vårt län? Svaret på frågan är ett obetingat ja. I regionen arbetas hårt i samverkan med kommunerna för att föra vården närmare medborgarna.

Låt mig börja med ett exempel på nära vård. Runt om i länet har mobila team startats. För våra mest sjuka äldre innebär detta att sjukvården kommer till patienten i stället för att patienten ska komma till vårdcentralen. Mobila team ger medborgaren mer egenmakt. Hen kan välja att bo kvar hemma längre.

ÄDEL-reformen på 1990-talet skapade ett glapp mellan dåvarande landstinget och kommunerna. Ett av syftena med satsningen på nära vård är att täppa till detta glapp.

Den nära vården innehåller mycket mer än mobila team. Exempelvis ingår handledning i egenvård, förstärkning av vårdcentralerna med allmänspecialister och även andra specialister på vårdcentralerna. Regionen satsar på digitalt stöd för kontakt mellan sjukvård och patient. Regionen har startat en egen digital vårdcentral. – Det ska betonas att medborgare som inte är bekväma med det digitala förvisso ska kunna ha kontakt med sjukvården på det ”gamla” sättet.

Nära vård innebär också att anpassa insatserna efter vad som är viktigt för just den enskilde. Det handlar om att utgå från dennes behov, inte vårdens, och ha en smidig samverkan över verksamhetsgränserna.

Till den nära vården hör även en basvård som ska finnas på alla våra tre sjukhus. På senare tid har många kritiserat den förändring som infördes på Lindesbergs lasarett för ett år sedan, innebärande en avsmalning av de akuttjänster som kan erbjudas nattetid. Här kan vi förvänta oss en förändring inom kort. Planer finns för att förstärka nattakuten med avseende på både kirurgi och ortopedi samt att utöka antalet vårdplatser för personer som behöver ligga kvar för åtgärd nästa dag.

Under den tid Centerpartiet ingått i majoriteten i Region Örebro län har vi medverkat till tre budgetar. Merparten av de extra satsningar som gjorts har gått till den nära vården. I Region Örebro län prioriteras den nära vården.

Torbjörn Ahlin (C), regionråd

Postnummer avgör uppenbara orättvisor

I skrivande stund presenterar riksdagspartierna sina budgetförslag. Intresset för landsbygdens väljare har ökat på sistone. Välkommet, men det gäller också att det landar i konkreta förslag!

Jag brukar förespråka att politiska beslut ska vara generellt hållna. Men ska vi klara att bryta trender måste politiken vara väldigt tydlig.

Människor på landsbygden betalar ofta högre kommunalskatt än genomsnittet, samtidigt som den offentlig servicen är lägre. Detta utgör en uppenbar orättvisa.

Det kommer en tid när boende på landsbygden vägrar acceptera sämre service, sämre vägar, nedläggning av små skolor och förskolor, indragna skolskjutsar, sämre postutdelning, inga bussar, inget bredband.

Landsbygden upplever ett uppsving efter pandemin, då måste vi vara snabbfotade och besluta om reformer som gör skillnad. I Centerpartiets budgetmotion finns många sådana förslag.

Till exempel resurser för gatljus, liksom ökat stöd till enskilda vägar som ska gå till tjälsäkring, ökad bärighet och plogning av vägar. De små mackarna på landsbygden får ett stöd för att renoveras enligt nya myndighetskrav, och samtidigt kunna installera laddstolpar.

Boende på landsbygden saknar ofta en godtagbar uppkoppling. För att snabba på bredbandsutbyggnaden till alla hushåll görs en satsning på 3,4 miljarder över en treårspersiod.

De gröna näringarna då, som är basen i landsbygdsföretagandet? Utöver en förstärkning av landsbygdsprogrammet, satsar Centerpartiet särskilt på premier för både förnybart bränsle och lantbruksmaskiner som drivs med gas, etanol eller elhybrid-teknik. Detta för att kunna bidra än mer till klimatomställningen utan att drabbas av konkurrensnackdelar gentemot andra länder. Likaså avsätter vi medel för att kunna rekrytera fler veterinärer som idag är ett bristyrke, och stärker tullens arbete mot djursmuggling.

Slutligen avsätter vi medel för att förändra jaktlagstiftningen och förenkla skyddsjakt på bland annat varg. En nödvändighet, när myndigheter inte beslutar om licensjakt i tillräcklig ordning. Vi vill också skapa den viltmyndighet som riksdagen beslutat om i flera år, men regeringen struntat i att genomföra.

Postnummer ska inte avgöra en människas levnadsvillkor. Förutsättningarna för att bo och arbeta ska vara desamma, oavsett var du bor.

Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot (C) Örebro län

Infrastruktur prioritering för ett levande Sverige

Centerpartiets partistämma har precis i skrivande stund avslutats efter fyra dagar av debatterande. Under helgen som gått har det mesta mellan himmel och jord diskuterats, vänts och vridits på för att de över femhundra ombuden ska bestämma sig för vilken riktning som är den bästa för partiet att gå.

På en stämma ska partiets politik formas, och efter vår redan satta paroll ”Vi vill ge kraft åt varje människa” så utgör den grunden för de kommande två åren.

Den här veckan släpps de restriktioner vi väntade på, för att få träffa alla på en plats. Vilket ledde till att den här stämman var lite annorlunda än andra. Den blev så kallat semidigital, vilket innebar att vi satt i hubbar. En hubb per distrikt. Vi i Örebrodistriktet satt på en plats i Örebro, med ungefär 20 ombud närvarande. Stämmans huvudkontor var i Stockholm och sammanfattningsvis var det 23 hubbar runt om i landet. Varje anförande sändes direkt från den plats där vi satt. Ändå fungerade tekniken så pass väl att varje område som diskuterades kunde ha omkring hundra talare.

Vilken fantastisk utveckling.

Jag har hört någonstans att den tekniska utvecklingen går mest framåt under krigstid. Vi har i snart två år fört ett krig mot ett virus. Inget ont som inte har något gott med sig. Den här stämman hade inte kunnat genomföras på det här sättet för två år sedan. Vi har haft en kapprustning mot ett virus, och det har skett på så många sätt och tekniken är sannerligen ett.

Det leder mig fram till diskussionen om fiber i hela landet. Fler och fler människor har sen pandemins början tagit beslutet att flytta ut från stan, till mindre orter och byar. Samhället har ändrat inställning från att alla alltid ska vara på plats på jobbet till att det faktiskt går utmärkt att sitta hemma vid köksbordet och jobba för att under lunchen hinna med en promenad i det gröna. Jag tror att den här förändringen är så viktig för folkhälsan.

Samtidigt är förändringen inte jämlik. Utbyggnaden av internet och fiber ser så olika ut. Landsbygder och glesbygder som redan har möjlighet till fiber blir automatiskt mer attraktiva än de som inte har. Därför behöver den här frågan prioriteras, precis lika mycket som övrig infrastruktur. Det är så vi får ett levande Sverige.

Nu gör vi det – ta ansvar och minska våra utsläpp!

Skyfallen i Grythyttan och Bergslagen i somras drabbade oss med kraft. Vägar spolades bort och människor skars av i sina hem. Förutom stora skador på vägarna var det en mycket kritisk situation särskilt avseende framkomligheten för blåljuspersonal vid nödsituationer.

De senaste åren har vårt samhälles sårbarhet visats sig påtaglig med längre torka, brist på vatten och foder liksom våldsamma skogsbränder i området.

Effekten av klimatförändringen som vi upplever idag har forskarna förutspått redan i mer än 40 år. Antagandet var att förändringarna skulle drabba oss först om 100 år. Det skrämmande är att klimatförändringarna redan är här och verkar accelererar i mycket hög hastighet.

Vår klimatpåverkan

Härom sistens köpte jag en digital tidning i en app och fick veta att jag genom mitt köp hade släppt ut fyra kilo koldioxid, motsvararande cirka 17 kilometer bilkörning. Appen är kopplad till ett mätverktyg för klimatpåverkan och visar hur mycket utsläpp jag gör genom min konsumtion.

Enligt Naturvårdsverket släpper jag och svenska befolkningen ut cirka åtta ton växthusgaser globalt per person och år till följd av vår konsumtion. För att nå FN:s klimatmål om högst 1,5 graders höjning av medeltemperaturen till 2050, behöver de globala utsläppen vara högst ett ton per person och år. Genom att vi blir upplysta om våra personliga utsläpp kan vi lättare göra medvetna och smarta val för klimatet.

Sverige släpper ut 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilka till stor del kommer från industri och transport. Jag är därför glad att Centerpartiet har stark kompetens i bland annat EU som driver frågor om fossilfri industri.

Jag och du behöver ta ansvar för vår egen konsumtion och på utsläppen i vårt samhälle. Hur mycket växthusgaser släpper Hällefors, Nora eller Örebro kommun ut? Hur kan kommunen göra det enklare för oss att minska våra gemensamma utsläpp?

Det är bråttom nu och det räcker inte med ord om hållbarhet eller Agenda 2030. Våra kommuner behöver pålitliga verktyg för att mäta växtgasutsläpp, identifiera var den uppstår och hitta smarta sätt att utföra samma tjänst med mindre klimatpåverkan.

Så kan vi effektivt reducera våra växtgasutsläpp.

Nu gör vi det!

Tobias Nygren (C) Ledamot kommunfullmäktige, Hällefors

Tillsammans i omställning – för hållbar framtid

Om man följer både vanlig och social media så verkar Centerpartiet vara roten till nästan alla problem. Detta gäller oavsett om man finns på den vänstra eller högra sidan i politiken. Från vänsterkanten (V och MP) är Centerpartiet ett parti som med sina liberala ideer undergräver allemansrätten och medverkar till höjda hyror med mera. Partierna till höger (KD, M och SD) beskyller Centerpartiet för att vara ett socialistiskt parti som bara stöder S regeringen. Dessutom påstås det ideligen att Centerpartiet övergett landsbygden och bara är ”Stureplansparti”. Min tolkning utifrån detta är att Centerpartiet verkligen är en stark röst i mitten som stressar partierna både till höger och vänster. Så mycket att de tyvärr måste använda så kallad fake news för att smutskasta partiet.

Har Centerpartiet övergett landsbygden? I 19 regioner och över 200 kommuner är Centerpartiet med och styr i olika konstellationer. Detta är knappast styrt från Stureplan.

Det talas idag mycket energi och hushållning. Grunden för Centerpartiets politik är att hela landet bidrar till ett hållbart samhälle. En levande landsbygd är förutsättningen för ett hållbart samhälle. Landsbygden är platsen för framväxten av den gröna energin. Centerpartiet vill att Sverige ska visa vägen för hur skogen kan utvecklas som källa till biologisk mångfald, biomassa och som kolsänka. Tyvärr är regeringen mycket dålig på att driva och bevaka detta i EU.

Svenskt jordbruk och djuruppfödning säkrar sund och säker mat, bidrar till ett öppet landskap och ger förutsättning för biogas. Viktiga energiområden är vindkraft och solkraft och kommer att behöva byggas i hela landet. Naturnära turism kan skapa både förståelse för miljön och nya jobb. Grön näringslivsutveckling för nya företag och hållbara jobb sker till stor del på landet.

Samtidigt krävs miljövänliga och klimatsmarta lösningar i städerna genom effektiva transporter, byggnadssätt, energibehov med mera. Att bygga hållbara städer är en av de största utmaningarna vi har.

Oavsett om vi bor i staden eller på landsbygden, behöver hela landet bidra. Stad och landsbygd behöver varandra i omställningen till ett hållbart samhälle.